Midsommar på Tjärö med båtstrul

Vår blekingska pärla, Tjärö, har återuppstått och på midsommarafton var det folkligt och festligt med många besökare på ön.

Det var firande på gammalt välkänt manér och naturligtvis uppdukad midsommarbuffé. En ny restaurang är under uppförande men väl insuttna lokaler håller ännu måttet.

Min utsända testpatrull rapporterar att buffén var utsökt men lite mer intrimning av personalen framöver kan medföra att totalupplevelsen blir än bättre.

Lite smolk i bägaren blev det framåt kvällen när M/S Tjärö behagade ge upp vid bryggan i Järnavik. Många blev på grund av båthaveriet strandsatta vid hemfärden och tvingades ordna returen in till fastlandet på egen hand.

IMG_0857”Familjen strandsatt” på bilden löste sitt transportproblem med hjälp av vattenskoter.

Båtstrulet till trots blir totalupplevelsen mer än godkänd.

Positivt var också nyordningen att resande med M/S Tjärö betalar i receptionen på Tjärö. Mycket strul undviks därmed och trivselfaktorn ökade rejält.

Så olika vi ser på turism

Filial

Rubriken ovan låter som änglasång för oss som länge kämpat för att turistbyrån i Ronneby ska flyttas tillbaka till torget.

Men stopp, innan ni får glädjefnatt – artikeln gäller tyvärr inte Ronneby – utan Karlshamn!

Karlshamn ligger ca 3 mil väster om Ronneby men vi är fortfarande i Blekinge. Hur kan då politiker tänka så olika?

Är då politiker i Ronneby som väljer att stoppa undan turistbyrån på biblioteket negativa till turismen? Kanske inte direkt negativa men de tänker fel och kanske är anledningen att intresset är riktat åt annat håll.

Vi i Ronneby, som tror på aktiviteter även i centrum och att människor fungerar på så sätt att man alltid dras till städers centrum för handel och olika upplevelser, vi kämpar vidare och tar ännu en gång rubriken till hjälp för påtryckning.

Turistbyrå 4

Premiär för Blekinges bokmässa

DSC04584

Blekinge har äntligen fått en egen bokmässa. Berättarkraften är betydande i länet. Det har vi förstått sedan länge, men i dag på söndagen blev det än mer påtagligt.

Premiären skedde i en lada på Eriksberg, nästan i mitten av länet och 70 utställare med en meters lucka visade upp sina många tankemödor. Ett rikhaltigt och imponerande utbud.

Naturligtvis är det Johnny Karlsson i Olofström som föreslagit arrangemanget. En vällovlig idé! På bilden ovan blomsterhyllas han i samband med invigningen som tack för initiativet.

Utrymmet i ladan begränsade deltagarantalet och det har inte varit svårt att få författarna intresserade.

”Vi har inte ens behövt ringa och buda, vilket jag tolkar som att denna mässa nu har kommit för att stanna,” tolkade Johnny Karlsson.

Invigningstalare var Joanna Holden, kultur- och fritidschef i Olofström, och Marcus Sandekjer, chef för Blekinge museum.

I dag konkurrerade man med Vasaloppet men det märktes inte. Ladan var välbefolkad under hela dagen men en önskan inför nästkommande år är att bokmässan då arrangeras vid en lite varmare tidpunkt på våren eller i en uppvärmd lokal.

Bokmässan var starten på arrangemanget ”Berättarkraft” som pågår fram till den 13 mars med ett antal arrangemang i länets fem kommuner plus Bromölla.

Fredriksbergs BK får höjdarbesök

I morgon fredag kommer idrottens höjdare till Lugnevi i Ronneby. Det blir besök av Riksidrottsstyrelsens ordförande, Björn Eriksson och Blekinge Idrottsförbunds ordförande, Lars Olsson. På plats kommer också länets landshövding, Berit Andnor att vara.

Det är anläggningen med konstfrusen bandybana och klubbhus som besökarna vill få en närmare information kring. Det blir Lars Andreasson, ordförande och klubbchefen Erland Jacobsson som kommer att lotsa dem runt anläggningen.

