Utredning – men vad händer med Blekinge?

Nu ska det tydligen bli ny fart på utredandet när det gäller att bilda storregioner och få ner antalet landsting.

Naturligtvis uppstår då en mängd frågetecken, inte minst för oss som bor i Blekinge. Vart kommer vårt län att hamna i organisationen och hur blir det i sjukhusfrågan. Menar regeringen allvar med sin utredning bör detta sätta ordentlig fart på ledande politiker i vårt län.

Sune Håkansson är orolig ur två aspekter och då handlar det om sjukhusfrågan och bostadsfrågan. Sune skriver här i bloggen:

”Regeringen skall tillsätta en utredning. Målet är att det skall bli betydligt färre län och landsting. Därigenom skall det bli en effektivare organisation.

Man känner igen det gamla ”regiontänket”. Frågan blir: Vad händer med Blekinge? Gissningsvis kommer varken län eller landsting att överleva.

Det är inte enkelt att sia om framtiden. Min gissning är att Skåne får klara sig självt. Blekinge, Kronoberg och södra Kalmar län får blida ett ”storlandsting”.

Vad händer då? Blekinge får behålla, på sin höjd, ett sjukhus. Om inte all den kvalificerade vården skall försvinna, torde landstingspolitikerna snabbt behöva bestämma sig. Bygg ETT nytt sjukhus i Blekinge. Utredaren Ronny Pettersson påpekade bland annat detta. Skall vi få behålla kvalificerad sjukvård, måste vi bygga nytt, inte lappa och laga.

Bostäder

Samtidigt avser regeringen att ge stöd till nybyggnation av bostäder. Mest stöd skall ges till de orter där bristen på bostäder är störst. Stockholm får mest…

Min tro är att stöd till Stockholm inte behövs. Det torde vara byggklara tomter, som behövs.

Förvisso är det som, bland annat, Tingsryds kommun påpekar. Många invandrare vill inte bo på landet. De kommer från storstan, vill vidare till storstan. Likväl gäller för Södra Sandsjö, en församling i Tingsryds kommun, att man har en hel del unga invandrare, avsevärt fler än grannförsamlingarna på Blekingesidan. Dock är det så att det är invandringen, som gett Blekinge plussiffror i befolkningsstatistiken under senare år.

Blekinge kan behöva stöd för att kunna bygga, exempelvis, trygghetsboenden till rimliga hyror. Regeringsförslaget verkar vara snålt mot Blekinge.”

Sune Håkansson

 

Genevekonvention avgör helikoptrars hangarplacering

Sol 1Anders Jönsson från  Sölvesborg  med ett förflutet som operativ chef för Sjöräddningssällskapet rätar nu ut en del frågetecken som gäller Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar.

Han menar att Sjöfartsverket har rätt när de säger att deras helikoptrar inte kan förvaras i militärens kommande hangar vid F 17 i Kallinge. Förklaringen finns i Genevekonventionens text som Anders berättar om i sitt inlägg här.

-Om basen för Sjöfartsverkets helikoptrar ska flyttas så bör det, enligt min mening, inte bli så långt, säger Anders Jönsson.

Jag tolkar honom på så sätt att F 17, mitt i Blekinge, är en bra placering men att det behöver byggas en ny hangar på den civila sidan av fältet. Så löser man bäst den uppkomna problematiken. Ta del av Anders Jönssons förklarande text:

Genevekonventionen måste efterlevas

”Härligt att du Bengt och kommunalrådet Roger i Ronneby m.fl. engagerar er i de blekingska räddningshelikoptrarnas framtida placering. 

Jag är som gammal sjöräddare och tidigare operativ chef på Sjöräddningssällskapet väldigt nöjd med dagens nya svenska räddningshelikoptrar och deras höga tillgänglighet. Sällskapet har som intresseförening kämpat för att få SjöV att öka antalet helikopterbaser från 3 till 5 och att minska anspänningstiden till 15 minuter.

När det gäller baseringen i Blekinge är det ur operativ synpunkt en mycket bra placering rent geografiskt. Om basen skall flyttas så bör det, enligt min mening, inte bli så långt. 

