Idag har avtalet med kommunens nya arrendatorer till verksamheterna på Karön-Ekenäs undertecknats. Det är de två lokala företagen Blekan och vänner AB samt Ronneby Brunnspark Vandrarhem och B & B AB som kommer att driva anläggningen.
Överenskommelsen innebär i stora drag att hela anläggningen kommer att vara tillgänglig under sommaren 2014. Restaurangen och serveringen öppnar den 15 maj och Karöline kommer att börja köra reguljärt den 24 maj. Karön-Ekenäs
Naturligtvis har Roger Fredriksson, kommunstyrelsens moderata ordförande i Ronneby, helt rätt när han nu kräver att ledande landstingspolitiker ska tänka på patienterna istället för att agera lokalpolitiskt.
Domen kommer att bli hård, mycket hård mot dessa politiker om inte en begärd återremiss med enkel majoritet kommer att rädda dem vid Landstingsfullmäktige den 22 april. Det som kan rädda politiker och skattebetalare i Blekinge från en ekonomisk skandal är att en tredjedel av fullmäktiges ledamöter röstar för en återremiss.
Roger Fredriksson är sent ute med sitt krav på besinning, men de siffror han pekar på är avslöjande och visar att ledande landstingspolitiker är på väg att genomföra länets genom tiderna största bluff. Han visar med sina siffror att det mer handlar om rivning och nybyggnation i Karlskrona än att lappa och laga de två sjukhusen.
Dessutom visar han med dessa räkneexempel att patienter i västra Blekinge ännu en gång är på väg att grundluras. Det blir nämligen inga pengar över till en upprustning av lasarettet i Karlshamn.
Ingen politiker i landstinget har bemödat sig om att ta fram siffror som t.ex. visar att kostnaden för att renovera nuvarande sjukhus till morgondagens krav på energianvändning ligger på 29 000 kronor per kvadratmeter.
– Kostnaden för eftersatt underhåll är 15000 kronor per kvadratmeter, betonar Roger Fredriksson.
I den här frågan satte revisorerna ner foten redan i februari. Nu i april vill de se en bättring men framför allt vill de se en plan för ett betydligt bättre underhåll.
Enbart eftersatt underhåll är en skandal i sig. Känt är att landstinget har gamla lokaler, en del av dem mögelskadade, ändå la man bara 37 kronor per kvadratmeter lokalyta på planerat underhåll 2012! Jämför denna siffra med Fredrikssons 15000 kronor per kvadratmeter.
Landstinget har i dag lokaler som inte används.
– Detta kallas överyta och omfattar i dag 60000 kvadratmeter. Hur ska man reparera bort detta, frågar Roger Fredriksson.
När han nu kräver att landstingspolitiker ska lyfta blicken och se till patienternas bästa, ja, då ställer han verkligen dessa med bar rumpa. De borde rodna och ändrar de inte uppfattning utan fortsätter sin lokalpolitiska inriktning istället för att agera med sjukvårdens bästa för ögonen, då blir naturligtvis det politiska priset högt i kommande val.
Roger Fredriksson kräver inte att ett nytt sjukhus måste byggas i Ronneby kommun, men ska man se till patienternas bästa ligger kommunen ändå mitt i Blekinge (90 % av länets befolkning ska nås med ambulans inom 20 min.).
– Vi har ett antal markområden som är perfekta för ett nytt sjukhus och blir beslutet att bygga nytt kommer vi i Ronneby att arbeta för att projektet ska kunna genomföras så smidigt som möjligt.
Han fördömer den lokalpolitik som har präglat sjukhus- och vårdfrågan i Karlskrona där kommunala politiker men också landstingspolitiker med sitt agerande har blundat för patienternas bästa.
När lokal-tv tidigare i våras ställde följande fråga till kommunala politiker – Varför lägger ni er som kommunpolitiker i en fråga som landstingspolitikerna ska fatta beslut om?
Då blev det avslöjande svaret:
– Ju flera olika åsikter ju bredare blir ju demokratin. Vi är kommunpolitiker i Karlskrona och det ligger i sakens natur att vi värnar om just Karlskrona.
Även om det inte skulle räcka till en återremiss på tisdag kommer sjukhusfrågan att bli en valfråga. Den kommer att skvätta över även i det kommunala valet och domen mot den majoritet som eventuellt röstar som tidigare kommer att bli hård, mycket hård.
Att lura väljarna i Blekinge har kanske varit möjligt tidigare, men inte en gång till.
GLAD PÅSK
I dag satte moderaten Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande i Ronneby, ner foten i sjukhusfrågan. Han har laddat länge och nu blev det en rejäl bredsida mot landstingsledningen men också till kommunala politiker i Karlskrona med enbart lokalpolitiskt perspektiv.
