Etikettarkiv: Ronneby

Inget går att dölja i småstaden

Publicerat av

Nyligen sattes det upp ett antal övervakningskameror i Ronneby centrum. En omdiskuterad handling. Många anser det onödigt. Andra är rädda, men vet inte riktigt varför.

Med följande upplevelse vill jag hävda att ingen kommer undan i småstaden. Kameror är onödiga utgifter i en ekonomiskt hårt ansträngd kommun som Ronneby.

Är du inte född och uppvuxen i småstaden blir du snabbt avslöjad, i synnerhet om du styr stegen till den centrala delen. Ett besök på gågatan är allt som behövs. Skulle du dessutom ta dig upp i den riktigt gamla stadsdelen, Bergslagen, ja, då ökar sannolikheten för ett avslöjande med drygt 1 000 procent.

I sommartid står fönster på glänt och ljudet mellan husväggarna förmedlas på ett smått enastående sätt. Är du då kändis och råkar parkera din bil just där och presenterar dig för en enda av de bofasta, ja, då rasslar det till i ett antal tangentbord och sociala medier har på några sekunder nyheten publicerad.

Det måste ha gått till på det sättet. För ingen enda i Ronneby skulle väl känna igen Tom Alandh. Honom har inte många sett på film. Bara hört hans röst. Det är alltid Tom som filmar andra. Han är Sveriges dokumentärfilmare nummer ett och flitigt prisad.

Han har nu besökt Ronneby och talat om att han har bestämt sig för att göra ännu en dokumentär. Han har berättat att han vill ta reda på varför människor i Ronneby har så dåligt förtroende för varandra. Detta efter att ha tagit del av en studie om social tillit som har genomförts av professor Lars Trägårdh.

Ett synnerligen bra initiativ av Tom Alandh, för det är vi många i Ronneby som är nyfikna på att få veta.

Han har sagt till Sydöstran som i sin tur citeras av Blekinge Läns Tidning och dessa som nu till viss del citeras av mig i denna blogg, att det finns många historier som behöver berättas. Han har redan träffat många intressanta personer. Jag tror honom.

Senast det gjordes en film om Ronneby, och det är riktigt länge sedan, under senare hälften av 1990-talet, blev det skandal. Två kända journalister gjorde då uttalanden på plats i en av småstadens pubar. Den gången slutade det med att en av dem, kanske båda, kallades ner till dåvarande kommunalrådet Palmqvist för en rejäl utskällning.

Vi ska väl hoppas att det denna gång blir aningen mer seriöst. Men osvuret är bäst.

Drömmen om ett museum i Ronneby

Publicerat av

Blekinge Museum planerar att med stöd av Gribshundens vänner starta en insamling, för att i första hand få medel till att ta upp den stora kanon som hittades under dykningarna i år. Bara konserveringen av kanonlavetten beräknas kosta 1 miljon kronor.

”Vi ser detta som ett angeläget projekt som tar sikte på nya dykningar år 2022. Det berättar Anders Engblom och Siri Irskog, projektledare respektive projektsamordnare, i ett nyhetsbrev till medlemmarna i Gribshundens vänner.

Av nyhetsbrevet framgår också hur man tänker kring lämplig plats för ett museum och hur långt man har kommit i denna planering:

” Att transformera äldre byggnader till nya och betydande besöksmål är en krävande uppgift. Avsikten med en etablering av museet i centrum är att dra besökare och att skapa nya rörelsemönster i staden. En bedömning är att besöksantalet kommer överstiga 100 000 besök per år.

Med stöd av platsutredningen och de synpunkter och erfarenheter vi tagit del av när det gäller museietableringar är en preliminär bedömning att såväl Sockerbruket och ytorna öster om Kallingevägen (brandstationen, elverket) är platser och ytor som förtjänar fördjupade studier. Under sommaren kommer ett program att tas fram som ska tjäna som underlag vid ett fortsatt samarbete med externa arkitekter i platsfrågan.”

Platsfrågan är således ännu inte löst men kommunens avsiktsförklaring och platsanalys pekar fortfarande på det lämpliga i att placera museet i anslutning till Kulturcentrum för att stärka stadens entré från norr.