Men just en placering på militära delen av Ronnebyfältet är kanske inte en hållbar lösning på sikt. Det bryter nämligen på ett flagrant sätt mot vad som står i Genevekonventionen om placering och skydd av civila räddningsresurser och installationer. Jag tänker då närmast på de tidigare tankarna att samlokalisera med de nya planerade militära och lite dyra helikopterhangarerna på F 17. Över 200 länder har undertecknat Genevekonventionen och världen över så skiljer man nu allt mera ut det som skall skyddas vid ofred från tidigare militära samlokaliseringar.

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar som nu finns i Ronneby är inte bara en kommunal, regional eller nationell resurs utan en internationell räddningsresurs som betalas med hjälp av avgifter från sjö- och luftfarten bl.a. de svenska skeppsredarna. 

Just i dagarna har SjöV och Näringsdepartementet bestämt att kommunal räddningstjänst kostnadsfritt kan dra nytta av räddningshelikoptrarna för livräddande uppdrag om de inte är upptagna med sina huvuduppgifter. Det går lite framåt varje dag. Hoppas nu bara att ”gratis inte smakar för gott” så att det bli ett överutnyttjande av helikoptrarna. Risk finns enligt min åsikt.

Efter närmare 3 års väntan med inskolning av besättningar, leverans av de nya röd/vita helikoptrarna har SjöV äntligen fått just de 7 specialutrustade räddningshelikoptrar som de så väl behöver. Låt oss slå vakt om de 2 för södra Östersjön och för hela södra Sverige som redan finns i Blekinge. Det skulle förvåna mig mycket om SjöV inte har ungefär samma syn på saken?

Anders Jönsson, pensionerad sjöräddare.

0708 100 570

 

Bara Ronneby som vill ha helikoptrar

Jag sitter i solen och känner äntligen den s k värmeböljan rulla in över kustlandskapet Blekinge. Jag funderar på den blekingska gemenskapen och ju mer jag funderar desto mer frustrerad blir jag.

Jag kan nämligen inte hitta någon logisk förklaring till varför Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar enbart är en fråga för Ronneby kommun. För mig är det en självklarhet att hela det politiska Blekinge borde stå upp för att värna säkerheten inte minst till sjöss.

I dag är det endast kommunalrådet i Ronneby, Roger Fredriksson, som för en envis kamp med Sjöfartsverkets ledning för att behålla helikoptrarna här. På onsdag i nästa vecka träffar han ställföreträdande generaldirektören, Noomi Eriksson. Ett möte som har föregåtts av ett otal telefonsamtal dem emellan.

Roger Fredriksson gör säkert en bra insats för att säkra räddningshelikoptrarnas placering vid F 17 i Kallinge, men var finns övriga politiska Blekinge?

Var finns länets fem riksdagsledamöter? Varför agerar inte Region Blekinge? Vad säger landstingets politiska företrädare och hur djupt sover Länsstyrelsens ledning? Vi har fem kommuner i länet varav fyra av dem är kustkommuner. Varför denna utbredda tystnad och likgiltighet när det gäller att skapa trygghet i skärgården, till sjöss och på land.

Vi kan dagligen bara lita till turen att ingen allvarlig olycka ska inträffa med den rekordstora sjöfartstrafik som sker utanför vår kust. I många fall är det olja som fraktas i den livligt trafikerade farleden strax söder om Utklippan.

Naturligtvis ska räddningshelikoptrar i ett krisläge efter en sjöfartsolycka eller hämtning av sjukdomsfall ombord ha så kort insatssträcka och tid som det bara är möjligt.

Sjöfartsverket har tittat på hangarer vid Kalmar flygplats men funnit dem undermåliga och när F 17 snart får en ny hangarbyggnad för militära helikoptrar frigörs andra hangarer vid flottiljen. Denna möjlighet har ledningen för Sjöfartsverket inte ens velat tänka på. Ett politiskt spel på hög nivå med utredare som gisslan har fått gå före regional säkerhet.

Det har vid flera tillfällen varit nära ett beslut att flytta Sjöfartsverkets helikoptrar men med envist motstånd från Roger Fredrikssons sida har ett definitivt beslut skjutits upp och nu har han efter många samtal blivit garanterad att få lämna synpunkter som kan tillfogas det utredningsarbete som hittills har dolts för utomstående.

– Jag vill lyssna till krav och behov men naturligtvis också ge besked på vad vi i Ronneby kan åstadkomma för att hysa deras helikoptrar säger Roger Fredriksson.

– Det gäller givetvis också att slå vakt om viktiga arbetstillfällen men ytterst handlar det om att behålla och säkra ett viktigt räddningsarbete i vår del av regionen.