– Politiker i båda lägren måste lyfta blicken och ta fram patientperspektivet. Fram till nu har det enbart handlat om arbetsmarknadspolitiska hänsyn och då enbart sett till vad Karlskrona vill.
Inte heller litar han till de siffror som landstingsledningen har presenterat. Prislappen på att bygga om och modernisera de båda sjukhusen i Karlskrona och Karlshamn har man satt till 3 miljarder.
– Den siffran avslöjar att det handlar mer om att riva och bygga nytt än att lappa och laga. Dessutom skulle det behövas ytterligare 2 miljarder, i annat fall blir lasarettet i Karlshamn helt utan insatser, betonar Roger Fredriksson.
Det upplägg som nu har presenterats av majoriteten talar för en utdragen och inte alls patientvänlig period över 10 till 15 år, anser han och vill nu vara tydlig med att hans inriktning är ett nytt sjukhus.
– Ett nytt sjukhus är enda tänkbara alternativet om vi ska vara ekonomiska, miljömedvetna och tänka på patienternas säkerhet och framtida krav på integritet.
Roger Fredriksson menar att vi i Blekinge måste lyfta blicken även av ett framtida regionpolitiskt skäl.
– Redan i dag finns det för många sjukhus i Sverige. Vi riskerar att inom bara några år stå med två sjukstugor om vi inte tänker om och väljer att bygga ett centralt placerat sjukhus, fastslår Roger Fredriksson.
Han syftar till Socialdepartementets bedömning att ett framtida akutsjukhus med specialkompetens behöver ha mellan 300 000 och 400 000 personer i sitt upptagningsområde.
– I Blekinge har vi två sjukhus till lite drygt 150.000 invånare, säger Roger Fredriksson.
Han vill i dagsläget inte ge sig in i den redan uppflammade maktkampen mellan kommunerna men ser det ändå som naturligt att ett nybyggt sjukhus bör vara centralt placerat i länet och då ligger onekligen Ronneby bra till. Även detta sett ur ett patientperspektiv.
Jag känner inte igen mig längre. Jag var på ett av de större varuhusen i Ronneby i dag. Ja, Maxi om det är viktigt att veta.
Där vid en av kassorna mötte jag vänsterpartisten Per Bengtsson. Egentligen kom han bakifrån och skulle liksom jag plocka ner det inhandlade i kassar.
Han var som vanligt sprudlande glad. Han sa:
– Jag håller på och filar på en grej om ett nytt sjukhus.
– Egentligen är det rätt fantastiskt. Jag och en centerpartist har samma åsikt. Va? Helt otroligt, men roligt.
– Du menar Petronella Petersson, sa jag mest som en kontrollfråga.
– Ja, visst, svarade Per och såg snäppet gladare ut än för en minut sedan. Han betonade:
– Slutar Petronella blir det för sorgligt!
Jag hörde rätt, men jag känner inte igen mig. Men vad gör det. Tänk om partierna i Blekinge kunde tänka rätt och gemensamt även i andra viktiga frågor.
Men visst är det härligt att det finns rakryggade politiker som inte väjer för partipiska och som har en sund inställning till ekonomi och miljö, vilket ett nytt sjukhus garanterar.
I sjukhusfrågan har det märkliga inträffat att såväl socialdemokrater som miljöpartister, kristdemokrater och folkpartister plus landstingsdirektör först tar beslut om att lappa och laga och sedan inte kan förklara hur de har kommit fram till sitt beslut.
Mer än en gång har jag hört dem säga:
– Vi har fattat beslut om att rusta upp lasaretten i Karlskrona och Karlshamn för ett antal miljarder och det efter en ”samlad bedömning”.
Som av en händelse läser jag i Grönköpings Veckoblad:
”Någon bestämd definition av nämnda begrepp torde icke finnas, vilket också förklarar dess flitiga användning. Enligt vad ett i staden känt stadsråd en gång anförtrott mig mellan skål och vägg, går den samlade bedömningen till så att man först bestämmer, vilket mål man vill komma fram till, och sedan samlar ihop de data som stöder beslutet.
Om man vill variera sig kan man i stället för ”samlad bedömning” säga, att ”övervägande skäl” talar för den lösning man redan valt.”
Men så kan det väl ändå inte gå till i Landstinget Blekinge?!?
Många blekingar förstår inte Kjell och Kjell i sin tur förstår inte oss Blekingar.
Naturligtvis handlar det om konstnären Kjell Hobjer. Bostadsort Bräkne-Hoby. Född 51. Ett geni, slagfärdig som få och med en rak och okonstlad syn på livet.