”Projekt Gribshunden” numera med tillägget ”drömmen om ett museum” har en bred folklig förankring och detta framgår inte minst av en skolsatsning framöver:

”Tecken på den starka folkliga förankringen är gymnasieskolans initiativ att inom det individuella valet erbjuda samtliga gymnasieelever en 100 poängskurs i ”Ronneby historia.

Det finns anledning att hoppas att detta initiativ leder vidare till en gymnasial spetsutbildning med nationellt intag inom området arkeologi och kulturgeografi. Detta har förutsättningar att bli den första spetsutbildningen i landet med den inriktningen. Initiativet har uppmärksammats av Lunds universitet som ett intressant och viktigt initiativ för att på ett bredare plan bland ungdomar odla intresset för arkeologi,” skriver Anders Engblom och Siri Irskog i nyhetsbrevet till Gribshundens vänner.

Centerpartiet mister toppolitiker

Publicerat av

Tim Svanberg i Ronneby var i valet 2018 centerns första namn på Blekinges riksdagslista. Nu är han inför nästa års val åter nominerad till både riksdag och kommunfullmäktige men väljer att tacka nej. Han har tagit det oväntade beslutet att sluta som aktiv politiker!

Naturligtvis är detta ett chockbesked för partiet. Vad ligger bakom hans val? Är det en schism?  Han har bl a givit uttryck för att inte gilla den nu högaktuella Januariuppgörelsen.

Nej, ingen schism. Han väljer helt enkelt att som småbarnsförälder prioritera tiden med familjen. I alla fall för ett antal år framöver. Han utesluter inte en comeback.

Det är på Facebook som Tim Svanberg har valt att meddela sitt oväntade beslut. Han berättar med egna ord om sina unga år som aktiv politiker:

” Jag har varit aktiv i politiken sedan 2003 på olika nivåer. 2003 – 2007 var jag ersättare i kommunstyrelsen och 2006 – 2007 var jag även ersättare i kommunfullmäktige i Ronneby fram tills jag flyttade till Malmö. Vid min återkomst till Ronneby och när alliansen tog över makten efter valet 2010 hade jag äran att vara 1:e vice ordförande i Utbildningsnämnden och var så fram tills efter valet 2018. Sedan valet 2014 har jag varit ordinarie ledamot i såväl kommunfullmäktige som kommunstyrelsen.”

I sitt inlägg på Facebook ser han tillbaka på de aktiva politiska åren med tillförsikt:

” Det har varit fantastiskt givande att arbeta i styrande ställning tillsammans med övriga i alliansen och trots att vi varit i minoritet har vi kunnat uträtta mycket. Det har också varit roligt att arbeta i Centerpartiets grupp här i Ronneby.”

Han är inför nästa års val nominerad till såväl riksdagslista som kommunfullmäktige, vilket han kommenterar så här:

”Det är jag givetvis mycket hedrad över. Mitt besked är att nu är min politiska resa slut och jag tackar därmed nej till att bli nominerad ytterligare en mandatperiod.

Som småbarnsförälder prioriterar jag att få så mycket tid det går med familjen. Livet är fyllt av prioriteringar och som bekant kan man inte prioritera allt och jag bedömer inte att jag har möjlighet att arbeta politiskt på ett bra sätt de kommande åren, såsom väljarna förväntar sig. Därför känns det helt rätt att ta detta beslut nu. Min uppfattning är vidare att politiska uppdrag inte är livstidslånga och efter att ha varit aktiv på olika sätt under fem mandatperioder är nu tiden inne att tacka för mig. Min ambition är alltjämt att fortsätta den här mandatperioden ut med de uppdrag jag fått av medlemmar och väljare.”

Jag tycker hans beslut är synnerligen hedervärt och starkt, men just i Tims fall är jag ingalunda överraskad.

Tim Svanberg är gymnasielärare och fyller i höst 36 år. Han inledde sin politiska karriär som 18-åring.

Roger Fredriksson vill ha röstboskap

Publicerat av

Under alla mina år som journalist, och det är många herrans år, har jag alltid bevittnat hur borgerliga politiker raljerat över socialismens företrädare, socialdemokrater och vänstern. Deras tro på kollektivet som lösning på problem har av de borgerliga fått benämningen röstboskap.

