En bra dag med flyglitteratur

Ett medlemskap i Svensk Flyghistorisk Förening är ett bra medlemskap. Du får varje år sex välfyllda tidningar och inte minst en storbok om flyg och dess historia. Enbart boken är varje år värd mer än medlemsavgiften som är 395 kronor. Dessutom har du möjlighet att delta i den regionala föreningen Quintus 72. Varje månad arrangeras en föreläsning.  Träffarna är som regel förlagda till F 17 i Kallinge.

I dag var brevlådan välfylld. Den innehöll såväl bok som tidning. Boken handlar om den svenska flygindustrins historia och har titeln – ”Svenska flygplan”. Författare till årets förnämliga verk är Lennart Andersson som har givit ut ett 25-tal böcker, merparten handlar om flyg.

Sverige är inom flygindustrin en både stor och betydelsefull nation. Vi är i nutid mest kända för vår militära gren med SAAB i spetsen men vi har genom åren också haft en omfattande civil produktion.

Som författaren mycket riktigt påpekar behöver man bara bläddra en stund i boken för att titta på bilderna så kan man knappast undgå att fascineras av den tekniska utveckling som har skett.

”På lite mer än 100 år har man, från pionjärtidens mer eller mindre fantasifulla konstruktioner i trä och duk – av vilka de mest lyckade kunde göra små luftskutt på några meters höjd -med utnyttjande av samma grundprincip lyckats nå helt andra resultat, datorstyrda aerodynamiska skapelser i lättmetall och kompositmaterial, som kan flyga med en hastighet dubbelt så stor som ljudets”.

Avsnittet har lämpligt nog rubriken – ”Från Gräshoppan till Gripen.”

Författaren menar att boken ska ses som ett uppslagsverk för den som är intresserad av svensk flygindustri och av alla de flygplan som har byggts i Sverige genom åren. Redan när du bläddrar i boken är det lätt att känna stolthet av vad som har åstadkommits. Flygplanen i all ära men du ska också räkna med en betydande tillverkning av flygmotorer. En utveckling som nu blickar framåt och då med elektriska motorer som nästa steg. Förarlösa flygplan är i dag inte heller en utopi.

Vill du bli medlem? Gå då in på hemsidan:

www.flyghistoria.org  Anmäl dig på hemsidan eller ring 08 – 667 71 70 och sätt in årsavgiften 395 kronor på PlusGiro 53 32 14 – 3.

Nära katastrof över F 17 med Team 60

Just nu njuter jag av att ta del av årets ”STORBOK” från Svensk Flyghistorisk Förening. I år är det Flygvapnets uppvisningsgrupp ”Team 60” som beskrivs på alla tänkbara sätt. Den har överlevt alla besparingar och gruppen kan se tillbaka på en mångfald prisade uppvisningar decennium efter decennium.

Under rubriken ”Incidenter och tillbud” beskrivs bla en sammanstötning vid träning över F 17 i Kallinge torsdagen den 9 juni 1994. Jag var på plats ute på fältet tillsammans med ett antal andra journalister och minns mycket väl händelsen som slutade väl men som kunde ha slutat med en katastrof. Eller som en av piloterna, Agne Persson, uttrycker det i boken:

”Det skulle ha kunnat gå åt skogen, men det är mycket som kan göra det”.

Det var torsdag eftermiddag och Team 60 hade kommit till Kallinge för träning och pressvisning inför Flygvapnets huvudflygdag på söndagen. F 17 skulle fira uppnådda 50 år.

Vi noterade att två av planen kom lite väl nära varandra vid en spektakulär rörelse (sandwichroll) där ett plan flyger upp och ner och ett annat rakt under flyger rättvänt. Vi hörde via kommunikationsradion att något gick fel och att man avbröt övningen. Vi hörde att man skulle gå upp på höjd för att studera hur allvarlig skadan kunde vara.

Väl uppe på höjd beskriver piloten Agne Persson läget:

”Höjdrodret kändes inte som det brukade. Det svarade inte som vanligt. Fyran i gruppen kom upp och granskade mitt flygplan, men han kunde inte se att något var skadat. Flygledaren ville att jag skulle landa norrut, men jag svarade att jag ville landa söderut för att därmed flyga in över skogsterräng – om jag skulle behöva lämna kärran… Efter landning taxade vi in och teknikerna tittade på flygplanet. De konstaterade att staget till det ena av de båda höjdrodren hade gått av. Det var således bara det ena höjdrodret som hade fungerat efter sammanstötningen.”

P-O Olsson, beskriver sammanstötningen så här:

”Då vi kommit förbi första vertikalen i rollen känner jag ett tryck i min kärra och spak. Samtidigt hör jag att det knirkar och gnisslar – det låter som då man öppnar en stor 5 kg kaffeburk med konservöppnare och trycker igenom det uppskurna locket. Min nos får en negativ rörelse mot toppen av sandwichrollen med uppenbar risk att jag skulle få stora problem vid utgången med hög negativ belastning.

