Etikettarkiv: Ronneby

Räcker det med hårda nypor i omsorgen?

Publicerat av

-Att Carina Ringtun skulle bli tillförordnad chef för omsorgen efter avgående Catherine Persson var helt oväntat. Ringtun fyller 66 år i dagarna och har tillhört skolans värld, men förvisso känd för inte helt mjuka nypor.

Det är tidigare ordförande i Äldrenämnden, Sune Håkansson, Ronnebypartiet som fäller den spontana kommentaren efter att utnämningen blivit klar i dag.

-På min tid som ordförande i äldrenämnden var Torill Skaar Magnusson chef. Torills ledarstil var att alltid ha en öppen dörr. Hon var alltid glad, vi kunde skämta först, för att sedan avhandla de viktigare frågorna. Möjligen var Torill för snäll. Det blev något ”lik i lasten”, någon anställd gjorde för lite. Torills duktighet gjorde att hon värvades till Karlshamn. Hon har också uppdrag på riksnivå.

-Catherine fick rensa bort liken. Det ger motstånd hos en del, men hennes tuffare ledarstil behövdes. Hon arbetade alltid med stängd dörr.

-Vilken ledarstil, som är bäst, är svårt att uttala sig om. Kunskaperna fanns hos båda, betonar Sune Håkansson.

Svårt uppdrag inför stora förändringar.

– Carina Ringtuns problem torde bli att utan någon erfarenhet från äldreomsorgen styra en förvaltning, som står inför stora förändringar. Framåt hösten öppnar Attendo sitt boende med 54 platser på Kilen. Då skall ungefär lika många platser bort på kommunens egna boenden. Inte ens om Ålycke stängs och Backen helt görs till trygghetsboende räcker det. Själva omställningen blir svår, sannolikt också dyr. Under omställningstiden kommer en del platser att stå tomma. Det kostar, fastslår Sune Håkansson.

Slopad matservering möts av kritik.

– Just nu får majoriteten i äldrenämnden, eller som det numera heter Vård- och omsorgsnämnden, mest kritik för att man inte serverar mat på en del av kommunens trygghetsboenden. Likaså har bemanningen minskats på äldreboendena.

Sune Håkansson filar på en motion om att mat skall serveras på trygghetsboendena. Den nya lösningen att sända ut luncherna via matdistribution håller inte, menar han.

 Han ser också problem med personkemin på ledande politisk nivå:

– Min bedömning är att detta till en del är en följd av dålig personkemi mellan ordföranden i nämnden, Anders Lund, moderat och kommunalrådet, Roger Fredriksson också moderat. Det är inte lätt att vara ordförande i nämnden när kommunalrådet tror att han vet bäst.

Vänlighet i Karlsnässpåren

Publicerat av

Ronneby OK, som driver Karlsnäsgården, en klubb- och friluftsgård, och dess medlemmar tänker med hjärtat. De tänker på oss som är lite mindre tränade men som älskar att vistas i naturen.

Att promenera, med eller utan tips, i terrängen runt gården är en lisa för själen. Vi är därför många som utnyttjar de utmärkta spåren.

En del kanske pustar när de möts av ett motlut som på bilden nedan.

Men det finns alternativ och det är här som jag tycker att klubben tänker med hjärtat och på alla människors olika förutsättningar. Bilden nedan.

Lokal nostalgi med jazz och sillabord

Publicerat av

Lokala filmpremiärer duggar tätt i Ronneby och nu är det redan dags för ännu en.

Mats Harrysson, med rötterna i brukssamhället Kallinge, var först ut i oktober 2018. Då var det 1980-talets aktiva människor och aktiviteter i Ronneby som visades upp. Nästan på pricken ett år senare, oktober 2019 var det Tommy Nilssons tur att dela med sig av sin bildskatt.

Nu återkommer Mats Harrysson med en film som skildrar 1990-talet. Med ett antal klipp även från 1980-talet blir det näst intill full tid som för vilken spelfilm som helst. Under en timme och 26 minuter kommer nostalgin att flöda. Datum blir den 22 januari och klockan 18.30 bör du vara på plats för att inte missa godsakerna.

Naturligtvis är det anrika Centrumbiografen som blir skådeplatsen. Biografägarna har verkligen varit positiva till att satsa lokalt och det har de inte behövt ångra. De lokala arrangemangen har hjälpt till att ytterligare förbättra besöksstatistiken.

