Ekholms fotoateljé nu byggnadsminne

Små beslut tar också tid. När kulturintresserade ville få Ekholms fotoateljé i Kallinge klassad som byggnadsminne tog det nästan sju år från ansökan till beslut. Men nu är det klart, Länsstyrelsen har äntligen kommit till skott.

Ekholms fotoateljé är en av Kallinges minsta byggnader men minner om bruksortens storhetstid. Den uppfördes av Oskar Ekholm 1931 och i denna byggnad var han verksam fram till sin död 1982.

Ekholm

Det var i januari som frågan om byggnadsminnesförklaring väcktes inför en hotande rivning av uthuset. Oro fanns att ateljén skulle gå samma öde till mötes. På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge genomfördes en utredning av en eventuell byggnadsminnesförklaring.

I rapporten, som var klar 2008, heter det att ”ateljén förmodligen är den enda kvarvarande dagsljusateljén i ursprungligt skick. Endast en fotoateljé som ingår i en större handelsgård i Torsås är tidigare skyddad genom Lagen om kulturminnen (KML).”

I utredningen heter det vidare:

”Ekholms fotoateljé berättar om fotografins och industrisamhällets historia och speglar en expansiv period i Kallinges historia. Det är också en anläggning som utan motstycke åskådliggör hur det var att arbeta som ataljéfotograf i början- mitten av 1900-talet.

Fotoateljén med uthus och trädgård har stora dokumentvärden såväl som upplevelsevärden och pedagogiska värden. Anläggningens stora kulturhistoriska värden kopplat till dess sällsynthet (få bevarade) och det fakturm att endast en fotoateljé sedan tidigare är byggnadsminne är goda argument för att göra Ekholms fotoateljé i Kallinge till byggnadsminne. Såväl ateljébyggnad som uthus och trädgård måste i så fall ingå i byggnadsminnesförklaringen. Inventarierna skall naturligtvis bevaras i ateljén, även om det inte går att reglera med KML.”

DSC03749

Oskar Ekholm föddes 1900 och vid 18 års ålder drabbades han av spanska sjukan som kort därefter ledde fram till hans fotointresse. Han orkade efter sjukdomen inte fortsätta sin anställning vid gjuteriet på Kockums i Kallinge där hans pappa också arbetade.

Oskar var en bestämd och kompromisslös man som levde fullt ut med sitt yrke. Det berättas att han vid en filmvisning i Kallinge Folkets Hus avbröt visningen på grund av störande prat i salen. Försök till övertalning att genomföra en ny visning var därefter meningslöst.

Oskar var också en välklädd man, alltid med kostym, vit skjorta och mestadels fluga till det.  Han tog sitt första foto 1917 och det var brodern Gunnar som fick honom intresserad. Syskonen var sju till antalet.

Noterbart är naturligtvis också att Oskar Ekholm var orienteringsklubben Skogsvandrarnas första ordförande under åren 1934 – 1936. Klubben presenteras närmare i en nyss utkommen bok med titeln ”Skogsvandrarminnen. Orientering – ett sätt att leva”.

Mötesplats Bredåkra allt hetare

DSC00662

Efter att jag vuxit upp på Bredåkra station under 40- och 50-talet gläds jag naturligtvis av uppgiften att två nya mötesplatser snart kan bli verklighet utefter kustjärnvägen. Det gäller Nättraby och det gäller framför allt en mötesplats mellan Bredåkra och Kallinge. (Se bild)

– Platsen vi är ute efter ligger i en kurva och det gillar inte Trafikverket, har man sagt. Detta bör dock inte utgöra något hinder, jag kan nämligen peka ut en annan kurva inom Ronneby kommun där tågen redan i dag stannar, påpekar Roger Fredriksson, kommunalråd.

Han tänker på mötesplatsen Bräkne-Hoby som dessutom lutar, vill jag i min tur påpeka.

Såväl Nättraby som Bredåkra är viktiga mötesplatser som krävs för att de s.k. Pågatågen ska kunna knyta samman hela Blekinge och det är detta som nu påskyndar dessa frågor.

