Är Blekinges politiker skrivkunniga?

Frågan är högst berättigad och jag ska använda politiska chefredaktören Sylvia Asklöf Fortell på Blekinge Läns Tidning som exempel.

Redan för en månad sedan, lördagen den 25 mars, skrev Sylvia och ställde frågor till kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn, Per-Ola Mattsson, socialdemokrat. Frågorna, som gällde Karlshamns kommun och Nordstream, var viktiga inte minst ur ett samhällsdemokratiskt perspektiv.

Svaret från Mattsson uteblev och istället svarade han sina vänner på Facebook!? I dag gjorde Sylvia ett nytt försök att få svar, ett sådant har nämligen lyst med sin frånvaro i en månad trots två uppmaningar till svar. Troligtvis kommer det inget svar nu heller.

Att ledande politiker i Blekinge inte skriver insändare eller svarar på insändare…. ej heller går i polimik med politiska chefredaktörer vid de två länstidningarna är ingen nyhet. Så har det varit i åratal och Sylvia ska nog inte hoppas för mycket på sitt uppfordrande krav på svar.

Nästan samma förhållande med kompakt tystnad råder häpnadsväckande nog också under valår och skulle ett aktstycke trots allt dyka upp kan man utgå ifrån att inlägget antingen är centralt producerat av partiet eller författat av politiska sekreterare.

Ofta är kunskapen hög bland politiska sekreterare som dessutom i många fall har till uppgift att råda politiker hur ett eventuellt svar ska utformas. Ofta stannar det ändå vid total tystnad. Uppfattningen tycks vara att en eventuell storm ebbar snart ut.

Av denna totala avsaknad av politisk debatt har jag sedan länge dragit den drastiska slutsatsen att Blekinges ledande politiker saknar skrivkunskap.

Till Sylvia Asklöf Fortell vill jag säga – sätt en granskande journalist, om sådan finns efter besparingar, och låt hen spana efter handlingar på kommunkansliet i Karlshamn men även på hamnkontoret. Givetvis måste det finnas handlingar som reglerar den uppmärksammade Nordstreamaffären. Leta rätt på dem och kräv att de lämnas ut. Gör det på plats!

Du måste inse att det inte räcker med att ställa frågor i din tidning. Jag tror att lokala ledarsidor (politisk text) har spelat ut sin roll. Blekinge utgör ett fullgott exempel på att gammalmedia som i detta fall inte längre fungerar. Två ledarskribenter på BLT t ex skulle vid ett slopande av tjänsterna ge välbehövliga pengar till ett par grävande journalister i stället.

Blekinge ska bli känt som konstlän

Att utveckla den professionella dansen i Blekinge och att etablera ett konstresurscentrum i länet. Det är två mål i kulturplanen som nu är på väg att nås.

I kulturplanen vill Region Blekinge särskilt utveckla och stödja det professionella konstlivet i Blekinge. I det arbetet tar Blekinge ett stort steg framåt när ett konstresurscentrum senare i år är planerat att öppna i Blekinge. Centrumet kommer att ha sin bas på Kulturcentrum i Ronneby, berättar Region Blekinge i ett pressmeddelande.

– Konstresurscentrum ska bli ett stöd för Blekinges kommuner och driva på utvecklingen av fler konstproduktioner som sker i Blekinge, berättar Torun Ekstrand som projektleder arbetet.

Målet är att på olika sätt stödja yrkesverksamma konstnärer och formgivare, liksom konstarrangörer och konstföreningar. Det kan exempelvis handla om rådgivning, att utveckla samarbeten, arbeta med kompetensutveckling eller anordna workshops och utställningar kring till exempel offentlig konst och konstpedagogik.

– Vi vill fortsätta att utveckla samarbeten regionalt men även skapa nätverk på andra sidan Östersjön och med övriga världen, säger Torun Ekstrand. På längre sikt ska arbetet resultera i att Blekinge etableras som ett konstlän och attrahera yngre yrkesverksamma konstnärer till Blekinge.

En miljon extra till dansen.

I Blekinge dansas det som aldrig förr, både av amatörer och professionella. I ett extra tillskott till dansutveckling ger Kulturrådet därför en miljon kronor, utöver det ordinarie kulturanslaget, till Region Blekinge och Region Kronoberg för att utveckla den professionella dansen i de två länen.

Dansföreställningarna administreras av Regionteatern Blekinge Kronoberg.