Därför är det tämligen överraskande, milt uttryckt, när kommunstyrelsens ordförande i Ronneby, Roger Fredriksson, m, nu kräver hundraprocentig lojalitet i alla partigrupper representerade i kommunfullmäktige. I annat fall är Ronnebys positiva framtid hotad!

Fredrikssons utspel skedde vid senaste sammanträdet med fullmäktige den 27 maj och resulterade i fördömanden och inte minst häftig kritik från Socialdemokraterna som blivit extremt utpekade. Även fullmäktiges ordförande Nils Ingmar Thorell tvingades ingripa. Han betygsatte Fredrikssons inlägg riktat mot Socialdemokraterna som ett stort övertramp.

Det politiska påhoppet kom långt efter att fullmäktige tidigare under kvällen haft en omröstning gällande fem revisorers krav på att anmärkning skulle riktas mot Krisledningsnämnden för obehörigt beslutsfattande. Nämnden, med Roger Fredriksson som ordförande, friades från anmärkning genom att 21 ledamöter sa nej till anmärkning medan 19 sa ja.

Bland de 19 fanns hela socialdemokratiska gruppen sånär som på gruppledaren Magnus Pettersson som var jävig eftersom han har ingått i Krisledningsnämnden. Detta faktum fick kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson att raljera:

”Vem företräder nu socialdemokratiska gruppen? Magnus Pettersson har ju fått hela sin grupp emot sig. Vad är nu värdet av hans fortsatta inlägg,” dundrade Fredriksson.

Inlägget fördömdes av fullmäktiges ordförande som ansåg att man måste skilja på de olika sakfrågorna. Han fortsatte:

”Det är väl ett hälsotecken att man kan ha delade åsikter i en fråga. Vi har det i liberalerna eftersom jag tillhör dom som ville klandra Krisledningsnämndens ledamöter. Jag ser det som mycket allvarligt om ledamöter ska tvingas bli till röstboskap.”

Fredrikssons raljerande gentemot socialdemokratiska gruppen fick flera s-ledamöter att vittna om fullt stöd för sin gruppledare Magnus Pettersson.

”Vi har högt i tak inom vårt parti och delar inte alltid varandras åsikter, ansåg några ledamöter som noterade att detta tydligen inte får vara gällande hos Moderaterna.

Fredriksson framhärdade i sin kritik och menade att det måste finnas en sammanhållning inom grupperna för att föra Ronneby in i framtiden.

”Man kan inte skjuta sin gruppledare på det sätt som har skett här i kväll utan att det måste få konsekvenser, upprepade han.

Roger Fredrikssons krav på hundraprocentig lojalitet, inte bara i hans egen grupp, utan också i alla andra, är högst anmärkningsvärt och måste ha sänt en chockvåg till moderatanhängare men också till andra borgerliga väljare som anser att man har riktigt högt till tak. Med andra ord – Fredriksson pekar med hela handen och vill ha full följsamhet. I annat fall riskerar man Ronnebys hela framtid! Vart är man på väg? Vad blir nästa steg?

Jag har redan nämnt att Liberalerna i sin grupp hade delade meningar ifall en anmärkning skulle utdelas till Krisledningsnämnden. Även moderatgruppen var i så fall oenig eftersom Lennarth Förberg, förste vice ordförande i fullmäktige, röstade ja till en anmärkning.

Jag publicerar detta inlägg eftersom jag ser demokrati och enskilda människors rätt till en egen uppfattning som en självklarhet. Denna rätt måste rimligtvis också gälla aktiva politiker. Eftersom det anmärkningsvärda uttalandet av Roger Fredriksson endast till viss del refererats i Sydöstran har många väljare därmed missat informationen. Det är bara ett litet fåtal som följer kommunfullmäktiges digitala sändningar.

Nya dykningar på Gribshunden

Publicerat av

Länsstyrelsen har beviljat Blekinge Museum tillstånd till nya undersökningar av Gribshunden i vår.

Dykningarna är planerade från16 maj och tre veckor framåt. Samråd ska ske med konservatorer i syfte att undvika påverkanseffekter på den övriga lämningen.

I Kallvattenkuren kommer det under rubriken ”Möt arkeologin” finnas möjlighet att löpande följa med om hur arbetet framskrider.

Detta enligt nyhetsbrev från Gribshundens vänner.