Positivt är också att dessa två projekt nu pekas ut i Trafikverkets Kapacitetsutredning.

Redan 2008 väcktes frågan på allvar att förbättra kommunikationerna till och från flygstationen i Kallinge. Luftfartsverket gav då Blekinge tekniska högskola i uppgift att ta fram idéer på hur en mötesplats på kustbanan i närheten av f.d. Bredåkra station skulle kunna knytas samman med flygstationen.

Studenterna föreslog att Ronneby kommun skulle köpa tillbaka Bredåkra station och förbinda den med flygplatsen med bl.a. en väderskyddad gångväg, eventuellt med rullband. Även en linbana fanns på förslag men bedömdes som mindre realistisk.

Avståndet från järnvägen till flygplatsen är ca 400 meter

Bakom förslaget 2008 liksom i dag är en önskan att slippa flygbussarna och i stället låta passagerarna välja det mer miljövänliga tåget.

Dåtida Kallinge skildras i deckare

Dag Öhrlund

Det är inte varje dag som en skildring av ett Kallinge på 60-talet dyker upp i en deckare. Men nu har det inträffat och naturligtvis hajade jag till. Samhällsskildringen var så precis varför jag bara måste läsa den två gånger.

Deckaren är skriven av Buthler & Öhrlund, Dan Buthler och Dag Öhrlund. ”Förlåt min vrede” är titeln och kom 2009 men har därefter getts ut ett antal gånger som pocket.

Personen i boken kallas Bogomir och kom med sina föräldrar från Jugoslavien till Kallinge våren 1963. Pappan hade fått ett välavlönat arbete på en av industrierna på orten.

Citat ur boken:

” Den blekingska byn. Omgiven av lantbruk och skogsmarker, vilade på några få men mycket stabila ben när det gällde försörjning. Djupafors pappersbruk gick för full maskin och det var strålande tider. Även på Kockums Jernverk märkte man att framtiden tycktes så ljus att alla måste ha solglasögon. Den tredje stora arbetsgivaren var flygflottiljen F 17.

Dessa tre huvudarbetsgivare gav i sin tur näring åt en rad mindre verksamheter. Runt torget i Kallinge låg två bagerier och ett konditori, en Konsumaffär och en cykel- och sportaffär, en järnhandel och en köttbutik, en mindre restaurang och några frisersalonger.”

Öhrlund 2

Varför denna kunskap om Kallinge? Därtill placerad i en bra deckare?

Förklaringen heter Dag Öhrlund. Han föddes i Stockholm 1957 och kom som tvååring till Kallinge. Hans pappa, Carl-Eric Öhrlund hade blivit utnämnd till flygchef vid F 17 1959 och med majors grad. En tjänst han stannade på till 1961 då han utnämndes till baschef och överstelöjtnant. Carl-Eric slutade 1966. Han var således placerad vid F 17 under A 32 Lansen-epoken.

Dag Öhrlund växte alltså upp i Kallinge och blev på 70-talet journalist. Han har också haft stora framgångar som fotograf och har nu ett 30-tal böcker som bär hans signum. Han debuterade som författare 1995 och då med ”Polispatrullen”.

”Förlåt min vrede” är inte bara en rasande bra deckare med ytterst oväntad upplösning utan bjuder också på ett extramaterial som behandlar kriminalteknikerns vardag. Ett arbete som Dag Öhrlund under åren har skildrat i sina otal tidningsartiklar.

Stressade politiker i Ronneby

 Bygg ishall

Det är valår och nu gäller det för politikerna att köpslå och kläcka idéer för att om möjligt beveka väljarna.

Folkpartiet i Ronneby hade för en tid sedan samlats för en brainstorming.  Roger Gardell som tidigare hade stora planer för Sörby utanför stadskärnan i Ronneby kläckte nu idén att det bör byggas en ishall i Kallinge i stället. Dock utan köpcentrum denna gång.

Johan Sandberg fungerade som sekreterare vid mötet och fick i uppdrag att författa en motion i ärendet. När den var klar skulle den skickas till Roger Gardell så att han kunde skriva under motionen.

Motionen skickades mycket riktigt, men den skickades till fel Roger. Den skickades till kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, moderat som inte var intresserad att skriva en motion med detta innehåll.