Han har vänner, många riktiga vänner, men vi ser honom mest ensam på tåget, på gatan, på fiket eller på en parkbänk sugande på en cigg. Många ser honom som ständigt berusad, men det gör ingen vän. Riktiga och nära vänner känner en snäll och vänlig Kjell. Många dömer utifrån utseende och bristfälligt tandbestånd.
Med ett yttre som Kjell blir man ett offer som samhället har svårt att acceptera. Som sådan blir du utsorterad och portad som restauranggäst.
Märk väl, i söndags eftermiddag skapade Kjell en lång ringlande kö till Centrumbiografen. Kjell satt i långsoffan och hälsade välkommen till filmen – ”Vet ni varför jag är som jag är?”. Utsåld föreställning där filmaren Henrik Friberg hälsade välkommen. Bakom dokumentärfilmen står också journalisten Martin Hult.
Kjell stannade för att se introt, som han uttryckte det. Efter föreställningen när applåderna kom fick vi veta att Kjell tagit tåget hem till Bräkne-Hoby. Friberg framförde en hälsning – ”kom gärna på besök och köp min konst.”
Filmen är rak, varm och så nära konstnären den kan bli. Filmarna har lyckats ge en bild av Kjell som många säkert har haft svårt att hitta.
Kjell är en konstnär med stor bredd där publiken får ta del av hans offentliga utsmyckning med bl.a. ”Gubbkvinna” i Ronneby Brunnspark och hans inte lika kända glaskonst.
Kjells träffsäkra kommentarer i filmen är många. Den här stannar kvar i minnet därför att den är så självklar och träffsäker och som visar hur vi människor är:
”Om jag inte har några tavlor med mig när jag går på stan, frågar folk om jag inte har några tavlor att sälja… och har jag tavlor med mig… är det ingen som vill köpa. I andra fall är det fel färg…
Hur f-n ska ni ha det?”
Ja, hur ska vi ha det i vår framtida relation med länets store konstnär?
Förtroendet för Petronella Petersson är stort inom centerpartiets kretsar i västra Blekinge. Hon toppar landstingslistan för Karlshamnskretsen och hon intar andraplatsen i Listerkretsen.
Därmed kan Sune Håkansson i nybildade Blekingepartiet sluta drömma om att kunna värva denna toppkandidat. Det var när Petronella för kort tid sedan lämnade som gruppledare och också sin ordinarie plats i landstingsstyrelsen som dessa förhoppningar föddes.
Kretsen i Karlshamn toppar nu med Petronella Petersson därefter följer Malin Åman och Ola Persson på den kommande valsedeln.
Listerkretsen toppar med Malin Åman, Petronella Petersson och med Jesper Bengtsson, Sölvesborg på tredje plats.
Naturligtvis måste det nu i centerkretsar höras många djupa suckar av lättnad när Petronella ställer sin kunskap och kraft till partiets förfogande. Hon har rutin och är den som starkast förknippas med Centerpartiet, i varje fall på landstingssidan.
Hon är ung, fyller 42 i år och har mycket ogjort. Dessutom är hon en förbaskat rak och ärlig politiker, vilket det råder brist på i många partier i dag.
Petronella är fast övertygad om att Blekinge behöver ett nytt sjukhus centralt i Blekinge medan hennes partivänner först vill ha fler siffror på bordet innan man kan ta ställning. Detta till trots har t.ex. Kenneth Michaelsson i Ronneby sagt att han och centern vill ha ett nytt sjukhus i Bräkne-Hoby, men med brasklappen att först få fler siffror. Motsägelsefullt. Ja, visst.
Centerpartiet är att gratulera till sitt goda omdöme att toppa med Petronella i västra Blekinge. Ett viktigt val för hela sjukhusfrågan. Eftersom jag tillhör gruppen som arbetar för ett nytt sjukhus, centralt placerat, är jag också givetvis nöjd.
Naturligtvis kan det ha sin risk att 1 april berätta att man vill bygga ett nytt sjukhus i Bräkne-Hoby. Det var nämligen vad centerpartiet i Ronneby valde att göra.
Gruppledaren Kenneth Michaelsson satte ner foten och deklarerade att centerpartiet i Ronneby säger ja till ett nytt sjukhus och nej till att lappa och laga nuvarande två sjukhus i Karlskrona och Karlshamn.
Samtidigt blev det ett svar på min fråga här i bloggen den 25 mars när jag ställde följande fråga:
” Eftersom det har skördats offer även inom Centerpartiet i detta fall, ska det bli intressant och invänta Kenneth Michaelssons ställningstagande i frågan. Säger han nej till nytt sjukhus centralt i Blekinge, och det verkar så just nu, ja, då är han redan på förhand en förlorande kandidat.”