Miljöteknik – välj bort prestigen

Publicerat av

Jag kan förstå, men aldrig acceptera, om Ronneby kommun och dess bolag Miljöteknik gärna vill överklaga veckans dom i PFAS-målet. Jag kan förstå att myndigheter vill nå fram till prejudicerande domar men att så skulle ske med risken att ytterligare miljoner av Ronnebys skattepengar skulle äventyras är skäl nog att avstå.

Största skälet till att avstå en överklagan är naturligtvis att kommunen nu måste välja att sätta drabbade människor i främsta rummet framför ett prestigetänkande. Ingen vet ännu hur allvarligt vattendrickande kallingebor har drabbats eller kommer att drabbas framöver. Men som tingsrätten resonerade i sitt domslut – ”blotta risken för sjukdom utgör personskada”.

Det är många inblandade i den alldeles för långt utdragna processen med det PFAS-förgiftade vattnet i Kallinge. Regeringens utredare Göran Enander, som hade till uppgift att undersöka sambandet mellan brandskum och PFAS, var redan vid en information 2016 kritisk till hur långsamt myndigheter arbetar i miljömål av det slag som nu äntligen har fått sitt rättsliga avgörande.

Han pekade bl. a på det faktum att generalläkaren redan 2011 hade slagit larm till myndigheterna men utan resultat. Han betonade att – ”tillsyn och uppföljning är för svag och vetskapen om att generalläkaren slagit larm om PFAS redan 2011 besannar denna min uppfattning”, sa han på informationsmötet i Kallinge 2016.

Naturligtvis är det bästa som kan ske att Ronneby kommun och Miljöteknik väljer att inleda förhandlingar med de 165 kallingebor som nu har tilldömts rätten till ersättning för personskada. Om så sker kan detta också öppna upp för att fler drabbade som har druckit av samma vatten kan kräva skadestånd.

Det handlar om stora summor som nu ska betalas ut. Som jag ser det är det knappast rimligt att Ronneby kommun genom sitt bolag ensamma ska stå för dessa framtida kostnader. I förlängningen betyder detta i så fall också att det drabbar Ronnebys skattebetalare.

Naturligtvis måste staten ta en betydande del av den kostnad som nu uppstår efter att tingsrättens dom har fallit. Det är försvaret genom mångårigt användande av brandskum innehållande PFAS som har orsakat förgiftningen av dricksvattnet i Kallinge. Knappast kommunen som redan när provtagningar för upptäckt av PFAS kom till stånd reagerade föredömligt snabbt.

Jag vet att Ronneby kommun och Miljöteknik har haft och kanske fortfarande har en icke offentlig uppgörelse med försvaret. En sådan lär ha kommit till stånd när det stod klart att man inte längre kunde hämta dricksvatten från Brantafors. Den stängningen som skedde snabbt, ska tilläggas, fick till följd att kommunen tvingades leta upp andra vattenkällor. Man fann sådana intill Ronnebyån och Karlsnäs vilket innebar betydande kostnader för långa ledningsdragningar till pumphuset i Brantafors. Redan då lär försvaret ha sagt sig beredda att betala de kostnader som då uppstod. Jag hoppas verkligen att detta är med verkligheten överensstämmande. Allt annat vore en skandal.

En länge diskuterad ekonomisk uppgörelse mellan F 17 och Miljöteknik handlar också om hur stor subventionen blev när flottiljen kopplades in på kommunens fjärrvärmenät. Trots ihärdiga försök av lokala politiker har det inte gått att få fram sådana siffror.

Ett bra första steg för rättvisa

Publicerat av

Att få rätt mot myndigheter och kommunala bolag kan ofta ta ohemult lång tid. Ett bra bevis på detta är den i dag avkunnade domen i PFAS-målet. Kommunala bolaget Miljöteknik har dömts som ansvarigt för att ha orsakat 165 kommuninvånare, företrädesvis bosatta i Kallinge, personskada.

I domen heter det:

”De halter av PFAS som uppmätts hos dem som varit anslutna till Brantafors vattenverk är bland de högsta som uppmätts i världen.”

Miljöteknik ska därför ersätta 165 Kallingebor för att de ovetandes haft den giftiga kemikalien PFAS i sitt dricksvatten. De ska ersättas för ”personskada i form av förhöjda halter PFAS i blodet innebärande ökade hälsorisker och fysiska förändringar och försämringar av kroppen” , heter det i domen.