Första spadtaget togs den 22 augusti 2011 efter drygt 60 års politiskt manglande. Tala om långbänk. Arenan kunde invigas i februari 2012.

Besöket hänger samman med att Blekinge Idrottsförbund på fredagskvällen arrangerar sin årliga idrottsgala.

Blekinge får 45 miljoner till natur

Länsstyrelsen i Blekinge informerar:

Anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur har förstärkts i Blekinge under 2016. Det innebär att många fler områden kan bevaras och göras tillgängliga för naturupplevelser.

IMG_0777

Foto: Bengt Mauritzson

– Nu har vi möjlighet att öka insatserna för att ge människor möjlighet till friluftsliv och bidra till en mångfald av arter och livsmiljöer, säger Markus Forslund, chef för avdelningen för kunskapsuppbyggnad, Länsstyrelsen i Blekinge.

Fler naturreservat och förbättrat friluftsliv

– Ökade resurser innebär att vi kan bilda fler naturreservat. Värdefulla områden som nu kan skyddas är t.ex. delar av Mörrumsåns dalgång, Hanö, Lommaflyet och Utlängan, säger Åke Widgren, samordnare för områdesskydd.

– Vi kan nu ta tag i projekt som länge väntat på finansiering. Ett exempel är bättre skyltning av våra fågelskyddsområden. Det finns även ett stort uppdämt behov av skötsel och underhåll av anläggningar för att förbättra tillgängligheten för våra besökare. Länsstyrelsen planerar att bland annat byta toaletter på Järkö och Svenö, nya leder i Tattamåla och Kvallåkra-området samt ett antal grillplatser varav en del blir tillgänglighetsanpassade, säger Karin Bergman, samordnare av naturvårdsförvaltningen.

– En stor och helt ny uppgift för Länsstyrelsen är att samordna arbetet med friluftsliv i länet. Vi kan nu förstärka vår kompetens för att stödja friluftslivet lokalt och regionalt. Det blir även en fortsatt satsning på lokala naturvårdsåtgärder, det så kallade LONA-bidraget. Satsningen stimulerar lokala initiativ och ger den tätortsnära naturen ett lyft, säger Markus Forslund.

Hotade arter och värdefull trädmiljöer

– Extra medel gör att vi kan satsa mer resurser på konkreta åtgärder för hotade arter och naturtyper, som till exempel friställning av gamla grova ekar, restaurering av betesmarker för att gynna sällsynta fjärilar och grävning av dammar för hotade groddjur, säger Annika Lydänge, samordnare för arbetet med hotade arter.  

Satsningarna som görs 2016 tar oss ett steg närmare att uppnå de nationella miljö- och friluftslivsmålen.

Fakta

I dag finns 106 naturreservat, 186 Natura 2000-områden (varav ett 100-tal även är naturreservat eller biotopskyddsområde), 17 biotopskydd, 78 naturminnen, tre naturvårdsavtal samt 59 fågelskyddsområden i Blekinge. Regeringens budget för skydd av värdefull natur 2016 ligger på 1093 miljoner kronor och för åtgärder för värdefull natur på 952 miljoner kronor.

Naturreservat Store Mosse utvidgas

Länsstyrelsen i Blekinge förbereder en utvidgning av naturreservatet Store Mosse norr om Kallinge. Den utvidgade delen omfattar ca 30 ha mark och består till största delen av sumpskog dominerad av tall och glasbjörk. I markområdet finns två torvgravar och den lilla Mossegölen.

Ärendet har varit ute på remiss. Remisstiden löper ut den 14 december och Ronneby kommun har nyligen behandlat ärendet. I kommunens beslut heter det bl a:

”De förändringar som görs avseende syftet med reservatet ser Ronneby kommun som positiva.”