Denna gång ska vi få återuppleva de då så populära sillaborden på gågatan (Karlskronagatan). I det fallet kunde man verkligen tala om långbord och frågan är om inte detta bör vara ett av Ronnebys absolut populäraste arrangemang genom tiderna. Då ska du veta att jag även har räknat in Brunnskvittret på den naturligt lutande backen i Brunnsskogen med mygg och allt vad som krävs av ett svenskt sommararrangemang.

Naturligtvis blir det också en rad glimtar från Jazzfestivalen 1994. Även det ett arrangemang som jag personligen saknar.  Det var härlig stämning på de vackra bakgårdarna som älskvärt öppnades upp.

Hundraprocentig nostalgi är naturligtvis att åter få stifta bekantskap med och lyssna till Kockums Dragspelklubb. Varför inte just då ”Konvaljens avsked”? 1990-talets Brunnsoktett blir det också med naturlig inramning intill Brunnshallarna.

Blekinge Flygflottilj, F 17 i Kallinge firade sina uppnådda 50 år med en populär flygdag med stor publik och avancerade uppvisningar.

Biljetterna lär gå åt som smör i solsken även om det nu är mest dimma och regn. Men så var det inte på 1990-talet. Då var det idel solsken över Ronneby och dess folk.

Stig-Björn Ljunggren en chansning

Publicerat av

Merparten av tidningen Sydöstrans tillskyndare hoppade högt av lycka när det stod klart att s-lutande statsvetaren Stig-Björn Ljunggren blir löntagare i form av politisk chefredaktör för tidningen.

Sydöstrans chefredaktör Anders Nilsson fastslog i tidningens välkomstartikel att Stig-Björn Ljunggren är en av landets mest profilerade debattörer. Han kunde också sagt att Ljunggren tillsammans med Göran Greider, författare och chefredaktör för Dala-Demokraten, tillhör topplistan av citerade s- politiska debattörer.

Det är just detta faktum som starkt medverkar till att Ljunggren blir en chansning för Sydöstran och den lokala politiska debatten. På riksplanet räcker det inte att benämna E 22-an genom Blekinge som en kostig och som med sin bristfällighet hämmar utvecklingen. Ljunggren vill säkert även framdeles, efter att ha börjat anställningen på den lokala blekingetidningen, bli citerad på riksplanet och då finns risk för att just lokala frågor får stryka på foten.

I Sydöstrans välkomst- och hyllningsartikel intar han en försiktig hållning när reportern påstår att Ljunggren ska bilda opinion i Blekinge genom att bli politisk chefredaktör. Han kommenterar:

”Det är skillnad på opinionsspeglande och opinionsbildande. Därför kommer jag, åtminstone till en början, att lyssna väldigt mycket på hur politiker och vanligt folk i Blekinge ser på läget.”

Det blir en lätt syssla för Ljunggren eftersom det inte finns någon politisk debatt. Det är heldött, i varje fall från politikernas sida. Ingen verksam politiker i Blekinge tycks vara skrivkunnig. Den offentliga debatten är, som Hasse Alfredson uttryckte det hela, ”Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med nåt”.

Lite roligt blev det allt när reportern skulle förankra Ljunggrens redan nu lokala hemvist i Blekinge och mest Ronneby. Han har en stuga i Korsanäs (sydost om Ronneby) där han mest tillbringar somrarna. Reportern fastslår;

” Jag har vid ett par tillfällen sett dig på Systembolaget i Ronneby”.

”Det kan säkert stämma svarar, Ljunggren.

På denna lokala punkt kan jag hjälpa såväl Ljunggren som tidningen Sydöstran i deras ambition. Jag har nämligen ett antal gånger stått skuldra vid skuldra med nämnda kändis i den i vissa fall trånga lokalen hos Wiktor Olssons i Bräkne-Hoby.  Jo då, han handlar kött också lokalt. Det har han visat bildmässigt på Twitter.

Ljunggren har också setts inta luncher på ”Äggaboden” och säkert har han också gjort ett eller annat besök på ”Mandeltårtan”. Om han därmed är lokalt förankrad för att räcka till för att bli accepterad Bleking återstår att se.