Däremot ogillar tingsrätten yrkanden om att de även skulle kompenseras för den oro man känt för liv och hälsa.

Det handlar om betydande belopp som Miljöteknik nu döms att betala. Enbart rättegångskostnaden för de 165 kärande är på drygt sju miljoner kronor. Dessutom ska förhandlingar om ekonomisk uppgörelse ske mellan Miljöteknik och drabbade.

Lokalt vet vi efter alla år att dricksvattnet från Brantafors vattenverk hade förorenats av brandskum som användes flitigt vid en brandövningsplats på F 17. Platsen var extra hårt belastad eftersom den användes som utbildningsplats på regional nivå.

Jag ser dagens dom som ett första steg till en välkommen och efterlängtad rättvisa. En rättvisa som befolkningen har fått kämpa med på egen hand. Dessutom har de 165 kärande tagit en betydande risk, inte minst ekonomiskt. Hade domen blivit den motsatta hade domstolskostnaden på drygt sju miljoner kronor försatt dessa i en för all framtid smärtsam situation.

Jag påpekade i denna blogg redan 2015 hur jag tyckte att myndigheter och politiker har svikit de drabbade människorna. När ett första informationsmöte genomfördes i Kallingeskolan i mars 2015 var avsikten att lugna de berörda. Så blev det inte. Ledande politiker svek redan i det läget. Naturligtvis hade såväl drabbade som jag själv velat höra politiker säga något i stil med: ”vi har ett problem som av Miljöteknik betecknas som katastrofläge, nu tänker vi därför agera för våra medborgare på följande sätt…

Detta har vi aldrig fått höra någon ledande politiker i Ronneby uttala. De drabbade har själva fått kämpa för en självklar rättvisa. Min kritik är minst lika hård i dag. En kommun får aldrig lämna invånare åt sitt öde på det sätt som skett i Ronneby. Ingen vet vilka skadeverkningarna kan bli för generationer framöver.

Ska man tyda vad som tidigare har sagts under rättegångsdagarna så tyder mycket på att dagens dom kommer att överklagas. En överklagan skulle naturligtvis dra än mer kraft ur redan hårt drabbade Kallingebor men det skulle å andra sidan bli en prejudicerande dom som säkert skulle vara intressant på många platser i Sverige med tidigare flygverksamhet med vidhängande skumhantering.

Profiler har lättat från det jordiska

Publicerat av

Två verkliga profiler i Ronneby kommun har på kort tid lämnat oss. Båda med flyg som huvudsaklig gärning men med klart skilda upplevelser. En av dem, lägerfånge A 8979, kom undan Hitlers dödsläger med livet i behåll.

Det handlar om Benny Grünfeld, 93, flygtekniker, och Nils-Erik ”Nisse” Lindborg, 87 och mångårig flygförare med bl a internationella uppdrag.

Nils-Erik Lindborg kom efter flygutbildning till F 17 i Kallinge. Han var en av dom absolut yngsta som där fick uppdraget att flyga T 18, ett tvåmotorigt bombflygplan. Han var endast 18 år gammal när han första gången tog plats på förarsitsen. Han flög flygplanstypen mellan åren 1952 – 1957.

Han har skrivit om sina upplevelser i bl a Flyghistorisk Förening och kamratföreningens tidning vid F 17 ”Bredåkrabladet” där han utförligt och tekniskt berättade om sina erfarenheter. Han avslutade sin artikelserie med att berätta om sina vidare flygplansupplevelser; Efter T 18B blev det J 21R och A 32A Lansen och därefter var han lärare på Krigsflygskolan F 5 där han fick flyga in sig på Vampire.

Efter den militära karriären hade ”Nisse” ett otal internationella uppdrag. Man kan med fog påstå att han hade världen som sitt arbetsfält. Vi är många flygnördar som saknar honom och som i efterhand vill tacka för hans goda omdöme att dela med sig av sina erfarenheter.