Mossen

OBS! Klicka för större bild. Länsstyrelsen motiverar utvidgningen av Store Mosse på följande sätt:

”Store Mosse har varit naturreservat sedan 1981. Myrkomplexet innehåller öppna blöta mader, sumpskogar, öppen mosse och tallmosse. Tallmossen innehåller ytor med små senvuxna tallar och ytor med högstammig tallskog som är påverkad av dikning och torvtäkt. Förutom våtmarksbiotoper finns det lövblandskogar i den mellersta delen av Listersjön.

Sedan naturreservatet bildades har en omvärdering av hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas samt vilken skötsel som behövs för att bevara naturvärdena i reservatet gjorts. Till exempel pågår en spridning av gran både in i ädellövskogarna i anslutning till Listersjön samt ut på mossen. Reservatets syfte, föreskrifter och skötselplan föreslås därför ändras.”

Ronneby kommun skriver i sitt remissyttrande till Länsstyrelsen:

” Ronneby kommun eller dess bolag äger ingen mark och har inga rättigheter inom området. Områdets speciella och stora naturvärden som bl a gör att det till stor del omfattas av Natura 2000 samt till viss del fågelskyddsområde gör det bevarandevärt. Karaktären av vildmark gör det även intressant ur friluftssynpunkt och här finns goda möjligheter att informera om såväl naturvärden som kulturlämningar.

Store mosse är en av Blekinges största myrar. Naturreservatet omfattar den östra delen av myren samt en del av Listersjön. Här finns öppnare delar med enstaka tall, kärr, sumpskogar, men också barr- och ädellövskog. Stora delar av reservatet är vått och svårtillgängligt.

Samhället sviker funktionsbegränsade

NeuroVi lever i dag i ett informationssamhälle. Många upplever att de dränks av information. Många får svårt att välja bort den oviktiga informationen.

Men mitt i detta enorma informationsflöde finns det utsatta människor som inte får den information som de är berättigade till. Det handlar om människor med skiftande funktionsnedsättning som blir utan såväl vård som rehabilitering. Samhället sviker genom att inte leva upp till den sjukvård som har utlovats.

Neuroförbundet i Blekinge och dess medlemmar är hårt drabbade. Det visar en färsk rikstäckande undersökning som bildar grund för den konferens som arrangeras på Ronneby brunn i morgon tisdag. Neurodagen 2015 arrangeras av Neuroförbundet i Blekinge och är tänkt att bli en informationsdag för medlemmar men i högsta grad en signal till samhället att vakna.

Rapporten visar stora brister i såväl rehabilitering som information om att den finns och hur den egentligen ska fungera.

Neuro 2I Blekinge är det t ex många fler än i riket som helhet som säger att de inte har någon form av neurologisk rehabilitering, 64,7 % jämfört med riket 38,6 %. Väldigt få har kontakt med sjukgymnast i Blekinge 5,9 % jämfört med riket 31,1 %. Det är även färre som tränar själva.

I Blekinge är det knappt var fjärde som anser att de fått tillräcklig information om neurologisk rehabilitering, 23,5 % jämfört med 33,4 % i riket.

Anmärkningsvärt är också att hela 75 % av Neuroförbundets medlemmar i Blekinge är ganska eller mycket missnöjda med den neurologiska rehabilitering de får vilket är markant sämre än riket som stannar på 55,3 %.

Rapporten visar med all tydlighet att situationen för människor med behov av neurologisk vård och rehabilitering har fått det betydligt sämre i Blekinge.

Neuroförbundet i landet har länge arbetat med idén att människor med någon form av funktionsnedsättning ska få en riktig chans på arbetsmarknaden. Flexjobb är metoden, menar förbundet som skulle kunna hjälpa många till en anpassad anställningsform till 100 procent.

Grundprincipen är likvärdig lön för likvärdigt arbete. Flexjobbare ska få 100 procent av lönen för att arbeta 100 procent av sin arbetsförmåga. Löner sätts efter kollektivavtal. Metoden har använts i Danmark sedan 1998 och med stor framgång.

I senaste valet lovade Socialdemokraterna att införa flexjobb men tyvärr, säger Neuroförbundet, stannade det vid en målsättnjing.