Fel kan vi alla göra, men när mailet skickades hade Johan Sandberg redan bestämt sig för att lämna Folkpartiet för Moderaterna.

Så – det hjärtat är fullt av…

Därför avvecklas flygverkstaden vid F 17

I tisdags skickade kommunalrådet Roger Fredriksson, moderat ett brev till Försvarets materielverk (FMV) och dess ledning. Samma brev gick också till Tomas Salzman, chef för FMV:s nya logistikverksamhet. På en rad punkter underkändes den utredning som har legat till grund för ett inriktningsbeslut att lägga ner flygverkstaden i Kallinge.

Tomas Salzman är är den som har föreslagit att flygverkstaden vid F 17 i Kallinge bör avvecklas och han har nu genom sociala medier till en del föregripit det svar som nu förbereds till Roger Fredriksson.

Tomas Salzman skriver i ett svar till riksdagsledamoten Annicka Engblom, som i sin blogg har framfört samma kritik som Fredriksson:

”FMV kommer att redovisa svar på alla frågor som Roger Fredriksson ställt. Effektiviseringar av det bakre underhållet vilket FMV har ansvar för kan enligt vår bedömning drivas på två verkstäder istället för tre. Behövs mer kapacitet kan vi också utöka verksamheten från 1-skift till två skift på kvarvarande verkstäder.Modernt civilt flyugnderhåll drivs idag oftast i treskift för att få minimal stopptid på de flygplan som ska underhållas.”

På detta svarar Roger Fredriksson:

”Bra att jag får svar Tomas! Öppnar du för en dialog också?”

På detta svarar inte Tomas Salzman.

Inlägget från Tomas Salzman, fortfarande på Annicka Engbloms hemsida, kommenteras av en person som väl känner till den verksamhet som bedrivs på flygverkstäderna. Han skriver:

”Tomas, Jag tvivlar inte på din hängivenhet inför uppgiften men här tycker jag att det gått lite för fort fram.

Till att börja har flygunderhåll på militära flygfarkoster präglats av planering att inte överlämna arbeten enligt Flygunderhållsmanualen. Att börja jobba skift på ett flygplan kräver en kulturförändring på flygflottiljerna. Det är inte hela världen men vi måste omhänderta risken att vi inte når full effekt på en gång ur det här hänseendet.

För det andra, som diskuterats på Allan Widmans blogg så har vi i Sverige valt att inte ha högt lagervärde på UE/RD (Utbytesenheter och reservdelar). Vilket i dagsläget innebär att vi har väntetider i flygunderhållet på leveranser av UE/RD, något som också får återverkningar i flygverkstäderna. I princip kan vi säga att det finns underlag iform av delar att arbeta ett skift om dagen. På det främre underhållat kan det finnas vinst i att införa ett delat tvåskift då det gäller att omhänderta hela flygplan som när de flyger inte är tillgängliga för förebyggande underhåll och det kan finnas UE/RD för det underhållet.

Att aveckla en verkstad nu är med tanke på förutsättningarna att införa ytterligare ett förmågeglapp och lägre tillgänglighet för Försvarsmakten.”

Så här skrev bl.a. Annicka Engblom:

”Jag har satt mig in i konsekvenserna och dryftat det med berörda, inklusive Försvarsmakten. Kommunalrådet i Ronneby kommun, Roger Fredriksson (M), har i en mycket bra genomlysning av utredningen lyft ett antal obesvarade frågeställningar till FMV:s generaldirektör, Lena Erixon. Frågeställningar jag ställer mig bakom.

Det rör sig främst om frågor kopplade till kostnader för ökad transport av personal och materiel som inte redovisas i utredningen. Det rör sig också om otydlighet vad det gäller bortfall av specifik teknisk kompetens och ett ökat behov av utbildning i de fall att det ska kompenseras i verksamheten på de kvarvarande två flygverkstäderna. Det rör sig även om brister vad det gäller bedömning av befintlig infrastruktur.

Nu väntar vi bara på det officiella brevsvaret från generaldirektör Lena Erixon, FMV.