Då jag känner trycket i spaken är det lätt att ta beslutet om att avbryta programmet. Gruppchefen uppfattar mitt beslut. Jag begär assistans för följning och besiktning av våra stabilisatorer. Agne går norr ut under moln. Själv stiger jag över fältet upp genom moln och grupptvåan ansluter och besiktar. Jag får av honom beskedet att främre delen av ”cigarren” (Främre fenkåpan) är borta. Provar landnings landningsegenskaperna på höjd över 1 000 meter. Gör mig landningsklar. Klaff ut. Genomför lätta roll- och girkontroller. Ställ ut. Landningsklaff. Fartreduktion till 300 km/h. Under landningsplanén fortsätter jag med lätta roll- och girkontroller. Får klart landa och taxa till norra Framom.

När jag sitter och skriver första delen i loggboken, efter att jag lossat fastbindningen, kommer Agne förbi och ger mig en klapp på axeln.”

Det är i det läge som har uppstått inte tänkbart att försöka göra en intervju med de två inblandade piloterna även om de tillhör flygvapnets mest rutinerade. Jag får med egna ord i direktsändning en halv timme senare beskriva vad som skett.

Jag får senare veta att ”cigarren” en del av främre fenkåpan hamnat på gräsmattan till en fastighet i Bredåkra vars ägare då var den person som flitigast brukade klaga på flygbuller.

Sandwichrollen beskrivs i boken av P-O Olsson på följande sätt:

”Den äger rum i fartområdet: 520 – 380 – 500 km/h, höjdintervallet: 200 – 600 m (100-500 m) och med följande vädergränser: sikt > 5 km, molnbas >500 m.

Flygande nördar blir allt fler

Flygplan i alla dess former och årtal har i alla tider fångat människans nyfikenhet. Har du en gång fått detta speciella intresse har du också drabbats av ett livslångt beroende. Ett beroende som ökar i takt med stigande ålder. Därmed har du också uppnått gränsvärdet för titeln – flygnörd.

Kvinnor kan också räknas som nördar. Skillnaden mellan en nörd och en tönt är att en tönt försöker verka cool, men misslyckas. En riktig nörd bryr sig inte.

Med detta väl rotade intresse är det lätt att i dag bjuda på en bit gratisreklam för Svensk Flyghistorisk Förening.

För pengen 395 kronor erhåller du sex fullmatade nummer av Svensk Flyghistorisk Tidskrift. (Se bild av senaste numret.) En tidning som hela tiden växer i omfång och innehåll.

Dessutom får du för medlemsavgiften även en årlig storbok som givetvis handlar om flyg i någon form.

Förutom rikhaltiga texter och bildmaterial har du möjlighet att delta i den lokala verksamheten som bjuder in till månadsträffar med intressanta föredragshållare och ämnen. Dessa träffar genomförs i lokaler inne på F 17 Blekinge Flygflottilj.

Den lokala föreningen heter Quintus 72 och har egen hemsida med adress, www.quintus72.se

Du blir medlem i Svensk Flyghistorisk Förening genom att betala 395 kronor på girokonto 53 32 14-3.

Nedskjutningen över Listerlandet

Piloten Harry Nordlund blev historisk när han den 3 april 1945 blev nedskjuten över Listerlandet utanför Sölvesborg i Blekinge. Han blev därmed första svenska pilot som dog i en luftstrid över svenskt territorium. Han blev 23 år.

Han flög ett J 20 Reggiane Re 2000 och om denna historiska händelse handlar det när Svensk Flyghistorisk Förening (SFF) i Blekinge inbjuder till föreläsning den 2 oktober. Mötet är öppet för allmänheten och gratis inträde.

Det är flyghistoriker Sven Stridsberg som kommer att förmedla fullödig information kring den unika händelsen. Det finns dessutom goda chanser till att ställa frågor. Flygintresset är stort i Blekinge varför arrangörerna räknar med stor anslutning.

Föredraget genomförs i Folkets hus (f d Nakterhuset) i Sölvesborg klockan 19.00.

En julbok som lyfter – 32 Lansen

Han har gjort det igen – en ny storbok – nu om 32 Lansen.

Det handlar om författaren och flyghistoriken, Sven Stridsberg.

Flygintresset skaffade han sig redan som barn och med åldern har det hela tiden vuxit i omfattning. Han har i bokform skildrat flygande storheter som SK 60, Viggen och nu 32 Lansen.

Hans inledande ord i boken avslöjar vilken ”arbetshäst” 32 Lansen ändå blev, många haverier till trots. Haverier som till stor del berodde, i varje fall i dess inledning, på brister med olika system. Brister som kostade allt för många piloter livet, ja, även civila fick sätta livet till när upprepade bensinproblem tvingade piloter att överge 32 Lansen och hoppa i fallskärm.