Snabbare blekingetåg för 3 miljarder

Region Blekinge arbetar med ett långsiktigt mål att en resa från Karlskrona till Malmö i framtiden ska ta knappt två timmar. En vällovlig inriktning men se då till att sätta blåslampa i häcken på regeringen. Nästa år ska nämligen regeringen besluta om en nationell plan för transportsystemet 2018 till 2019. Det måste i alla fall bli nuvarande regerings inriktning.

Blekinges utveckling kräver snabbare restider med tåg till Öresundsregionen och det kravet har länge framförts men med halvdant resultat. Nu säger Region Blekinge att det långsiktiga målet måste vara en restid på som mest två timmar. I dag är restiden ca 3 timmar.

-Blekinge växer och vi har ett stort behov av snabbare förbindelser, bland annat mot Öresundsområdet, säger regionråd Christina Mattisson, s, i ett pressmeddelande. Men även för att ansluta Blekinge till det höghastighetståg som i framtiden kommer att stanna i Hässleholm, fortsätter hon.

För att få veta vad som behöver genomföras och till vilka kostnader för att nå målet med restiden har Region Blekinge tillsammans med Trafikverket genomfört en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien visar att det går att pressa restiderna i tre steg och att det i sista etappen krävs kostsamma kurvrätningar och nya sträckor. Kostnaden för denna sista etapp har varit svår att beräkna men man uppger att det kommer att handla om flera miljarder kronor och omfatta långa kurvuträtningar.

Första etappen kostar drygt 100 miljoner kronor och beräknas kunna genomföras i nästa planperiod från 2018. Åtgärder innebär en tidsvinst på ca 20 minuter för s k prioriterade tåg. I åtgärderna ingår bl a en ny mötesstation i Kallinge eller Bredåkra och nya växlar som gör det möjligt för tågen att hålla en högre hastighet.

Etapp 2 ocvh 3 är inte lika detaljerat beräknade. De ger restidsvinster på 20 respektive 40 minuter för alla tåg på banan.

Jag har sagt det tidigare och jag upprepar det gärna – den nya mötesstationen bör med fördel anläggas närmare Bredåkra än Kallinge. (Obs! se min vackra bild av den perfekta nya mötesplatsen för framtida snabbgående tåg.) Då kan en gammal tanke med en nära transportväg upp till flygstationen möjliggöras. (Se lilla bilden) Inte minst skulle jag vilja se en sådan lösning på grund av starka nostalgiska skäl. Jag tänker naturligtvis på svunna tider med mötesstationen Bredåkra under storhetstiden med tåg även till Växjö.

Det händer att jag häpnar

I dag fredag (27.1.17) mitt i dimman måste jag nypa mig i armen. Jag vill förvissa mig om att jag är vaken. Har jag verkligen läst det jag läst och läst rätt?!

Ja, banne mig. Ännu är inte undrens tid slut. Hittills är det nyheter från USA som har fått mig att tänka sådana tankar. Men nu gäller det Blekinge, Karlskrona och inte minst Landstinget. Jag ser bilden i tidningen och mitt i denna på en liten ledig yta uppe på sjukhusområdet står en livs levande Per Johansson, chef för landstingsservice.

Det är Sydöstran som har följt upp sin artikel om parkeringseländet vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Jag i min tur uppmärksammade artikeln och föreslog att landstinget skulle bygga cykelställ till de sjukhusanställda eftersom de vill ha just cykelavstånd till arbetsplatsen. Men det är bilen som gäller och då blir det extra trångt uppe på berget.

I inlägget här på bloggen citerade jag Ronny Söderberg i Backaryd som ansåg att p-problemet lätt kunde fixas. ”Öppna personalparkeringen för besökare så är problemet löst”, var hans geniala lösning.

Nu berättar förvaltningschefen Per Johansson att det blir kanske en sådan lösning, att man tar i anspråk p-platser från personalen och öppnar en ny p-yta för dessa nedanför berget. Några cykelställ kommer dock inte att byggas, eller så glömdes den frågan bort. Kanske kan det också vara bristande ekonomi som är orsaken till att cykelställen uteblir.

Det jag häpnar inför är den snabba reaktion som har fått landstingsledningen till att beordra räkning av antalet parkerade bilar under en hel vecka. Lysande!

En varning måste dock utfärdas. Även om utredningen visar på ett behov av fler p-platser till allmänheten är det inte säkert att åtgärder vidtas. Det finns exempel på att utredningar inom landstinget som pekat på solklara förbättringar med lätthet har kastats i papperskorgen.

Jag håller tummarna!