Tack för svaret och det gläder naturligtvis, men det hade varit betydligt rakare om Centerpartiet i Blekinge hade varit helt enigt i frågan. Det är man inte och därför har centerns mångåriga gruppledare i landstinget, Petronella Petersson tvingats lämna inte bara gruppledarskapet utan också sin ordinarie plats i landstingets styrelse.
I en tidningsartikel beskrev hon sitt beslut så här:
”Främsta orsaken till att jag lämnar är sjukhusfrågan där jag inte har partiets stöd. Partiet har beslutat att frågan ska utredas ytterligare och att beslut ska tas efter valet, vilket jag inte kan ställa upp på.”
Hon är nämligen övertygad om att ett enda sjukhus är det bästa för Blekinge. Den linjen kan hon rösta för som vanlig ledamot, men inte som gruppledare.
Dessa fakta har nu upprepats av Kenneth Michaelsson:
– Först efter ytterligare utredningar, som visar vad de olika alternativen kostar, kan det bli aktuellt att ta beslut och sådana fakta finns först efter valet.
Frågan blir då: om inga ytterligare siffror presenteras, och mycket tyder på det, vad blir då centerpartiets 1:a aprillöfte om ett nytt sjukhus i Bräkne-Hoby värt? Hur ska då Kenneth Michaelsson och hans partivänner i Ronneby agera? För mig låter det mest som ett löfte som saknar substans.
Dessutom har envisa uppgifter nått mitt vänsteröra (hör bäst med det) att Sune Håkansson nu gör intensiva försök att övertala Petronella Petersson att välja Blekingepartiet istället för centern. Vi får vänta och se.
LOV (Lagen om valfrihet) inom äldrevården införs nu i Ronneby. Beslutet kom efter en ca. tre timmar lång debatt i fullmäktige.
Frågan har ältats i nästan två mandatperioder men nu kan således de äldre i Ronneby även räkna med valfrihet i vården.
Alliansen fick i kväll draghjälp av Sverigedemokraterna och där var man genom Gudrun Johansson ovanligt tydliga, nämligen att få utnyttja valfriheten.
LOV-en röstades igenom med siffrorna 27 ja och 21 nej och en frånvarande.
Kommer valrörelsen i Blekinge, detta supervalår, att någonsin kunna starta? Jag tillåter mig tvivla.
Hur ska partierna få tid till att föra ut den ideologiska dagordningen när de har fullt upp med interna uppgörelser? Vi väljare som suktar efter satsningar för Blekinge som helhet och lokala upprustningar i kommunerna, ja, vi sitter där vi sitter och bara häpnar över det vi tvingas åse.
Hur ska någon av de politiker som nu klöser och river håret av varandra kunna få oss övertygade om dess duglighet att leda länet inom vård, skola och arbetsmarknad? Aldrig tidigare har Blekinge med sina fem kommuner varit så splittrat som inför detta valår. Det skrämmer mig och det skrämmer näringslivets företrädare som kräver ett enat län för en gemensam och framåtskridande utveckling.
Mest överraskande är personstriden inom länets socialdemokrater där öst har ställts mot väst och där ledande socialdemokrater i Ronneby tycks ha valt västsidan. Men även lokalt i Karlskrona finns utbrytare/svikare som hellre la sina röster på Richard Pelle Vidén istället för sin ”egen” Manhammar.
Hämnd för Kerstin Haglö
Det fanns medlemmar i Karlskrona som var ute efter hämnd för att Kerstin Haglö hade fått stryka på foten för Magnus Manhammar. På kongressen i Ronneby blev det därför ”hela havet stormar”.
Detta avslöjade Sydöstrans politiska chefredaktör Hans Bülow i måndagens huvudledare som också tvingades vara självkritisk:
”Ombud från västra länsdelen nedgraderade den geografiska faktorns betydelse när de talade för Richard Pelle Vidén.
Sydöstran har på ledarplats varnat för vad som kan hända när det blir strid om kandidaterna på valbara platser. Den varningen har inte uppskattats av alla socialdemokrater i Blekinge. Antipartierna mot Karlskrona finns i partiet.
Ett antal socialdemokrater i Karlskrona gick emot valberedningens och egna arbetarkommunens linje att stödja Manhammar på tredje plats. Socialdemokraterna i Blekinge höll inte ihop i lördags.”
Vad vill Michaelsson?