Benny Grünfeld utförde en mångårig gärning som flygtekniker genom åren men vi kommer bäst ihåg hans viktiga livsgärning att sprida kunskap om Hitlers fruktade dödsläger. Benny klarade livet i dödslägret Auschwitz i Polen med hjälp av sin kunskap att teckna och måla. Man kan med fog påstå att han tecknade sig levande ut från lägret där han miste resten av sin familj. Han tecknade åt vakterna i lägret och blev på det sättet en uppskattad fånge.

Hans informativa gärning att för allmänheten sprida kunskap om sina fruktansvärda upplevelser går inte att med ord beskriva. Inte minst hans insatser gentemot den unga generationen kan inte nog uppskattas.

Benny Grünfeldts berättelser lever nu vidare genom bl a hans bok ”Tonåring i Hitlers dödsläger”. Han inte bara skrev utan illustrerade med egna teckningar vad han upplevt under sina ungdomsår. Han vårdades den sista tiden på ett Judiskt ålderdomshem i Stockholm.

Därför markerade Thorell i fullmäktige

Publicerat av

Lokaltidningen Sydöstran berättar i dag (9/3) om ordföranden, Nils Ingmar Thorell, L, som ilsknade till under senaste sammanträdet med kommunfullmäktige i Ronneby. Tidningen berättar att det brast för Thorell när en politiker antydde att äldre inte behärskar den digitala mötestekniken.

”Det är skandal att det råder förutfattade meningar mot äldre människor både i regionen samt i den här och i andra kommuner…. Det finns de som tror att äldre människor inte kan använda sig av ny teknik. Tvärtom är de väldigt duktiga. Man använder sig av appar, hemsidor e-post och Facebook”, markerade Thorell kraftfullt.

Naturligtvis finns det en förklaring till Thorells uppläxning av fullmäktiges ledamöter under senaste sammanträdet den 4 mars. En i högsta grad välbehövlig markering.

Nils Ingmar Thorell är ordförande för pensionärsdistriktet, SPF Seniorerna Blekinge. Jag sitter i samma styrelse och vid vårt senaste sammanträde den 2 mars (naturligtvis digitalt) lyfte jag frågan varför inga digitala sammanträden ägt rum med Region Blekinges Pensionärsråd (RPR). Det noterades också att inte heller Ronneby kommun genomfört några digitala sammanträden med det kommunala pensionärsrådet (KPR). Även medlemmar i organisationen har påtalat bristen.

I båda instanserna finns viktiga äldrefrågor som kräver svar, inte minst nu i pandemitider. Lokalt i Ronneby krävs bl a svar på hur ”äldrepengarna” från regeringen ska disponeras. Likaså är det viktigt att måltidsfrågorna diskuteras i KPR.

Diskussionen utmynnade i att ordförande Nils Ingmar Thorell skulle tillskriva Region Blekinge och Ronneby kommun för att påtala vikten av att digitala möten snarast genomförs. Under ett helt år har t ex inget sammanträde ägt rum med pensionärsrådet i Ronneby.

SPF Blekinge har det senaste året genomfört digitala styrelsesammanträden. Även sammanträden med annat viktigt innehåll har arrangerats med många deltagare. Distriktsårsmöte har genomförts liksom ett stort antal utbildningar som skett genom riksförbundets försorg. Genomgående har mötena genomförts digitalt. På riksplanet har 2 500 SPF-medlemmar under året utbildats i digital teknik.

Det finns således all anledning att med kraft markera mot den föraktfullhet som riktas mot de äldre som nu senast skedde vid sammanträdet med fullmäktige i Ronneby.

Varje nämnd genomför numera sammanträden digitalt och då är det mer än märkligt att inte Ronnebys kommunala pensionärsråd har fått samma möjlighet. Den kritik som nu senast har riktats mot de äldre, att de skulle ha motsatt sig ett digitalt deltagande, är gripet ur luften och saknar all substans. Sådan information har inte nått oss i styrelsen.

Nedan kan du ta del av SPF Blekinges brev till Region Blekinges pensionärsråd.

Regionens pensionärsråd

Sedan pandemins utbrott har inga fysiska möten ägt rum i Region Blekinges Pensionärsråd (RPR). Inga möten har ersatts med digital teknik.

Vid senaste sammanträdet (digitalt) 2 mars 2021 med styrelsen för SPF Seniorerna Blekinge informerades om arbetet i RPR. Det uppstod kritik mot att inga möten genomförs digitalt.

