Gott Nytt År stannar nog vid önskan

Nu några veckor har vi önskat varandra God Jul och Gott Nytt År, men vad har sådana vänlighetsfraser egentligen för betydelse? Naturligtvis menar vi varenda stavelse men det är ju endast våra nära och kära vi når och kanske kan påverka.

Ser man globalt på den godhjärtade inställningen och önskan har det inte alls samma påverkan. Det är den storpolitiska agendan som styr och vad jag hittills har upplevt efter ett och ett halvt dygn på det nya året ser det ut att bli minst lika stormigt och krigiskt som det föregående.

I dagens Aftonblad kunde jag naturligtvis inte blunda för rubriken- ”Trump hotar med ”krig” mot FN när Sverige tar över.”

Visserligen vill man tona ner ordet krig genom att omgärda det med citattecken men hur många ser och tänker på betydelsen? Inte många. Krig är krig även inom citattecken och ordet krig har vi verkligen tvingats vänja oss vid.

Kommer 2017 att få färre krig, färre självmordsbombare? Naturligtvis kan vi önska och det gör vi men dessa våra önskningar har ingen chans mot de stora världsaktörerna som har börjat skramla med vapen som på kalla krigets tid.

Jag har länge reagerat för ordet självmordsbombare. Ordet har helt fel innebörd. Det är inte bara en människa som dör vid dessa tillfällen, det handlar om massmord och inget annat.

Naturligtvis ser även jag med bävan fram mot den 20 januari då installationen av Donald Trump ska bli verklighet. Ja, vilken verklighet kommer han att bjuda in till? Ingen vet svaret. Vi kan bara ana och det gör vi. Även personer i USA som öppet talar om att man röstade på Trump ser i dag med oro på vad som ska ske.

I går på årets första dag hade Svenska Dagbladet en tankeväckande artikel som klart visade hur splittrat folket i USA är inför presidentskiftet. En av de intervjuade motiverade på följande sätt varför hon lagt sin röst på Trump:

”Jag lade min röst på Donald Trump och sen gick jag och kräktes. Han är hemsk på många sätt, men jag var tvungen att tänka på vilken kandidat som var bäst för landet. Vi kan inte ha en president som Hillary Clinton – hon vägrar följa de regler som andra i samhället måste rätta sig efter.”

När vi utser världens ledare på ett sådant sätt som nu har skett vart är då världen på väg? Naturligtvis måste vi se positivt på framtiden men vågar vi ens drömma om en bättre värld?

I denna stund på ett nytt år måste jag också tänka positiva tankar om det som sker lokalt här i Ronneby kommun. Ingen jämförelse i övrigt vill jag betona, men givetvis måste vi också sätta en blåslampa i ändan på våra lokala ledare.

När vi i Ronneby gav efter för våldet och stoppade såväl musik som tal på Ronneby torg på nyårsafton gav det dålig smak för lång tid framöver. Enligt lokaltidningarna och några lokala makthavare räckte inte antalet ordningsvakter till för att genomföra ett säkert nyårsfirande på Ronneby torg.

Vems säkerhet menade man? Var det musikernas säkerhet eller var det talarens säkerhet som var allvarligt hotad? Jag ställer frågan därför att kommunens företrädare hade inga betänkligheter att låta publiken åse ett kommunalt fyrverkeri!? Vad hade hänt om bråk hade uppstått ändå? Nej, förklaringen med bristande antal ordningsvakter håller inte. Budgeten på 300 000 kronor gick antagligen upp i rök. Nyårsafton hade varit ett synnerligen bra tillfälle att visa eventuella busar att vi, allmänheten, fortfarande äger vår stad.

God fortsättning på det nya året!

Ronneby-Posten anmälde mig till SÄPO

Jag har i bloggen några gånger uppmärksammat Ronnebys dåtida lokaltidning, Ronneby-Posten. Flera av mina kolleger genom åren startade sina karriärer på den tidningen.

En av dessa var Inga-Lena Runeson som senare hamnade på Blekinge Läns Tidning då hon också gifte sig och fick efternamnet Fischer. På BLT nådde hon positionen politisk chefredaktör.

