Kvinnliga piloter ska flyga JAS på F 17

Handen på hjärtat och svara nu ärligt inför dig själv. Hur ofta tänker du på att vi i Sverige har kvinnliga stridspiloter? Hittills har vi endast haft en, men nu är fler på väg och i januari nästa år får F 17 i Kallinge ta emot två av dem.

Det var flottiljchef Lars Bergström som gav denna information när han i fredags gästade Rotary i Ronneby. F 17 är en flottilj som växer och som har fått en större betydelse när det gäller att övervaka en allt oroligare Östersjö.

All svensk incidentberedskap utgår numera från F 17 där flygplan från såväl F 21 i Luleå som F 7 i Såtenäs agerar tillsammans med piloter från F 17.

-Ni märker säkert att vi flyger betydligt mer numera, även på nätter och helger, men jag kan intyga att vi inte flyger i onödan, betonade, Lars Bergström.

Fram till nu har Anna Dellham, f d Maltingen, varit Sveriges enda stridspilot. Hon inledde sin unika uppgift 1991 och 2011 flög hon för första gången JAS 39 Gripen. Tidigare hade hon spakat Viggen.

Hennes besök i samband med flygövningen ”Lion Effort” på F 17 i Kallinge 2012 gavs extra uppmärksamhet eftersom hon i övningen hade sällskap av sin kollega från Sydafrika, Cathrine Labuschagne även hon JAS Gripenpilot.

Hasselstad – byn som nästan försvann

Bredåkra 15-6

Det var i slutet av 1990 som media i Blekinge började skriva och tala om framtida bullerproblem i samband med att JAS Gripen skulle tas i bruk på 2000-talet.

Den 11 augusti 1990 skrev Sydöstran att ”JAS hotar en framtida expansion av Kallinge”. Politiker i Kallinge slogs för att få bygga ut i Södermark med 100 lägenheter.

Ingen politiker nämnde Hasselstad och Bredåkra. Det blev nämligen dessa två byar som fick betala högsta priset för att JAS Gripen började flyga på F 17 från 2002.

I dag vet vi att ett 30-tal fastigheter på dessa två platser har lösts in av staten och rivits, andra har bullerisolerats för stora belopp.

På tisdag kväll, 27 oktober, kommer jag och Rune Johansson att berätta om bakgrunden och invånarnas kamp men också att visa unika bilder på hur alla de rivna fastigheterna en gång såg ut. Vi gör det på inbjudan av Hasselstad Samhällsförening och platsen är Hasselstad Bygdegård kl. 18.

Hasselstad 5-6

Det är mycket som har förändrats i Hasselstad och Bredåkra de senaste tio åren, men att slå vakt om F 17 och jobben har även inneburit stora begränsningar för Ronneby kommun som redan i ett yttrande till Koncessionsnämnden för Miljöskydd i november 1994 gjorde betydande utfästelser när JAS Gripen skulle placeras vid flottiljen.

  • Att avslå bygglovsansökningar inom Skarup/Hasselstad/Skärvgöl.
  • Att ej genomföra byggplaner med utökad bebyggelse i Kalleberga, Oxelgården, Södermark.
  • Att ej medverka till tomtdelningar och efterföljande nybyggnader.
  • Att skrinlägga planerna på ”Ronneby Transportcentrum” på planerad plats söder om flygfältet.
  • Att förvärva ett antal fastigheter i Kallinge.
  • Att aktualisera upphävning av detaljplaner i Kallinge.

I brevet från Ronneby kommun till Koncessionsnämnden för Miljöskydd påstod man följande:

”Vidare bör framföras att klagomål från kommunens befolkning på F 17:s verksamhet är mycket sällsynt”.

Ett påstående som var falskt utifrån befolkningens upplevelser i Hasselstad, Bredåkra och Möljeryd. Då ska man veta att vid den tidpunkten var det högaktuellt att lägga ner en flottilj i södra Sverige. Det stod mellan F 10 i Ängelholm och F 17 i Kallinge. Vi vet resultatet men priset blev högt för såväl kommun som många invånare.

I Hasselstad fanns det före JAS-epoken ett 60-tal fastigheter, i dag finns bara hälften kvar. I Bredåkra finns endast två hus kvar.

Bredåkra 15-4

Arrangörerna, Hasselstad Samhällsförening hälsar även icke medlemmar välkomna till visningen på tisdag kväll. En nostalgisk afton om människorna och företagen som en gång verkade på dessa orter.

Bilderna visar tre rivna hus.

Överst: Blomsterhallens bostadshus, Bredåkra. Ägare Karl-Gunnar Olsson.

Mitten: Gunnar Johanssons lanthandel, Hasselstad. Huset uppfört 1850.

Nederst: Börje Enarssons Speceri- och diversehandel, Bredåkra. Fastigheten uppförd 1890.

Klicka för större bild.

 

 

Flygkatastrof nära vid Listersjön

Det är inte bara ryska militärflygplan som ”glömmer” att slå på sin transponder, vilket på senare tid  varit nära att orsaka kollisioner med passagerarflygplan.

En sådan glömska – att slå på transpondern – var i maj 2011 nära att orsaka en flygkatastrof i höjd med Listersjön, sydost om F 17 i Kallinge.

Ett privatplan, en Piper PA-28, var då ytterst nära att kollidera med två JAS-gripen.

Jag har hört talas om denna incident tidigare men då angavs inte hur nära de tre planen var att kollidera. Det är först nu när Agne Widholm, utredningsledare vid Haverikommissionen, berättar för Officerstidningen hur allvarlig incidenten egentligen var.

Instruktören i privatplanet har uppgivit för Haverikommissionen att avståndet till mötande plan var 200 till 300 meter. Därför ansåg han att ingen undanmanöver krävdes.

JAS-förarna har en helt annan bild, enligt utredningen. Enligt det bakre JAS-planet i roten var avståndet till privatplanet inte mer än 50 till 60 meter och han hade tänkt göra en undanmanöver – men hann inte!!

Hastigheten för JAS-planen var i det läget ca 140 meter per sekund. Hur nära planen egentligen var varandra har utredningen inte kunnat avgöra.

– Vi kan inte säga att den ena har mer rätt än den andra, säger Agne Widholm, utredningsledare vid Haverikommissionen till Officerstidningen.

Utredningen visar att flera misstag bäddade för incidenten över Listersjön i maj 2011.

Bl.a. har det framkommit att privatplanet inte slagit på sin transponder. Enlig instruktören berodde det på att han trodde att eleven hade gjort det. Detta har också medfört att man i efterhand inte kunnat räkna ut hur nära planen var.

– Flygledarna borde ha påpekat att transponden inte var påslagen, säger Agne Widholm till Officerstidningen.

Främsta orsaken till incidenten uppges dock vara att flygledarna inte följde upp utfärdade klareringar. Att de gett såväl JAS-roten som privatplanet samma in- och utklareringspunkt.

I privatplanet, en Piper PA 28, fanns en instruktör och en flygelev. Dessa hade planerat en flygövning med start och landning på F 17 i Kallinge. Eleven var under grundutbildning och skulle öva navigering.