Det har tidigare genom åren gjorts stora insatser rent politiskt för att säkra räddningsinsatserna utanför blekingekusten. Då var det hög volym och riksdagsledamöter som verkligen slogs för länets säkerhet. Ett oljeutsläpp eller brand ombord på fartyg kräver snabba insatser och det är möjligt om helikoptrar snabbt kan hämta upp räddningspersonal.

Så företrädare för Region Blekinge, Landstinget och Länsstyrelsen. Var håller ni hus? Jag skulle bli djupt besviken om en så viktig fråga skulle hemfalla till lokalpolitik när det självklart handlar om regional politik.

 

Släktforskning betydande folkrörelse

DSC03890

”Man måste se bakåt för att förstå framtiden” har många påstått genom åren. Ett talesätt som passar väl in på ämnet släktforskning. I dag lördag när ”Släktforskning sydost” genomfördes i Ronneby var RON-salen en väl utnyttjad samlingsplats för hungriga släktspanare.

Detta är en folkrörelse som växer i snabb takt, inte minst nu när nästan varje hem också har tillgång till dator. Numera sker mycket av forskningen hemma i vardagsrummet och man har god hjälp av föreningar som hjälper till med såväl forskning som utbildning. Likaså växer arkiven och blir allt mer tillgängliga. (Klicka för större bilder)

Släkt

Beslut fattat om kustnära cykelled

DSC02563

Regionstyrelsen i Blekinge tog för en stund sedan beslut om att fortsätta arbetet med att skapa en kustnära cykelled genom Blekinge.

Beslutet innebär att kansliet får i uppdrag att skapa en nationell kustnära cykelled från Bröms i öster till Valje i väster. Kostnaden är enligt en förstudie 75 till 100 milj kr.

Det här är ett bra beslut ur flera synvinklar och var från början en motion från Kristdemokraterna i Region Blekinge.

Jag har tidigare presenterat projektet och kan läsas längre ner i denna blogg.

Kustnära cykelled genom Blekinge

DSC01559 (2)

Det började med en motion från Kristdemokraterna i Region Blekinge, undertecknad av Johannes Chen och Lennart Ung. Förslaget gillades och den 12 mars i fjol togs beslut att genomföra en förstudie för en ”Kustnära cykelled genom Blekinge”.

Förstudien har genomförts med stöd av regionala tillväxtmedel med kommunerna Ronneby, Karlshamn och Karlskrona som medfinansiärer och om några dagar ska den behandlas i regionstyrelsen.

Förstudien är väl genomarbetad och vad jag har kunnat se är det nu endast ett beslut och framtagande av tillräckliga medel, ca 75 – 100 milj kronor, som behövs för att kunna möjliggöra projektet.

Förstudien, som har haft Tommy Gustavsson som projektledare (tidigare anställd i Region Blekinge) har utmynnat i slutsatsen: ”att det är fullt möjligt att skapa en cykelled med mycket hög attraktionskraft i sin kustnära sträckning.”

I utredningen heter det vidare:

”Kopplingen till både Blekinge Arkipelags utveckling och besöksnäringens gemensamma strategi är stark och därför föreslås att med förstudien som underlag gå vidare i en fördjupad utredning/projekt.”

Förstudien visar att det är möjligt att skapa en drygt 20 mil lång kustnära sträckning mellan Bröms i öster och Valje i väster.  Vidare framhålls att cykelturism har en stark koppling till Blekinges varumärkesplattform för besöksnäringen och kommer att kunna bidra till måluppfyllelse beträffande mer exportintäkter och ökad omsättning/sysselsättning i Blekinge, heter det bl a.

I förordet trycker Tommy Gustavsson på att en kustnära cykelled genom Blekinge bygger på hög trafiksäkerhet och bekvämlighet som i sin tur har stor möjlighet att också få mycket hög attraktionskraft.

I utredningen pekar man också på närheten mellan städerna och en landsbygd med många aktörer som erbjuder upplevelse, boende, matställen mm, vilket innebär att cykelleden blir attraktiv. En kustnära cykelled genom Blekinge är dessutom gränsöverskridande och binder på ett bra sätt ihop stad och landsbygd, men överbryggar också kommungränser och kräver stark samverkan mellan aktörer i hela sträckningen.