Neurodagen arrangeras på Ronneby Brunn i morgon mellan 14.30 och 18.45. Föredragshållare är Håkan Johansson, Neurolog vid Blekingesjukhuset. Marie-Therese Siggelkow, Försäkringskassan och Matilda Mattisson, Arbetsförmedlingen. Inledare är Billy Lannér, Neuroförbundets ordförande i Blekinge.

Naturreservat med minnen från krigsår

DSC04419

I maj i år invigdes Blekinges senaste naturreservat – Garnanäs, en udde i Bräkne-Hoby skärgård i mellersta Blekinge. Reservatet omfattar 22 hektar betade skogsmarker med ädellövskog och strandängar.

Vi, ett gubbgäng skogsvandrare förstärkt med en kvinna, testade för några dagar sedan reservatet. Det blev en knixig promenad med vacker havsutsikt mot söder och överraskande försvarsanläggningar tillhörande den s k Per Albinlinjen. Området bjuder på mycket sten varför man bör vara något van vid svår terräng.

DSC04423

En vandring i detta område minner om äldre tiders stenbrytning i form av brott och stora stenhögar. Uddens högsta topp ligger på 16 meter över havet.

Enligt länsstyrelsen är större delen av området en nyckelbiotop som består av ädellövskog, betad skog och hällmarksskog med förekomst av jätteträd, rikligt med död ved, vedsvampar, värdefull kryptogamflora och lägre fauna.

DSC04433

Kulsprutenästen och andra tyngre försvarsanläggningar finns på udden och är mestadels övergivna och plomberade med betong. Överraskningen var därför stor när vi erbjöds att stiga ner i ett välbevarat kulsprutenäste. Markägaren har satt in fönsterrutor i skyttegluggarna och målat betongväggarna invändigt med vit färg.

DSC04436

Det berättas att det vid provskjutningar i nästena under krigsåren inte fungerade riktigt som man tänkt sig. Av skjutningarna bildades gas och det blev kraftig rökutveckling varför manskapet snabbt tvingades överge försvarsanläggningen. Kanske tur ändå att det för Sveriges del aldrig blev skarpt läge.

DSC04428

Besök gärna reservatet som ligger ca 8 km sydsydväst om Bräkne-Hoby. Ta god tid på dig med vandringen så kan du säkert undvika fotskador. Tyvärr belamras stora delar av stränderna med ilandfluten plast och annat skräp. En påminnelse om vad som dumpas i denna begränsade Östersjö.

 

Gribshunden bara för ”smårika danskar”

DSC01719

Åke Tärntoft, en mestadels glad och oförarglig centerpolitiker i Ronneby, upprepar i dagens BLT vad alla redan har sagt – Gribshunden vill vi ha! Naturligtvis ska den pryda ett eget museum, helst nära havet i Saxemara för då får Åke gångavstånd.

I artikeln upprepar han ytterligare en sanning, att en satsning av det slaget skulle innebära ett uppsving för turismen i Ronneby.

Men det är när han säger följande som det blir riktigt dålig reklam för en bra sak, ja, nästan lite obegripligt:

”En placering av Gribshunden i Ronneby skulle innebära en invasion av smårika danskar.”

Betyder det att ett eventuellt museum, icke statligt, kommer att bli så dyrt att bygga att endast ”smårika danskar” kommer att ha råd med inträdesbiljetten? Danskar, för att inte tala om fattiga svenskar, nu tyngda av allehanda skatter ska således inte ge sig till Ronneby för att åse en dansk kunglig skatt? Småsnåla smålänningar och ekonomityngda föräldrar, hur blir det för dom?

I mina mest positiva stunder kan jag delvis förstå vad Åke Tärntoft menar, nämligen att danskarna kan känna en större samhörighet och nyfikenhet med Gribshunden. Men att enbart vända sig till ”smårika danskar” är en tämligen snäv och ogin beskrivning av vilka Ronneby vill ha som framtida turister.