Det jag uppskattar hos statsvetaren, författaren och debattören Stig-Björn Ljunggren, 62, är hans närhet till humorn. Dessutom har han en klädsam distans till det socialdemokratiska partiet. Han är klarsynt i sina analyser. Han har ofta slagit fast, inte minst på senare tid, ”att den svenska socialdemokratin befinner sig i en djup identitetskris”. En synpunkt som dock inte kräver kunskap på statsvetarnivå.

Nu ska Anders Gustafssons debattglöd (politisk chefredaktör BLT) mätas med en ny och betydligt mer känd proffstyckare. Anders har etablerat sig riktigt bra på kort tid och har redan gjort en rad uppmärksammade nedslag i de Blekingska kommunerna. Tyvärr har inte heller han lyckats väcka liv i ledande politiker som envisas med att använda sin eventuella styrka inåt och hellre göra upp i trängre utrymmen än i offentligheten, som kräver lite mer.

Gustafsson behöver inte alls komma till korta gentemot Ljunggren. Båda behövs för att sätta var sin blåslampa i baken på ledande samhällsbyggare i Blekinges fem kommuner. Kör hårt!

Befolkningen minskar i Ronneby

Publicerat av

Det är bra med gästskribenter när jag själv har tagit långledigt för att ladda inför ett nytt och spännande decennium.

Sune Håkansson, nationalekonom och Ronnebypartiet har tittat bakåt och framåt när det gäller Ronneby kommun. Det är på flera olika områden som kommunen har en tuff tid framför sig som påverkar ekonomin negativt.

Arbetsmarknaden sviktar högst betänkligt och redan i dag har Ronneby en nettoutpendling på nära 1 200 personer. Dessutom minskar befolkningstalet och det är främst landsbygden som tar stryk i detta avseende.

Här följer Sune Håkanssons betraktelse:

Nyårsbrev från läktaren

”Vid årsskiften brukar man se både bakåt och framåt. Ofta blir frågan om trender kommer att fortsätta, kanske också förstärkas.

För Ronneby kommun skedde ett trendskifte under det tredje kvartalet. Befolkningstillväxten försvann. Under de senaste månaderna har befolkningstalet sjunkit, mest i skogsbygden.

Det har inte byggts många bostäder under de senaste åren. Nu är byggnationen på gång, mest på Kilen. Attendos äldreboende medför att åtminstone Ålycke kommer att avvecklas.

Likväl blir den stora frågan: Kommer invandringen att fortsätta? Även under åren med befolkningstillväxt var kommunens ökning av befolkningen lägre än invandringen. Många av de, som redan bodde i kommunen, valde att flytta. I synnerhet valde många att flytta när man fyllt 20.

Arbetsmarknaden sviktar

På riksnivå synes de stora partierna vara överens. Invandringen skall minska. Blir det så, är risken för en snabb befolkningsminskning överhängande. En förklaring härtill är att arbetsmarknaden sviktar. Blekinge var det enda län i landet, där antalet arbetstillfällen minskade under 2018. Ronneby har därtill en nettoutpendling på nära 1200 personer.

Om befolkningstalet sjunker, samtidigt som kommunen, och andra, bygger i centralorten, drabbas landsbygden och de mindre samhällena.

Förvisso har kommunfullmäktige gett ett uppdrag till Ronnebyhus att bygga i de mindre samhällena, men därav blir det föga eller intet. Ronnebyhus räknar som ett vanligt aktiebolag. Det är omöjligt att få den ekonomiska kalkylen att gå ihop. Det är inte utan att det klagas i centerleden ute i kommunen.

Nybygge lockar äldre

Inom äldreomsorgen finns det en kö till vård- och omsorgsboendena. Många beviljas plats, men säger sedan: Nej tack, jag väntar. Tolkningen torde vara att man vill flytta till Attendos nybygge, när detta blir klart framåt hösten.

På skolans område håller en omsvängning på att ske. Föräldrar och andra vuxna menar att det räcker med 6-8 barn i varje årsklass som underlag för en skola i de mindre orterna. Skolfolket har tyckt att det behövs åtminstone 15-20 barn. Nu synes uppfattningen vara att det skall vara två paralleller. Annars går det inte att få dit behöriga lärare. Kommunen har en bedrövligt låg andel behöriga. Risken är stor.

Skolorna i norr samlas i Backaryd, även om en del föräldrar då väljer att låta telningarna ha sin skolgång i Konga. I den östra kommundelen fanns redan för 60 år sedan tankegångar om en enda skola för hela dåvarande Listerby kommun, placerad norr Riksvägen.