Noterbart är att det redan nu pågår projekt för byggande av flera turismcykelleder i södra Sverige, nämligen Ölandsleden, Sydostleden och Kattegattleden.

Skall gränsbygden avfolkas?

Sune Håkansson har studerat befolkningssiffror och när det gäller flera gränsförsamlingar (Blekinge-Småland) noteras nu de lägsta befolkningstalen på tre århundraden.

”Under 2014 steg befolkningstalen i många kommuner. Förklaringen är entydig: Invandringen!

Mer i det dolda fortsätter befolkningsminskningen i många församlingar (i vissa fall tidigare församlingar). Ett exempel är gränsbygderna mellan Småland och Blekinge. Här är idag befolkningstalet det lägsta på tre århundraden.

Bland de blekingska gränsförsamlingarna redovisas absoluta bottennoteringar för Ringamåla, Öljehult, Eringsboda, Sillhövda och Flymen. En bit från smålandsgränsen ligger Åryd och Bräkne-Hoby, även där absoluta bottennoteringar. Backaryd hade befolkningsminskning under 2014, men befolkningstalet var något lägre 2012.

På smålandssidan redovisar Södra Sandsjö och Långasjö de lägsta befolkningstalen någonsin i modern tid. En bit från gränsen ligger Linneryd och Algotsboda, även där bottennoteringar. Älmeboda hade en befolkningsökning med 2, mest beroende på ett ovanligt högt födelsetal.

Vad göra?

Befolkningsminskningen gäller till stora delar de unga. Därför kan befolkningsminskningen fortsätta. De förväntade födelsetalen är avsevärt lägre än dödstalen. Därtill kan det vara så att en del unga egentligen vill flytta till storstaden, bara de kunde få bostad där.

På hemmaplan finns stundom jobb, som man inte vill ha. Varför utförs exempelvis plantering av skog ofta med utländsk arbetskraft?

Invandring

Om vi vill ha en befolkningsökning i gränsbygderna, är sannolikt en invandring den enda lösningen. På flera ställen finns faktiskt tomma bostäder.”

Sune Håkansson

Johannishus

Inga blekingar reser till Mars

Mars

Jag såg en unik rubrik i går – ”Inga blekingar till Mars”.

I dag ändrades rubriken till – ”Inga svenskar reser till Mars”.

Det är en enkel resa till Mars det handlar om och med avresa 2024. Ungefär som när många svenskar, även blekingar,  emigrerade till Amerika. Några enstaka kom tillbaka men först när de uppnått pensionsålder. I detta fall utlovas ingen returbiljett.

Resan till Mars beräknas ta 210 dagar, nästan ett helt år, men vill man bli första människan dit kan det kanske vara värt restiden. Att bli nybyggare på Mars är inte fy skam. Få är utvalda. Bara ett 30-tal kommer att få chansen. I dag är de 100, så några ska ytterligare falla bort.

Europa har 31 kvar av redan utsållade men ingen av dessa kommer från Blekinge. Tråkigt för lokala medier eftersom det har utlovats betal-tv från Mars.  En betydande del av projektet ska betalas med just tv-rättigheter.

Vilka blekingar skulle jag då ha velat se få en enkel biljett till Mars? Tanken svindlar och jag blir snabbt riktigt road när olika namn dyker upp i mina tankar.

Jag menar, det finns ju en rad personer i detta län som redan nu lever i det blå. I varje fall uppträder de på ett sätt som placerar dem på en annan himlakropp. Jag menar, uppdraget på Mars gäller att kolonisera den röda planeten. Och när de väl slagit ner de första bopålarna ska ytterligare ett antal jordbor följa efter.

Att bygga på Mars kan väl inte vara svårare än att bygga ett nytt sjukhus på urberget i Karlskrona.

Dessutom borde Blekinge få dispens vid uttagningen och då tänker jag på länets höga arbetslöshet, men även på den initiativförmåga och totala brist på ekonomiska betänkligheter när det gäller andras pengar.

Jag vill i dag inte föregripa dina egna tankar och fantasier och väljer därför att inte nu nämna några namn. Tänk tanken – vem skulle du vilja ge en enkel biljett till Mars?

Är arbetstillfällen så viktiga?

Sune Håkansson funderar i dag kring kommuners ansträngningar att skapa arbetstillfällen. Men är det så viktigt med arbetstillfällen?  Det som skapar intäkter är att människor vill bo i kommunen.