Snabb reaktion av länsliberalerna

Jag träffade länsliberalen Nils Ingmar Thorell i dag och kunde framföra ett tack för snabb reaktion. Hans ansiktsuttryck avslöjade betänksamhet. Vad syftade jag på?

Han fick följande bakgrund.

I början av oktober ledde jag den årliga Neurodagen där bl a landstinget Blekinges planeringsdirektör Ralph Harlid deltog. Hans föredrag resulterade den 11 oktober i ett inlägg på denna blogg. Jag skrev:

hotell

Det var en artikel i dagens BLT som jag konfronterade honom med. Ett klipp från artikeln kan du se nedan.

Naturligtvis höll liberalen Thorell masken och replikerade att partiet varit inne på tanken med ett patienthotell en längre tid. Det får vara hur det vill med den sanningen, huvudsaken är att den politiska bollen har börjat rulla.

sjukt

Lasarettshotell lösning för Blekinge?

Jag har även i år haft förmånen att leda ”Neurodagen” som genomfördes i Ronneby den 4 oktober med stor uppslutning. Det var väl egentligen endast beslutande politiker inom området som uteblev.

Neuroförbundet arbetar ihärdigt för att stötta sina medlemmar och överst på önskelistan är att Neuroteam ska bli verklighet i hela landet. Blekinge utgör inget undantag när det gäller brist på nerurologer. I landet som helhet saknas det 300!

Vid konferensen väcktes också tanken på att inrätta ett lasarettshotell eller som det också kallas, patienthotell. Det var när Ralph Harlid, planeringsdirektör vid Landstinget Blekinge, berättade att en gästnatt på Grand Hotel är billigare än att ha patienten intagen på en av lasarettets vårdavdelningar.

-Det kunde väl vara något för Ronneby att fundera på när det inte tycks bli något nytt sjukhusbygge där, sa en deltagare till mig under kaffepausen.

Ett patienthotell avlastar sjukhusets vårdavdelningar och det är ansvarig läkare som kan godkänna en vistelse av detta slag. På hotellet bor patienter som inte behöver vara inlagda på vårdavdelningar. Dygnet runt finns det sjuksköterskor som stöttar och ger trygghet. Hotellvistelsen är starkt subventionerad av det lokala Landstinget eller Regionen.

Naturligtvis är detta en framtida lösning som kommer att vara starkt knuten till den nu beslutade närsjukvården med bl a vård i hemmet. Allt för att avlasta sjukhusens kostsamma vårdavdelningar.

Lars Almroth, sjukhuschef i Blekinge, presenterade och svarade på frågor om just den närsjukvård med mobila team som för bara kort tid sedan sjösattes i länet. Naturligtvis inte utan vissa protester från västra Blekinge när denna nya organisation har fått till följd att dygnetruntakuten vid Karlshamns lasarett har stängts.

Mer än 500 000 människor i Sverige lever i dag med neurologisk diagnos och det saknas såväl neurologer som andra specialistläkare. Årets Neurorapport visar att patienterna ofta har flera diagnoser samtidigt och att vården är dåligt rustad att hantera detta. Patienternas livssituation kan emellertid påverkas positivt om de omhändertas av ett neuroteam, betonar Neuroförbundets experter.

neurorapport

-Våra medlemmar uppfattar att det är svårt att få tid för återbesök eftersom de möts av långa väntetider. Det handlar om så mycket mer än den akuta hjälpen för att man ska kunna må bra, var en synpunkt som togs fram när Marcus Svennerud, överläkare, neurolog och psykiater föreläste vid Neurodagen i Ronneby.

I den lokala Neurorapporten för Blekinge fanns frågeställningen – ”Hur lång tid tog det från det du sökte läkare, det vill säga beställde tid eller kom in akut, tills du fick korrekt diagnos?”

Svaret på frågan var att 23,1 % fick en diagnos efter en till sex månader. Betänk då att hela 20,5 % av de tillfrågade patienterna hade tvingats vänta mer än 5 år!

Efter att ha upplevt Neurodagen i Ronneby med rikhaltig information med bl a ”Neurorapporten 2016” i ryggraden är det lätt att hålla med förbundet och dess hårt arbetande ledare i föresatsen att krafttag måste tas för att ur ett patientperspektiv utveckla och påskynda den teambaserade neurosjukvården.

Tommys sista (??) bok om Ronneby

kjell-a-jag

Bilder från svunna tider väcker alltid känslor, mestadels trevliga, men blir också till mer ledsamma minnen. För min egen del har Tommy Nilssons senaste bok, och som han hotar med, den sista om Ronneby, berört mig extra mycket.