Många har fått löften

Miljöteknik, och kommunstyrelsen, har ännu inte lyckats presentera något förslag till nya taxor för Vatten och Avlopp. Problemet är delvis att alltför många har fått löften, som inte riktigt stämmer överens med kommunfullmäktiges beslut.  

Höstens budgetmöte visade att SD alls inte hade svårt för att komma överens med M. Samma bud avvisades av S. Håller rikstrenden kan vi vänta oss att SD får alltmer att säga till om, redan före nästa val.”

Sune Håkansson

                 

Varför mörkade Ronneby 87 miljoner?

Publicerat av

Sune Håkansson, nationalekonom och Ronnebypartiet, är gästskribent i dagens blogg. Han är förundrad över att 87 statliga miljoner som tilldelats Ronneby inte ens nämns i den budget som antogs för en tid sedan. Inte heller nämndes summan när fullmäktige debatterade budgeten.

Att kommunalrådet, Roger Fredriksson ville bortse från regeringens slantar kan möjligen vara naturligt men att Socialdemokraterna inte med ett ord antydde att det var regeringen som löste Ronnebys problem, tycker han är än mer märkligt.

Här följer Sune Håkanssons fundering kring varför det i budgeten inte framgår hur stort statsbidraget verkligen blev:

”Så togs budgeten för Ronneby kommun. Alliansen tillgodosåg kraven från SD. Därmed var allt klart.

I ett tidigare inlägg här på ”Bengtbloggen” skrev jag att ”endast staten oss rädda kan.” Så blev det. Förunderligt nog står det knappast något om detta i budgetunderlaget. Än mer förunderligt var det att S inte med ett ord antydde att det var regeringen, delvis i strid mot M, delvis också övriga oppositionen, som löste Ronnebys problem. Inte heller kommunalrådet syntes ha insett det hela.

Allt handlar om kostnadsutjämningen mellan kommunerna. Regeringen tidigarelade införandet av det nya systemet ett år. Därtill gjordes en del ändringar i ursprungsförslaget.

Allt verkar ha gått Ronnebys väg.

I höstas utgick ekonomienheten på att förslaget om omläggning skulle följa en statlig utredning. Ronneby kommun skulle få 32 nya miljoner kronor. Utfallet blev fantastiska 87 miljoner kronor!

Till en del beror tillskottet dock på förändringar i kommunens befolkningsstruktur. Invandringen har gett många unga, vilket i sig höjer statsbidraget.

Återigen: I budgeten beskrivs alls inte detta välkomna tillskott. Det anges inte alls. Man får räkna själv.

87 miljoner motsvarar en skattehöjning med ca 1,60 kronor per beskattningsbar hundralapp.

Likväl blev det en svag budget. Det budgeterade resultatet är lågt. Till en del har det redan försvunnit. Budgeten utgår från att befolkningen skulle vara 29 700 invånare den 1 november. Det blev ca 35 färre. Där rök 2 miljoner i skatteintäkter och statsbidrag.

Skatteutjämningens siffror är preliminära. De kan slå på någon miljon.

Sammanfattningsvis: Min kritik gäller att det inte framgår i budgeten att statsbidragen stiger så kraftigt. Min förvåning är att S inte påpekat detta.”

Sune Håkansson

Ronnebytaktik lurade Karlskrona

Publicerat av

Konkurrensen mellan Blekinges fem kommuner har alltid varit stenhård. Genom åren har man stulit idéer av varandra hej vilt.

Därför var årets taktikgrepp från Karlskrona aningen överraskande. Inte minst för att det skedde helt öppet. Taktiken ”avslöjades” av BLT som även detta år skulle ansvara för den ytterst prestigefyllda tävlingen – ”Årets vackraste kommunala julgran.”

Trots att Karlskrona i fjol tog hem en jordskredsseger ville kommunen i år ta hjälp av Ronneby för att klä granen för ännu en seger. Istället blev det tvärt om. De två kommunerna hade i år bildat en ”julgranspakt” men Ronneby snodde, trots det nära samarbetet,  segern före Karlskrona.

Dessa granar ratades och fick inte delta i tävlingen.

Ronnebys taktik kommer sannolikt aldrig att avslöjas. Men Sara Svensson från Ronneby kommun måste självklart ha mixtrat med kulor och ljus på ett sätt som ingen i Karlskrona förstod.