Ur Håkanssons perspektiv borde det således vara betydligt viktigare för en kommun att skapa bra service med barnomsorg, skola och en äldrevård värd namnet. Boendet måste vara attraktivt med mark för egnahem och bra standard på hyresrätter. Möjlighet till rekreation och ett brett kulturutbud är avgörande för att locka skattebetalare.

Sune Håkansson visar i detta inlägg också hur betydande pendlingen är i Blekinge. Något som ställer allt högre krav på infrastrukturen.

” Är arbetstillfällen så viktiga?

I de flesta kommuner anstränger man sig på att skapa arbetstillfällen. Samtidigt finns fritänkare, som menar att det är viktigare att nå fler invånare. Det är antalet invånare, som ger skatteintäkter och statsbidrag. Man betalar skatt där man bor, inte där man tjänar pengarna, om bostadsorten är skild från arbetsort.

I ett litet län, som Blekinge, behöver inte arbetsplats vara detsamma som bostadsort. En del samhällen är byggda för att ”där skall man bo”. Listerby och Johannishus är två exempel. De egna arbetstillfällena är få. Arbetena finns ofta i Karlskrona. Så har det varit av hävd. Varvet och LM var det förr, numera ofta sjukhuset och Högskolan.

Ett typiskt motexempel är Olofström. Där finns jobb, men få vill bo i kommunen. Mer än var tredje jobb utförs av en person, som pendlar in.

Nettopendlingen under 2013 var:
Olofström       1005

Ronneby       – 1023

Karlskrona      1254

Karlshamn    – 1037

Sölvesborg     – 992  (Minustecken visar att fler pendlar ut än  vad som pendlar in).

Att märka är att Olofström har fått en allt större inpendling, både brutto som netto, under de senaste åren. Samtidigt har antalet jobb i kommunen ökat mest sedan år 2010. Sämst har antalet jobb utvecklats i Ronneby.

Netto har Blekinge en viss utpendling.

Återigen: Det är, ekonomiskt, sannolikt inte alltför lönsamt för en kommun att satsa på att locka till sig jobb. En del arbetstillfällen kommer automatiskt med en stigande befolkning. Det gäller exempelvis skola (förutom högskola) och barnomsorg, men också servicenäringar såsom handel, etc. Just den kommunala servicen brukar anges som ett bra medel för att få inflyttning.

En typ av arbetstillfällen är sannolikt viktiga, det är inom offentlig service, såsom arbetsförmedling, skatteverket och sjukvård.”

Sune Håkansson

Bräknetrampen öppnar upp för alla

cykel 2

Styrgruppen för Bräknetrampen med Blekinge Cykelfestival tänker ständigt i nya banor. Med öppet sinne för förändring och förbättring.

Nästa års arrangemang den 16 maj är tänkt att bli en cykelfest som lockar även de med någon form av funktionsnedsättning. Ambitionen är att öka valmöjligheten så att varje startande, funktionsnedsättning eller inte, ska kunna delta på samma villkor.

– Vi kommer att samarbeta med Aron Andersson, föreläsare och inspiratör och inte minst ambassadör för Barncancerfonden. 10 kronor per betalande startande kommer att gå till Barncancerfonden, berättar arrangörerna som önskar att många ska cykla och samtidigt stödja Barncancerfonden.

Inför prisutdelningen kommer Aron att genomföra sin gripande och humoristiska föreläsning där han berättar hur han har vänt motgång till framgång och tagit revansch på livet.

Redan vid åtta års ålder drabbades han av cancer och i sviterna av sjukdomen hamnade han i rullstol. I dag är Aron elitidrottare och har flera Paralympics och många mästerskapsmedaljer i bl a friidrott på sin meritlista.

Han har genomfört Klassikern, han var först upp på Kebnekaise i rullstol och han har kört handcykel i Paris.

Då ska du veta att Aron redan vid fyllda 25 fått cancerbesked fyra gånger. Det är mot denna bakgrund du ska värdera hans aldrig sinande livslust. I Ekbacken den 16 maj berättar han hur han hittar kraften.

Vid Bräknetrampen 2015 kommer det att finnas en sträcka som är helt tillgänglig för ALLA, alltså även för dem med begränsad rörlighet. Besöksstationerna blir naturligtvis också tillgängliga för alla.

Aron kommer att cykla Bräknetrampen, vilken sträcka vet vi inte ännu.