Men jag måste också fräckt nog påstå att detta är hans bästa bok. Varför? Kolla in sidorna 98 – 116 så förstår du vad jag menar. Det är bilder och texter som berör mig på flera olika sätt. Saknaden av en av mina absolut bästa arbetskamrater på dåtida Radio Blekinge – Kjell Andersson. Kjell dog på tok för tidigt redan 2012, innan han ens hunnit uppnå magiska seniorgränsen.

Vi gjorde direktsända program sju år i sträck och på slutet av samarbetet räckte det med en nick eller en sned rörelse med mungipan för att vi skulle förstå varandra utan att först uttala det. Kjell var musiker och en begåvad tekniker av rang. När vi inte sände program gjorde Kjell musikinspelningar som oftast var av den lokala karaktären även om han stundtals även bandade rikskända storheter.

Jag sa det på Kjells begravning när jag till slut tvingades inse att det var definitivt slut på vårt samarbete och jag vill gärna upprepa det igen – jag hade velat uppleva att Kjell hade fått motta en slags belöning för sitt mångåriga arbete med att dokumentera Blekingsk musik. Det han åstadkom var en kulturgärning av rang som sannolikt aldrig mer kan upprepas.

Naturligtvis hade vi roligt. På en av bilderna i årets bok håller vi upp en LP-skiva med Rose Maries. Vi spelade ett spår från skivan mest varje dag. Vi tyckte det var smärtsamt dålig musik tills det en dag ringde i direktsändning. Det var kapellmästaren för Rose Maries som gillade stort att vi spelade just deras skiva. Vi fick veta att dansbandet kom från Öland. Vi blandade hej vilt mellan seriösa nyhets- och debattinslag och mer satirartade snackisar. Det var då Kjell bl a uppfann uttrycket hällörad radio…

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om minnen från radion och vad som där hände, men det ska jag bespara er. Jag tänker på kollegerna Gunn Svedberg och Acke Dahlman som firade så det stod härliga till. Ungdomar då var Paula van Riessen, Mia Trahn och Magnus Bejmar som var härliga profiler var och en på sitt sätt. Nu är de med i Tommys sista bok om Ronneby.

Även artikeln om Alf Gustafsson som tågklarerare vid stationen i Ronneby berörde mig. Jag växte upp på Bredåkra station där min far hade en liknande tjänst som den Alf hade.

tommy-a-jag

Naturligtvis väcker boken känslor även för andra som finns med i den eller som anhörig till någon av dem. Tiden ilar snabbt, det är det som Tommy genom åren har visat med sina vardagsbilder. Naturligtvis finns det en poäng i att blicka tillbaka för att rätt förstå framtiden.

När Tommy nu vandrar vidare (kunde inte låt bli vitsigheten) till att i bokform skildra hela Blekinge i samarbete med Blekinge Museum vill jag önska honom lycka till. Hans vilja att försöka ena öst och väst i Blekinge är en bra föresats. Måtte han lyckas.

boken

 

Bilder: Ni må förlåta mig men jag kunde inte motstå frestelsen att publicera en bild med vännen Kjell i det rosa huset vid torget som var vår redaktion en hel sommar i samband med Ronnebys jubileum 1987. Bilden tagen av Thorbjörn Frennesson. Den finns inte med i boken. En bild på Tommy kan väl också vara på plats. Foto: Åke Tärntoft. Liksom årets bokomslag.

Bra jobbat igen, Tommy.

Visst går det att påverka-om man vill

Givetvis går det att påverka – om man vill och orkar. Man kan i varje fall försöka.

Jag tänker på moderata kommunalrådet i Växjö, Bo Frank som en längre tid krävt rikspolischefen Dan Eliassons avgång. Han nöjer sig inte med att framföra kravet genom media. Nu har han skrivit brev till Dan Eliasson där han kräver att få träffa honom för ett samtal om den polissituation som råder i Växjö och Kronobergs län och även i andra delar av landet. Blekinge inte att förglömma.

Bo Frank kräver också att få ett möte med polisens regionledning. Brevet med sina krav skickade han i går.

-Jag är orolig, säger Bo Frank till SVT Nyheter Småland.

-Jag vill träffa cheferna rent fysiskt och framföra min och medborgarnas oro. Det är för dåligt bemannat. De som ringer slussas mellan olika människor och polisen kan inte komma på stölder och andra brott, säger Frank.

