Ett mediadrev är inte att leka med. Det kan sluta med döden.

Lotta Fristorp är journalist och var under många år presschef på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Hennes chef hette Benny Fredriksson. Han utsattes för ett omfattande mediedrev i samband med metoo-anklagelser från slutet av 2017 till våren 2018. Det slutade med att han tog sitt liv på ett hotellrum i Sydney den 17 mars 2018.

Lotta Fristorp skildrar skeendet från insidan i en nyutgiven bok – ”Benny, Drevet, döden”. En välskriven och viktig bok. Hon visar hur mediala anklagelser, merparten anonyma, kan förändra och bryta ner en annars stark och levnadsglad person.

Tidigare i år läste jag Åsa Lindeborgs bok – ”Året med 13 månader”. Hon skildrar hösten 2017 till hösten 2018 i dagboksform. Under detta år intog hon en ytterst kontroversiell position. Hon anklagades för att ha bidragit till att Benny Fredriksson tog sitt liv.

I sin bok skriver Lindeborg om den ångest hon i efterhand upplevde efter sin roll i Aftonbladets publiceringar. Inte minst den krönika hon skrev om Benny Fredrikssons ”skräckvälde” och om aborten han påstods ha tvingat en skådespelerska till.

Lotta Fristorp anser att ”Åsa Lindeborg inte var ensam ansvarig på Aftonbladet. Ett stort antal personer var också inblandade i publiceringarna, nyhetschefer och inte minst Lena Mellin, då tillfällig ansvarig utgivare”.

Nästan ett år efter Benny Fredrikssons död klandrade Pressens Opinionsnämnd Aftonbladet för att grovt ha brutit mot god publicistisk sed genom att publicera sina artiklar om Benny Fredriksson. ”En mycket allvarlig erinran, anser Lotta Fristorp eftersom endast två fällningar bedömdes grova under 2019. Dagens Nyheter friades för sina artiklar.

Två dagar efter Benny Fredrikssons död intervjuades Åsa Lindeborg av SVT för ett inslag i Aktuellt. Hon beskriver intervjun i sin dagbok – ”Jag sa att det här är en journalists värsta mardröm, att en person som man har skrivit om väljer att ta sitt liv. Jag sa att en av Kultursveriges mäktigaste chefer naturligtvis måste kunna granskas, men att vi inte hade behövt göra löpsedel av aborten.”

Tv-reportern påminde Åsa Lindeborg om att hon själv skrivit att Benny Fredriksson tvingat kvinnan till abort. I sin dagbok noterar hon sitt svar:

” Ja, svarade jag, jag är ett utmärkt exempel på det jag i andra artiklar försökte diskutera hela den där hösten. Jag blev min egen empiri, en skribent och publicist som tappade huvudet”.

En enda journalist ställde den relevanta frågan till Åsa Lindeborg: ”Hur vet du om det är sant, det du påstod i din krönika?”

Den som ställde frågan var Martin Wicklin i SR:s Söndagsintervju med Åsa Lindeborg den 8 april 2018. Lotta Fristorp beskriver intervjun i sin bok:

”Det är en smärtsam lyssning. Lindeborg är pressad och andfådd och hon gråter. Intervjun är ett journalistiskt bragdjobb. Varför? På grund av den enkla frågan: ”Hur vet du om det är sant, det du påstod i din krönika?”

Ingen annan ställde den frågan.

Min kommentar: det är många frågor som aldrig ställs i dagens journalistik. Däremot kan man tycka att många journalister gör det lätt för sig genom att i stället nöja sig med att kommentera.