Sven Stridsberg skriver:

”Om Flygförvaltningens intentioner under 1950-talets början hade infriats hade vi med denna bok kunnat fira minnet av Lansens pensionering för ett halvt sekel sedan. Den sista versionen, jakt-Lansen, introducerades 1958 och skulle enligt planerna ersättas omkring 1965 och därmed skulle Lansen-epoken vara slut.

Så blev det dock inte utan Lansen flög i militär tjänst fram till 1997, de sista åren på Målflygdivisionen, vilket innebar 30 år mer än Flygförvaltningen planerat.”

F 17 hade som mest tre divisioner Lansen och var den flottilj i landet som 1956 först av alla utrustades med det då hypermoderna och tvåsitsiga attackflygplanet A 32 Lansen. Lansen-epoken på F 17 varade ända fram till 1975. 32 Lansen började avvecklas vid F 17 1973 för att ge plats för J 35 Draken.

Storboken om 32 Lansen utges av Svensk Flyghistorisk Förening och utgör en årlig årsbok som ingår i medlemsavgiften som är 395 kronor. I årsgiften ingår också sex nummer av Svensk Flyghistorisk Tidskrift.

Obs! Klicka för större bilder.

Flygintresset i Blekinge stort

Drömmen

BLT har i dag ett frikostigt och bra uppslag om flyghistoriker i Blekinge. Det är efter torsdagens allmänna möte på Blekinge Museum som tidningen väcker intresse för en gammal dröm, nämligen försöket att skapa ett museum på Stumholmen med flygbåtar.

Bengt Andersson, Karlskrona, länge verksam i Svensk Flyghistorisk Förening vågar inte tro på tanken, men vi är många som fortfarande stöder tanken. Det är inte enbart flyghistoriker bosatta i Karlskrona som tänker och vill agera i denna riktning.

 

F2K-stumholmen-1945[1]

Redan när fastighetsägaren, Mikael Blomqvist, köpte Bastion Kungshalls magasin tog jag upp frågan om ett flygmuseum med honom och pekade bl a på de gamla flyghangarerna som fortfarande finns kvar i gott skick på Stumholmen strax intill magasinet.

Mikael har bl a sponsrat tillkomsten av den nybyggda ubåtshallen på samma ö, så varför inte ta upp frågan med honom ännu en gång.

sff_r1_c1[1]

Vi är relativt många som är medlemmar i Svensk Flyghistorisk Förening och som nu även kommer att engagera oss i den lokala föreningen Quintus 72 som har sin mötesverksamhet förlagd till F 17 i Kallinge. Du får deras adress till hemsidan här:

http://www.quintus72.se/31285268

En mängd av de flygbåtar som var baserade vid Karlskrona flygstation på Stumholmen finns i dag till beskådan vid Flygvapenmuseet i Linköping, men eftersom man där klagar över för många objekt hade det suttit fint med att kunna omhänderta ett antal av dessa.

i34469397._szw1280h1280_[1]

Vi håller tummarna för att det finns bättre kraft i dag för att övertyga. Miljön är perfekt och Karlskrona och Blekinge skulle behöva ett besöksobjekt av detta slag inte minst som ett komplement till Marinmuseet.

 

I dag räddades julhelgen

SAAB 105

Julhelgen är räddad! I dag kom nämligen storboken om SAAB 105. Ett gediget arbete av Sven Stridsberg och Emil Lindberg. Den sistnämnde flygtekniker vid F 17 med utbildning på Viggen och Gripen.

Det var Sven Stridsberg som redan på 1990- talet inledde skrivandet men för fem, sex år sedan kom Emil Lindberg in i bilden för att skriva om målning och märkning. Emils intresse växte och det slutade med att han blev delförfattare till den innehållsrika och vackra storboken.

Flera andra har hjälpt huvudförfattarna, bl.a.  Robin Wallinder-Mähler, den flyglärare som flugit SK 60 flest timmar i Sverige.

SAAB 105 flög första gången den 29 juni 1963.  Många ur allmänheten känner denna arbetshäst mest i form av skolversionen SK 60.

SAAB 105 har fått en ganska låg profil i konkurrens med samtida Draken, Viggen och Gripen, skriver författarna som också påpekar att 105:an har varit en pålitlig arbetshäst, om än med lite hälsoproblem ibland.

1.450 flygelever har haft denna maskin som skolplattform.

Men så okänd har inte denna flygplanstyp varit. Vem minns inte ”Team 60” eller ”En sexa Skåne” som under åren gjort succé på en rad inhemska och internationella flygdagar.

Naturligtvis har jag haft den stora förmånen att vid ett antal tillfällen ha fått uppleva flygplanet som passagerare. Att bl.a. på låg höjd studera Ölands östra strand med alla vackra stenmurar är en oförglömlig upplevelse.

SAAB 105 är Svensk Flyghistorisk Förenings årsbok. Bara den väl värd medlemsavgiften.