Den politiska färgen på Ronneby-Posten var dåvarande högern och redan då ställde Inga-Lena höga krav på andra tidningars journalister, att vi skulle passa in i samhällsbilden. Själv blev jag anmäld av Inga-Lena som berättade att jag ansågs vara en ”suspekt individ” och att jag hade ”smygande avsikter gentemot länets då vördade landshövding Thure Andersson”. Jag var vid den tidpunkten anställd på Blekinge Läns Tidning.

Till brevet bifogades en bild som skulle bevisa att jag t o m vid invigningen av Tarketts fabrik i Fornanäs 1970 hade smygande avsikter. Naturligtvis kunde jag inte neka till att ha varit på platsen. Dessutom observerades jag av såväl landshövdingen själv som hans hustru och några andra i sällskapet.

Till mitt försvar ska sägas att jag endast hade för avsikt att ta en bild av det högtidliga tillfället. Vid den tidpunkten på sjuttiotalet var en fabriksinvigning av den storleken inget som skedde varje dag. 14 000 kvadrat var naturligtvis stort.

Jag förstod varken 1970 eller senare vad jag var misstänkt för men här kan du ta del av brevet från dåvarande reportern på Ronneby-Posten Inga-Lena Runeson. Jag publicerar också bilden eftersom jag inget hade att dölja.

Du förstår säkert att det hela var ett skämt mellan två då oprövade journalistämnen. Det kan tilläggas att jag efter den nu redovisade händelsen hade många givande samtal med landshövding Thure Andersson genom åren.

 

Mörkret och julen förändrar oss

Mörkret, och som i dag dimma, håller oss i ett järngrepp. Vi tänder ljus och försöker på olika sätt betvinga det mörka och kalla i vår tillvaro.

Plötsligt dyker det upp människor som vi tidigare mött, men nu lätt förklädda. De syns i samband med julfester av skiftande slag.

Allvarsamma män skrider plötsligt in i salar med höga strutar på huvudet och en liten stjärna i hand. De utgör svansen på stiliga luciatåg. Många av dessa som man tidigare trott helt saknat sångröst står plötsligt där mot en vägg och i halvdunklet ser det ut som om dom sjunger. Läpparna rör sig och det låter.

Kvinnor blir till tomtenissar och är alltid glada och spralliga. Korgen som medföljer är fylld med godsaker och blir till en bra avrundning med kaffet.

Vi har kommit att älska dessa udda besök av luciatåg som lockar fram en stunds julstämning med leende läppar hos såväl uppvaktande som uppvaktade.

Naturligtvis utgjorde jullogen med Odd Fellow i Ronneby inget undantag. Lucia med tärnor kom från Rebeckalog 111, Sankta Clara, Ronneby, medan medföljande stjärngossar var lätt igenkända.

Bild: Sune Håkansson får denna gång representera stjärngossarna. Han sjöng också!

Foto: Per Ericsson.

Snart åkbar is på Lugnevi

img_0906

Ismakarna i Fredriksbergs BK har påpassligt utnyttjat de senaste dygnens lägre temperaturer. Grundspolningen är redan avslutad och nu har turen kommit till ismaskinen som får ta över det fortsatta arbetet med att skapa åkbar is.

Eftersom temperaturen ska fortsätta ner mot nollstrecket räknar man med att ha premiär redan i slutet av kommande vecka.

Nu har slangarna lagts åt sidan och nu fortsätter vattenbegjutning och hyvling fram till åkbar tjocklek.

Foto: Micke Berglund

img_0790-2

Alla partier bör träffa polisledning

Moderaterna med riksdagsledamoten Annicka Engblom och kommunalrådet Roger Fredriksson i spetsen har en längre tid väntat på svar från den regionala polisledningen som bjudits in till Ronneby. Svaret kom för kort tid sedan och nu ska mötet äga rum den 14 december.

Under gårdagens budgetdebatt i Ronneby fullmäktige framfördes krav på att alla partier i kommunen bör få närvara vid sammanträdet med polisledningen. Kravet framfördes av Nicolas Westrup, Sverigedemokraterna, som i ett av sina inlägg berättade att hans parti vid upprepade tillfällen skickat brev till polisledningen.