Även sjulkhusfrågan splittrar Socialdemokraterna, inte minst i Ronneby. På tal om Ronneby så kan väl ingen politiker som där kandiderar till posten som kommunstyrelsens ordförande säga nej till ett centralt nybyggt sjukhus någon stans i Ronneby kommun. Eftersom det har skördats offer även inom Centerpartiet i detta fall, ska det bli intressant och invänta Kenneth Michaelssons ställningstagande i frågan. Säger han nej till nytt sjukhus centralt i Blekinge, och det verkar så just nu, ja, då är han redan på förhand en förlorande kandidat.
Moderaterna i Karlskrona har också svarat för en högst märklig uppvisning. I det fallet har de interna striderna inneburit delning och avknoppning som naturligtvis har försvagat ”De nya moderaterna” och inte minst ”De pånyttfödda moderaterna” som har antagit Karlskronapartiet som namn och tror sig kunna arbeta för en sjukvård endast avsedd för en kommuns invånare.
Inte heller Folkpartiet har undgått avhopp och även i detta parti råder djup splittring i sjukhusfrågan.
Kommer årets valrörelse i Blekinge någonsin att starta? Vad vill partierna förutom att bråka inbördes? Vad vill de ska hända med Blekinge och dess fem spretande kommuner?
När politiker ska nomineras och placeras på valsedlar kan det gå hett till. Det har vi sett när moderater och socialdemokrater haft nomineringsstämmor i Karlskrona. Förvånansvärt lugnt, dramatiska förändringar till trots, har det varit hos Socialdemokraterna i Ronneby,
Betydande förändringar till trots var det lugnt i går kväll när Nya Moderaterna i Ronneby klubbade sina valsedlar för Landstingsfullmäktige respektive Kommunfullmäktige.
Nykomlingarna Stefan Jonasson, Lena Israelsson och Johan Sandberg återfinns på platserna 18, 24 respektive 38.
Störst förändringar noterar jag i listan för fullmäktige där Åsa Evaldsson har tagit ett jättekliv från sistaplatsen (28) i förra valet till dagens andraplats efter Roger Fredriksson.
Ett rejält kliv uppåt har även Anders Bromée gjort genom att lämna plats 10 mot nuvarande tredjeplatsen. Detta innebär bl.a. att Lennart Förberg har fått kliva ner från tredje till fjärde plats. Flyttats ner har också Kjell GG Johansson som i förra valet fanns på nionde plats och nu elva.
En rejäl färd neråt gör Lena Karstensson som i förra valet hade en andraplats och nu plats 15!! Åker hiss neråt gör även Anna Espenkrona som återfinns på plats 27 mot 7 i förra valet.
Däremot var det väntat på grund av ändrade arbetsuppgifter att Susanne Lundgren skulle få en blygsammare placering – tidigare fyra nu 10. Borta är namn som Fredrik Stark och Tomas Lundberg. Den sistnämnde har bytt parti.
På grund av arbetet inom Landstinget är nu Susanne Lundgren helt borta från landstingslistan. Nu toppas den av Lennarth Förberg och Anders Lund. Claes Diurhuus Gundersen har gått från sjunde till fjärde plats.
Valsedel Landstingsfullmäktige:
1. Lennarth Förberg, 2. Anders Lund, 3. Christoffer Stenström, 4. Claes Diurhuus Gundersen, 5. Birgitta Lagerlund, 6. Lars Saager, 7. Magnus Persson, 8. Lena Karstensson, 9. Patrik Mohag.
Valsedel Kommunfullmäktige:
1. Roger Fredriksson, 2. Åsa Evaldsson, 3. Anders Bromée, 4. Lennarth Förberg, 5. Christoffer Stenström, 6. Birgitta Lagerlund, 7. Claes Diurhuus Gundersen, 8. Anders Lund, 9. Christer Stenström, 10. Susanne Lundgren, 11. Kjell GG Johansson, 12. Magnus Persson, 13. Oskar Förberg, 14. Christoffer Laz, 15. Lena Karstensson, 16. Kenth Carlsson, 17. Helene Fogelberg, 18. Stefan Jonasson, 19. Lars Saager, 20. Mats Roxling, 21. Gustav Glans, 22. Lars Hansson, 23. Claes Lagerlund, 24. Lena Israelsson, 25. Mohammed Arii, 26. Robin Jonasson, 27. Anna Espenkrona, 28. Olle Heldt, 29. Martin Engelsjö, 30. Patrik Mohag, 31. Ingrid Carlsson, 32. Jan Espenkrona, 33. Therese Åberg, 34. Kjell Olsson, 35. Kjell Hedlund, 36. Anders Härdelin, 37. Richard Ådahl, 38. Johan Sandberg.