BLT konstaterade: ” I år får Karlskronas julgran en helt ny stil – med hjälp av experter från Ronneby.”

Man ”lånade” helt enkelt Ronnebys uppskattade upplägg med röda bollar som kulor i granen på torget, rapporterade BLT.

Naturligtvis måste Sara Svenssons utlåning till Karlskrona ha gjort moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson ordentligt nervös. Han brukar ofta uttrycka sig på följande sätt;

Med Karlskronas stora seger i fjolårets julgranstävling måste Fredriksson haft många sömnlösa nätter uppe i sin egen granskog.

Men så visar det sig efter en veckas orolig och ytterst spännande väntan på resultatet att Ronneby i år snuvade Karlskrona på segern. Ronneby vann dessutom stort och sopade hem hela 54,36 procent av de 1490 rösterna. Karlskrona fick nöja sig med en andraplats med 28,52 procent.

Då ska man veta att Ronneby i fjolårets tävling var nära att hamna under kvalstrecket. Man nådde endast en tredjeplacering. Med denna kunskap i färskt minne är det lätt att förstå varför årets kommunala granar i Ronneby var nära att sparas bort på grund av krisartad ekonomi.

Allmänhetens intresse för kommunala julgranar är svagt. I fjol röstade 8014, i år var siffran endast 1490. Sämst är intresset i västra Blekinge. I BLT, inför julgranstävlingen, uttalade sig parkarbetarna från båda kommunerna om vikten av kunskap och erfarenhet samt inte minst hur viktigt ett samarbete är när det gäller att klä kommunala julgranar. Med tanke på den nybildade ”julgranspakten” och med tanke på resultatet kommer säkert detta nya samarbete att omprövas. Befolkningen i Karlskrona lär vara rejält uppbragt.

Kaffestunder hetare än kulturskolan

Publicerat av

Ronneby liksom merparten av Sveriges kommuner befinner sig i djup ekonomisk kris. Detta efter att regeringen straffat med indragna statsbidrag efter väl utfört mottagande av nysvenskar. Nu tvingas kommunerna dra in på en mängd områden som naturligtvis skapar oro och frustration.

Ronneby har därför i likhet med många andra kommuner tvingats till krisdrag. Först och främst är det inom icke lagstadgad verksamhet som rödpennan har varit flitigt använd. Förslagen på besparingar har varit chockerande många inom t ex skola, socialvård och kultur.

Men oavsett debatt om kulturskolans vara eller inte vara eller julgranars bevarande är det ändå, enligt min uppfattning, en helt annan fråga som har överskuggat all annan debatt. Det har handlat om politikers kaffestunder och om dessa ska betalas med skattemedel eller tas ur egen ficka.

Socialnämnden var först ut att ta beslutet att politiker ska betala fika med egna pengar. Utbildningsnämnden var snabb att följa i det spåret medan äldrenämnden skapade rubriker genom att sätta klackarna i marken och göra rejält motstånd. Nämnden, innan man tog eget beslut, ville att kommunstyrelsen skulle komma med direktiv. Kommunstyrelsen som inte ens yttrat sig om sitt eget fika!

Mest kraft tycks man ha lagt på att utreda hur betalningen för politikers fika skulle kunna genomföras. Äldrenämndens ordförande ansåg i ett försök att komma undan betalning att det skulle kosta mer för kommunen att administrera betalningen än att fortsätta med gratis fika.

Jag kan tänka mig hur heta diskussionerna har varit. Några exempel:

” Om jag vill ha wienerbröd istället för fralla, hur ska det bokföras.

Ja, fyllde då en annan i, om jag tar ett överblivet wienerbröd, påförs jag då dubbelt avdrag?

Hur blir det om jag tar med eget kaffe på termos. Hur redovisas detta?

En annan politiker som suttit tyst en stund tar till orda och frågar: jag vill ha skinka på frallan inte ost. Hur blir det då? Hur ska jag debiteras om jag bara äter en halv fralla?

I det läget tar nästa politiker till orda:

Stopp nu! Vilka valmöjligheter kommer det att finnas? Kan jag rent av beställa en kanelbulle som jag älskar så högt.

Jag vill ha en smörbulle, fyller en annan i.

