Vad var det vi sa?

Jag hatar att skriva meningen men beslutande politiker i Ronneby har framtvingat den.

Redan 2013 insåg vi, några krögare, affärsmän och vissa politiker, att havsnivån successivt skulle höjas vilket skulle leda till att varken mindre eller lite större båtar skulle klara en passage under betongbron vid hamnen.

Det är mycket vatten som har runnit under broarna i Ronnebyån under de sju åren. Båttrafiken i ån har vid allt för många tillfällen stoppats upp vid bron på grund av just för högt vattenstånd. Inte minst den kommunala skärgårdstrafiken med MF Astrid har hindrats från passage allt för många gånger.

Demokrati brukar ta lång tid men till slut brukar ändå beslut kunna tas. I detta fall har inget hänt under sju år! När viljan att satsa på den självklara turismen är den större än verklighetsförankringen om den miljöpåverkan som redan gör sig påmind.

MF Astrid har upprepade gånger tvingats vända vid hamnbron, och då kommer naturligtvis reaktioner från turisterna. Insändaren nedan är hämtad från en av lokaltidningarna för några dagar sedan.

Dagens ris:

… vill jag ge till dem som har hand om båten som går från torget som inte kan kolla om det är högvatten innan de tar emot passagerare. Har hört flera som åkt den och inte kommit längre än till bron och inte får pengarna tillbaka som de betalat för turen.

Besviken

Besökare känner sig lurade på sin avgift och blir besvikna på utlovad skärgårdstur.

Detta är naturligtvis ingen positiv marknadsföring av Ronneby.

Jag trodde i mitt stilla sinne att moderaternas vallöfte 2010 att satsa på hamnpiren skulle innebära att man också ville möjliggöra trevliga upplevelser på ån från centrum ut till havsbandet. För många är Ronneby den lilla staden vid ån. Ronneby ligger även vid havet och därför ser jag naturligtvis positivt på den satsning som sakta håller på att genomföras vid hamnen och att presenterade planer där kommer att förverkligas.

Tanken är helt rätt. Ronneby har också på ett föredömligt sätt satsat på bra cykelvägar som förbinder centrum med havet. Ytterligare ska bostadsområdet Kilen mitt emot järnvägsstationen naturligtvis dra nytta av närheten till Ronnebyån.

Människor har alltid haft stort behov av närhet och upplevelse av vatten. Ronneby har just dessa kvaliteter men låter en felplacerad industri vid havet och ån bestämma över det som borde vara kommunens självklara beslut – att riva betongbron och bygga en klaffbro som kan öppnas för all trafik i Ronnebyån. Ån i sig är vacker och den skulle med en framtida fri passage göra Ronneby till den sjöstad den är och borde vara.