Att demokrati kan ta lång tid är vi väl medvetna om men när det kommer till att privatisera kommunal egendom då måste vi ta fram de mest extrema långbänkarna. För att Ronneby kommun skulle komma till skott och avyttra Järnaviks Camping söder om Bräkne-Hoby tog det hela 13 år! Denna tidsrymd till trots var det ytterst nära att affären stoppats när kommunstyrelsen till slut avgjorde ärendet på tisdagen.

Ända in i det sista gjorde s, v och mp motstånd och sa nej till försäljning. Först efter votering där alliansen jämte sverigedemokraterna sa ja var affären i hamn. I fullmäktige blir det nu en upprepning av styrkeförhållandet men räkna ändå med en populistisk debatt från oppositionens sida.

Ett problem har varit att rätt värdera campinganläggningen men nu ska den säljas för 3,2 miljoner kronor. (3 250 000 kr). Köparen Stefan Nilsson (se bild) ska å sin sida bekosta en anslutningsavgift för ett utdömt enskilt avlopp. Summan för den insatsen uppskattas till 1,9 miljoner kronor.

Redan när frågan väcktes 2005 ville dåvarande folkpartisten Per Ericsson att campingen i Järnavik skulle avyttras men eftersom det vid tidpunkten fortfarande var s- och v-ledning i Ronneby kommun avslogs hans motion.

Jag skrev om ärendet i januari 2012 och då ansåg socialdemokraterna att Järnaviks badplats kunde hotas om en försäljning skulle ske. Mitt inlägg då kan du nu ta del av och det skildrar, tycker jag, på ett bra sätt, hur det politiska motståndet har sett ut genom åren. Här följer mitt blogginlägg från den 12 januari 2012:

 Redan 2005 ville ronnebypartisten och dåvarande folkpartisten, Per Ericsson att campingplatsen i Järnavik skulle avyttras. Då var det fortfarande socialistisk ledning i Ronneby kommun så Ericssons motion avslogs.

Han minns fortfarande socialdemokraternas luddiga motiveringar till att avslå framställan om en försäljning:

-Resonemanget de förde var mer än lovligt konspirationsteoretiskt, säger Per Ericsson och fortsätter:

– Tommy Andersson satt då även som ersättare i Byggnadsnämnden och i en paus yrade han, på rent allvar, att det var en fara för allmänhetens tillträde till badvatten om man sålde campingen.

– Han förstod inte att den gick att sälja utan badplatsen. Inställningen var i princip – ”då kan ju ingen vara intresserad av att ta över”.

– Jonni Karlberg, vars referensramar på den tiden ofta kunde hålla sig inom Plan- och Bygglagens värld, hävdade att om campingen såldes kunde det inte kallas ”allmän-plats-mark” i planhänseende för att den måste vara offentligt ägd enligt lagen (åtminstone då, jag vet inte hur det är i dag).

– Således var det risk för att om en privat köpare dök upp kunde platsen privatiseras. Att bygglov skulle beviljas tänkte han inte på.

– I ärlighetens namn ska sägas, fortsätter Per Ericsson, att jag misstänkte att Jonni bara försvarade en partilinje och därför drog till med konstiga exempel. Men det visar ändå att partiets inställning till privata aktörer är mer än lovligt ålderstigen.

– Bökenäs camping har ju varit privatägd rätt länge. Det verkar gå bra. Tror inte ens att kommunen äger marken, säger alltså Per Ericsson med anledning av att en enig Ronnebyallians nu vill sälja Järnaviks Camping söder om Bräkne-Hoby.”

Jan Olofsson har också motionerat i frågan. På Facebook skriver han nu:

” Jan Olofsson Detta var på tiden. Detta föreslog jag i fritidsnämnden för flera år sedan. Dåvarande S ordföranden gick i taket och påstod att bara kommunen kunde sköta och äga en camping. Så har man prioriterat i kommunen, dvs det är en kommunal angelägenhet att ta pengar ifrån skola vård och omsorg för att finansiera utgifter i campingverksamhet.