Tydligen har de administrativa kvarnarna ännu inte malt färdigt för det är fortfarande osäkert hur stort avdraget ska bli per politiker och år. Någon nämnd har bestämt summan till 250 kronor och år medan andra talar om 500 kronor och år. I det fallet talas det tydligen om landgångar eller liknande.

Hur som helst. När sköterskor från hemtjänsten demonstrerade inför förra sammanträdet med fullmäktige överlämnades påpassligt nog en kaffebryggare över till äldrenämndens ordförande, Anders Lund, m, som ganska omgående lämnade bryggaren vidare till förvaltningen.

”Jag kan inte ta emot för egen del i så fall kan jag fällas för tagande av muta!”

Nåja, på torsdag (28.11) Avgörs kanske även kaffefrågan i samband med att budgeten ska klubbas. Som seden bjuder i Ronneby är det Sverigedemokraterna som avgör vilken budget som ska tas.

Mötet blir på dagtid och dessutom med nya debattregler. Spännande ska det bli, med eller utan kaffepauser.

Nostalgi – populärt och billigt

Publicerat av

Plötsligt i år har länets två syskontidningar Blekinge Läns Tidning (storebror) och Sydöstran (lillebror) börjat fyllas med gamla nyheter. En snällare beteckning är nostalgi och det, har tidningarna upptäckt, är rasande populärt.

Därmed har man löst i alla fall två problem – ekonomi och personal. Det är billigt och enkelt att sätta en person i arkivet att bläddra i gamla tidningslägg och kopiera det man tycker är extra trevligt.

BLT var först ut att damma av gamla tidningssidor och det tycker jag är fullt förståeligt eftersom tidningen i år fyller aktningsvärda 150 år! GRATTIS förresten till ett långt och föränderligt liv från bly till digitalt.

Dessutom tycker jag att BLT, störst och äldst av de två, blir allt bättre. Speciellt i Ronneby har man spottat upp sig betydligt på senare tid. Tidningen förenar ytligt och lättsamt med ordentliga fördjupningar som visar att man inte har gjort sig beroende av varken makthavare eller tjänstemän inom den kommunala sektorn.

Sydöstran som i år endast har uppnått 116 år (startade som Blekinge Folkblad 1903) har utan jubileumsstatus hakat på och gjort det extra enkelt för sig genom att anlita oraklet Tommy ”Sverigevandraren” Nilsson.

Tidningarna vet mycket väl vilken kraft som ryms i det nostalgiska greppet. I långa stycken kan det också fylla en annan uppgift, nämligen att kanske fånga den yngre generationens intresse för gångna tider. Det heter som bekant- ”För att förstå och tolka framtiden, måste man känna till historien.”

En tanke infinner sig dock. Vad skulle hända om radion t ex började sända gamla nyheter eller reportage? Ja, varför inte. Kanske inte nyheter, men väl reportage.

Det skulle t o m jag kunna bjuda på, slår det mig. Ja, varför inte. Jag börjar med en riktig höjdare, nämligen världsartisten och Ronnebys stolthet, Jan Lundgren, jazzpianist som då och då hinner gästspela även på hemmaplan.

Jan var 15 år när jag första gången träffade honom. Jag och musikproducenten Kjell Andersson, som gick bort 2012, hade förlagt en direktsändning till sporthallen i Ronneby. Den sändes mellan 06.00 – 08.00 och där medverkade Jan Lundgren och hans fem kompisar. Under namnet S:t Thomas Band spelade de låtar som bl a skrivits av Jan. Och tala om succé. Telefonerna ville aldrig sluta ringa på Radio Blekinges redaktion efter sändningen.

”Dom där grabbarna kommer att gå långt. Dom kommer att bli något stort”, var bl a några av omdömena. Som, har det visat sig, inte alls var överdrivna.

I bandet Pelle ”Trasan” Jonasson, trummor, Lars Braun, gitarr, Håkan Jönsson, bas, Patrik Johansson, saxofon, Magnus (efternamnet fallit bort) trombon och så Jan Lundgren på piano.

När jag nu låter dig lyssna till hur dom lät 1981 i Ronneby sporthall blir jag rörd men också stolt att ha fått uppleva stor musik av dessa grabbar redan 1981. Deras första radiospelning! Tänk vad en kommunal musikskola betydde och har betytt för många av dem. Jan har själv vittnat om betydelsen av att tidigt få denna möjlighet.

Tala om nostalgiska toner.