-Svaret har dock uteblivit, förklarade han och ansåg det viktigt att många partier bör agera för att få rätsida på kriminaliteten i Ronneby.

Det händer i Ronneby

-Jag vet att människor flyttar från Ronneby på grund av polisens frånvaro. Vi måste agera kraftfullt när polisen inte finns, fastlog Westrup.

Något unisont ja till hans begäran kom aldrig under debatten men något parti ansåg det viktigt med stor politisk tyngd i frågan gentemot polisledningen.

Naturligtvis borde situationen redan nått en lösning i Ronneby. Det har redan gått för långt vilket inte minst framgick av gårdagens debattprogram i SVT, ”Opinion Live”. I programmet framträdde företagaren, Hassan Abdulaziz som utsatts för såväl hot som knivskärning.

I programmet deltog också ett polisbefäl, men den insatsen kunde vi varit utan. Jag saknade också ledande politiker från Ronneby.

Tryggheten i Ronneby måste säkras och det omedelbart. Inslag och artiklar av detta slag spär på känslan av otrygghet och ger en negativ bild av Ronneby. Rädslan och den lilla klick det ändå handlar om får inte segra. Vi måste vägra att bli till hjälplösa offer som inte längre har friheten att röra oss på gator och torg kvälls- och nattetid.

Lika viktigt är det att moderaterna nu breddar frågan om polisens närvaro i Ronneby och därmed bjuder in samtliga gruppledare till polisträffen den 14 december. Moderaterna innehar visserligen ordförandeposten i kommunstyrelsen men Ronnebyalliansen utgör ändå ett minoritetsstyre och bör inför allmänheten visa upp politisk enighet och tyngd i denna viktiga fråga.

Bakläxa på lägenhetsförsäljning

Alliansens förslag att avyttra ca 300 av kommunala bolaget Ronnebyhus lägenhetsbestånd fick bakläxa av fullmäktige med att de röd/gröna krävde och fick en minoritetsåterremiss. För en sådan krävs att en tredjedel av de röstande röstar för återremiss.

Erik Ohlson, vänstern frågade med vilken rätt man vill sälja ut allmännyttans lägenheter, dessutom till underpris.

Malin Norfall, socialdemokraterna efterlyste en analys och var den som först krävde en återremiss.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet krävde att en försäljning ska följa reglementet och att den ska godkännas av fullmäktige.

Roger Fredriksson, moderaterna, ville inte förlänga debatten men efterlyste nu liksom tidigare i debatten hur finansieringen då ska gå till för att bl a få in slantar till byggande av Kilen vid järnvägsstationen.

I flera inlägg efterlystes ett underlag med bl a en utredning som bör visa hur många lägenheter som bör avyttras och till vilket rimligt pris. Omröstningen slutade med 22 röster för återremiss och 25 för ett beslut under pågående sammanträde. Sune Håkansson, Rp avstod att rösta.

Sd räddar alliansens budget i Ronneby

Redan efter en knapp timmas budgetdebatt i Ronneby fullmäktige står det klart att alliansens budget kommer att räddas av Sverigedemokraterna.

Det var när Nicolas Westrup avslutade sitt inlägg med att klargöra hur partiet kommer att rösta om deras egen budget blir nedröstad, vilket mycket också talar för blir resultatet.

-I ett sådant läge kommer vi att rösta på kommunstyrelsens budgetförslag, vilket är liktydigt med alliansens budgetförslag.

Kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson inledde budgetdebatten och han väntade inte länge på att läxa upp de röd/gröna för att inte våga ta snabba beslut i bl a utförsäljning av bostäder.

-När ni motsätter er en sådan utförsäljning skulle jag vilja veta hur ni ska finansiera satsningar? Ni tänker kanske höja skatten, frågade Roger Fredriksson som naturligtvis slog an en positiv ton på kommunens nuvarande utveckling.

-Ronneby upplever en förändringens tid och så har det varit ända sedan vi i alliansen tog över efter valet 2010, betonade Roger Fredriksson.

Skattesatsen ska fastställas efter att budgeten har godkänts. Mycket talar för oförändrad utdebitering.