Liknande upplevelser berättades vid förra veckans sammanträde med fullmäktige i Ronneby men där blev beskedet att man har en ständig dialog med polismyndigheten på olika sätt. Med den situation som råder i dag tycks den vägen vara mindre lyckosam. Ett brev betyder visserligen mycket, men det kan lätt läggas åt sidan medan en fysisk kontakt blir mer påtaglig.

När jag skriver detta nås jag av nyheten att tre moderatpolitiker i Blekinge, Camilla Brunsberg, Roger Fredriksson och Annicka Engblom har skrivit till regionpolischef, Annika Stenberg och begär att få träffa henne och ta upp sommarens händelser i bl a Ronneby.

SVT Nyheter Småland har gjort en bra uppföljning av polissituationen och sidan hittar du på följande adress:

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/bo-frank?cmpid=del%3Apd%3Any%3A20160831%3Abo-frank%3Anyh

Visst går polissituationen att utreda

Sedan polisens omorganisation har allt fler poliser sagt upp sig i hela landet, dubbelt så många jämfört med för fem år sedan. I region Stockholm har man tillsatt en utredning för att ta reda på orsaken. På lokalpolisområdet Södermalm märks effekten:

– Vi räcker inte till, säger polischefen Peter Ågren.

Så skildras polissituationen i dagens Svenska Dagbladet. När lokala politiker i Ronneby, se blogginlägget nedanför detta, anser att man inte kan påverka polisens nya organisation är skeendet i region Stockholm ett klart bevis på att – visst går det!

I Blekinge borde det redan ha varit klart att starta en utredning om bristen på poliser även här. Att så inte har skett är obegripligt. Varför utnyttjar inte lokala politiker region Blekinge?

Jag tror det handlar om ömma tår därför att såväl alliansen som socialdemokrater varit med om att kräva den omorganisation som nu har havererat. När nu t ex moderaterna kräver att beredskapspoliser ska införas, ska man ha klart för sig att partiet har varit med om att för kort tid sedan ta bort dom. Det kan aldrig vara fel och erkänna fel, än mindre se till att förbättra okloka beslut.

Av artikeln framgår t ex att nästan 550 poliser var tjänstlediga i juli i år, i hela landet.

Redan före polisens omorganisation som började genomföras 2015 har kritiken strömmat in från olika håll. Målet är att polisen ska komma närmare medborgarna och bli mer effektiv. Men Polisförbundet och enskilda poliser menar att polisen kommer allt längre bort från människors vardag.”

Du kan ta del av hela artikeln på följande adress:

http://www.svd.se/polischef-polisen-racker-inte-till

 

Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare?

Sune Håkansson, nationalekonom, gästar i dag bloggen. Han har granskat Sydöstrans ekonomiska muskler och funnit att tidningen blöder. Han visar med siffror hur illa ställt det är och han ställer frågan – ”Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner?

Sydöstran 2

”Det är förvisso flera år sedan jag förutspådde Sydöstrans död. Hittills har jag fått fel. Likväl ställs frågan: Hur länge tyar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner kronor?

Ty Sydöstran blöder, år efter år. Därtill, man blöder mer och mer. Efter de finansiella posterna var resultaten minus 2,1 miljoner kronor år 2012, därefter minus 2,3 miljoner, minus 3,6 miljoner och för år 2015 minus 6,4 miljoner kronor.

När år 2015 började var det egna kapitalet 7,1 miljoner kronor. Då hade redan aktieägarna tillskjutit 3,7 miljoner under 2014.

Under 2015 blev förlusten hela 6,4 miljoner kronor. Av det egna kapitalet återstod mindre än en miljon kronor, då ägarna i Gota-koncernen tillsköt 20,5 nya miljoner kronor.

Under 2015 pekade det mesta fel. Upplageintäkterna sjönk 1,8 miljoner, annonsintäkterna sjönk 2,3 miljoner. Det statliga presstödet sjönk med 0,6 miljoner kronor till 13,5 miljoner. Upplagan sjönk fyra procent.

När aktieägarna tillskjuter 20 miljoner kronor, torde det finnas förhoppningar om att Sydöstran skall överleva ytterligare flera år. Med förlusttakten 6 miljoner kronor per år, blir det dock bara tre år. Något måste göras. Vad?

Sydöstrans ledning

Styrelsen består av fem män, högsta ledningen av ytterligare tre män.

VD:n har en lön på 75.000 kr i månaden. Det finns 37 anställda. Omsättningen är något mer än 50 miljoner kronor.

Ronneby kommuns VD, kommundirektören har en något lägre lön. Antalet anställda mångfalt fler, omsättningen långt över miljarden kronor.”

Sune Håkansson