Vår distriktsstyrelse kräver att digitala möten ska genomföras i samma utsträckning som fysiska möten till dess att vi kan återgå till fysiska möten. Även vi äldre klarar av den nya tekniken. Vi vet att övriga möten i Region Blekinge sker digitalt

Vänliga hälsningar

Nils Ingmar Thorell     Ordförande SPF Seniorerna Blekinge

Kommunal äldreomsorg i sin prydno

Publicerat av

Under lång tid har olika intressegrupper debatterat kommunal kontra privat äldrevård och hemtjänst. På den politiska vänsterkanten har man ihärdigt lovprisat den kommunala insatsen och gjort tummen ner för den privata. Inte minst har det hävdats att vinstintressen går före effektiv äldrevård.

Den årslånga pandemin har visat på betydande brister oavsett utförare och här ska du få ta del av ett lokalt och synnerligen konkret exempel på hur en multisjuk äldre har utsatts för livshotande smittspridning. I detta unika fall genomfördes aldrig någon smittspårning. Fallet är hämtat från den kommunala hemtjänsten i Ronneby kommun.

Det är en nära anhörig till en kvinna, född 1942, som har berättat om händelsen. Kvinnan som är multisjuk och som bl a har genomgått cancerbehandling har kommunal hemtjänst. I mitten av december hade hon som vanligt besök av hemtjänsten. Kvinnan som utfört tjänsten under lång tid hade under en längre tid ersatts av annan personal. Långt senare när den ordinarie kvinnan från hemtjänsten återkom, ställde hon en överraskande fråga:

”Hade någon ansvarig från den kommunala hemtjänsten hört av sig? Nej, ingen hade hört av sig. Det visade sig att kvinnan i hemtjänsten dagen efter att hon besökt den multisjuka hade testats positiv för Covid 19! Ingen smittspårning hade genomförts och detta trots personalens vetskap om den multisjuka damens utsatthet. Det tog dessutom en längre tid innan händelsen berättades för de anhöriga.

I detta fall blev aldrig den multisjuka kvinnan smittad men i hur många fall har det slutat betydligt värre? Däremot är detta nu kända fall ännu ett exempel på hur bristfällig vården är inom äldreomsorgen. Rent av ett lotteri om man ska drabbas eller komma undan.

Jag måste också ställa frågan hur personal anställd inom hemtjänsten i Ronneby ser på sin organisation och verksamhet? När den multisjuka kvinnan ställde frågan om utökade tjänster blev svaret av hemtjänstpersonal det mest oväntade:

”Var jag som du skulle jag kontakta en privat aktör. Det blir billigare.”

När det gäller priset så stämmer det inte vad den kommunala personalen inom hemtjänsten har uppgett. Oavsett om du använder dig av kommunal eller privat aktör är det debiterade priset alltid det samma. Det är kommunen som debiterar i båda fallen men det är individen som väljer. Detta enligt lagen om valfrihet (LOV).

Naturligtvis är det underligt att kommunalt anställd personal gör reklam för och hänvisar brukare till privata utförare.

Såväl regeringens Coronakommission som landets största pensionärsorganisationer SPF Seniorerna och PRO har länge kritiserat den svenska äldreomsorgen och inte minst i sin egenskap av remissinstanser har såväl SPF som PRO kraftfullt kritiserat äldreomsorgen.

SPF Seniorerna skriver:

”Skydda de äldre har gått som ett mantra under Coronapandemin. Men mantrat har ingen täckning i delar av dagens äldreomsorg, eftersom långvariga och djupgående brister gör det svårt att skydda äldre. Skydda de äldre blir tyvärr bara ett tomt uttryck om det inte följs av konkret handling. Handling för äldreomsorgen som vi och andra efterfrågat i åratal. Det måste bli verkstad nu.”

”Staten bör nu kliva fram och inte enbart förlita sig på kommuner och regioner”, anser SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson och fortsätter:

”Kommuner och regioner har visat en oförmåga att garantera en god vård och omsorg för alla äldre. Hon menar att det är dags för staten att kliva fram och ta tjuren vid hornen, och pekar då på behovet att förtydliga ansvaret: ”Antingen tar regionerna över ansvaret för äldres vård och omsorg. Eller så tar kommunerna över primärvården från regionerna.”