Strax före klockan 17 röstades budgeten för 2017 igenom med just de siffror jag förutsåg, nämligen 27 ja och 22 nej. Det är således alliansens budget som gäller med stöd av Sverigedemokraterna

Skattesatsen innebär oförändrad utdebitering.

Topptjänsteman lämnar Ronneby kommun

En av Ronneby kommuns topptjänstemän lämnar Ronneby  för en liknande tjänst i Karlshamns kommun. Beskedet kommer vid en presskonferens senare i dag.

I ett mail från kommundirektör, Magnus Widén nu på morgonen informeras övriga förvaltningschefer att det är äldreförvaltningens chef, Torill Skaar Magnusson som slutar sitt uppdrag inom Ronneby kommun.

Hon har sökt, erbjudits och accepterat en tjänst som förvaltningschef i Karlshamns kommun.

”Torill har under ca 8 år i Ronneby tillfört mycket nytänkande, utveckling och positiv förändring inom äldreomsorgen i Ronneby”, skriver Magnus Widén.

Torill slutar sin anställning den 1 mars 2017. Rekrytering av en efterträdare kommer att påbörjas inom kort, skriver han vidare.

Allt fler fågelholkar byggs i Ronneby

dsc03429I Ronneby, liksom på många platser i Sverige råder bostadskris. Det byggs för lite och därmed färdigställs inga nya lägenheter. Bostadsbristen är skriande hög men i denna kommun vill man först att kommunala bostadsföretaget, Ronnebyhus ska sälja ut 300 av sina befintliga lägenheter innan man kan börja bygga nytt. I så fall lär det dröja eftersom minoritetsstyret i kommunen tycks vara ensamma om planerna på utförsäljning.

I Ronneby har det därför hittills i år inte byggts en enda ny lägenhet och väntan kan bli lång.

En negativ nyhet på byggsidan tycker jag dock bör vägas upp med en betydligt trevligare och mer positiv sådan. I Ronneby kommun finns nämligen en byggare av fågelholkar. Naturligtvis är det enklare att bygga fågelholkar. Dels behövs inget bygglov och dessutom rör det sig mestadels om betydligt mindre bostäder.

Holkbyggaren har berättat för mig att byggandet hela tiden slår rekord. I år har det byggts 300 hus för fåglar. En del av dessa exporteras dessutom till länder i Europa bl a Tyskland. I dessa länder nöjer man sig inte med enbart holkar, nej, där handlar önskemålen om s k fågelbord. Affärerna går alltså lysande och varje intjänad krona går till välgörande ändamål som att t ex uppmuntra duktiga orienterare eller ledare.

dsc00525Ett fågelliv är väl också behjärtansvärt att värna om, eller?!? Dessutom gäller det att i dessa dagar hitta en enda liten positiv nyhet att förmedla om Ronneby. Detta var dock det enda jag kunde finna för stunden.

Nu har det hänt på riktigt…

inbrott

Det var under helgen som någon eller några gjorde inbrott i arbetsförmedlingens lokaler i Sölvesborg. Ett fönster slogs sönder och i lokalen tillgreps en dator.

Så långt verkligheten.

Nu måste jag berätta hur en poliskonstapel, placerad vid dåvarande polisstationen i Ronneby, behagade skoja med nya lokalreportrar på 60- och 70-talet.

Två gånger per dag skulle polisen ringas upp och den ständiga frågan var:

-Har det hänt nått?

Var poliskonstapeln vid tillfället på gott humör och inte allt för mycket arbetstyngd tog han sig god tid att bläddra i dagboken där olika larm var noterade. Var han på dåligt morgonhumör, mestadels söndagar, blev svaret korthugget:

-Nej!!

Reportern: ”Men något har väl hänt”.

Poliskonstapeln: ”Inget av intresse”.

Det var i detta söndagsläge som den lurige konstapeln slog till mot den nya och intet ont anande reportern. Han sa:

”Jo, jag ser här att det har varit inbrott på arbetsförmedlingen i natt.

Reportern: Va?!? Det var som tusan. Vad tog dom där?

Konstapeln: ”De tog vartenda djä… jobb!!

Följt av ett gapskratt som ekade i örat en god stund.

Nu har det hänt på riktigt och en dator blev fångsten, för några jobb fanns det väl knappast att hämta.