Kalle unik makthavare i Blekinge

Unik är kanske ett väl laddat ord när man ska bedöma makthavare i Blekinge, men sticker ut gör han onekligen och det på flera sätt.

Jag syftar på landstingsrådet Kalle Sandström. Även när det har blåst storm kring hans uppdrag har han alltid ställt upp för att kommentera och den delen lever han fortfarande upp till. Strax ett bevis på vad jag syftar till.

Men Kalle Sandström är unik även ur en annan synvinkel när jag jämför honom med övriga politiker i Blekinge. Han skriver själv och han använder inget maktspråk. Inte heller snuttifierar han sina kommentarer. Han tar med andra ord kritikerna på allvar. Andra politiker bryr sig inte ens om att svara.

Ett nu aktuellt ämne gäller det kontantlösa samhället som inte minst pensionärernas organisationer driver kraftfullt i stark motvind. Bankerna vill inte självmant ändra sina inkomstbringande åtgärder att stänga ute kontanthanteringen.

Därför var det positivt när Blekinge Läns Tidning på lördagen i en ledare riktade sig till landstingsrådet Kalle Sandström med en begäran i ämnet. ”Vägra inte kontanter, Kalle Sandström” var den samlade rubriken för budskapet.

Tidningen skrev:

”Sedan den 1 januari kan man inte längre betala med kontanter inom Folktandvården i ­Blekinge. Den som önskar göra det är hän­visad till centralkassan vid Blekingesjukhuset i Karlskrona eller Karlshamn. I fredags berättade BLT att sjukhusens restauranger och ­kaféer från och med i onsdags inte längre tar emot kontanter. ”Vi har ju många moderna betalningssätt i dag, som betalkort och swish”, kommenterade ansvarig chef Magnus Helge förändringen (BLT den 4 maj).

2013 fattade Landstinget Kronoberg beslut om att patienter inte längre skulle erbjudas att betala patientavgiften kontant, mer än vid lasaretten i Växjö och Ljungby. Det var ett ­beslut som sedan prövades i domstol med hänvisning till Riksbankslagens formulering att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Hösten 2015 kom Högsta förvaltningsrätten fram till att beslutet skulle rivas upp och att landstinget har en skyldighet att ta emot betalning av patient­avgifter kontant. Har Landstinget Blekinge analyserat sina beslut utifrån denna dom?”

Kalle Sandström svarar utförligt i ett inlägg på Facebook men han är ändå inte beredd att ändra på landstingets inriktning i Blekinge även om han säger sig förstå problematiken och vilken grupp av människor som är mest drabbad. Han skriver:

”BLT: s politiske chefredaktör Anders Gustafsson tar i sin ledare 5/5 upp utvecklingen i vårt land mot ett kontantlöst samhälle. Specifikt handlar det om landstingets restauranger och caféers beslut att begränsa möjligheten att betala med kontanter. I rubriken uppmanar han mig att inte vägra kontanter!

Jag tycker det är ett intressant ämne att fundera över. Det är frapperande att se hur vi svenskar använder kort som betalningsmedel, för såväl stora som små inköp. För att inte tala om vilket genomslag Swish fått som betalningsmetod. Jag kan erkänna att jag själv tillhör dem som sällan bär kontanter på mig.
Vi behöver inte komma längre än till Tyskland för att se ett helt annat  användande av kontanter. Visst går det att betala med kort, men det är ju ingalunda lika självklart som här.

Anders Gustafsson tar upp några trådar som jag vill kommentera:

  1. Ett kontantlöst samhälle är en fara ur beredskapssynpunkt. Slås det elektroniska systemet ut fungerar inte våra basala affärstransaktioner. Svårt att säga emot Försvarsberedningen och Riksbanken som sagt detta. Men är det ett problem som måste åtgärdas, måste det ske genom lagstiftning. Vi kan inte förvänta oss att enskilda aktörer löser detta.
  2.  Det finns en dom som säger att sjukvården inte kan kräva kortbetalning. Den handlar just om avgifter i den offentligt finansierade sjukvården som alla ska ha tillgång till. Domen kan dock inte tillämpas på landstingets andra verksamheter. Exempelvis som i detta fall personalmatsalar.
  3. Politiskt styrda organisationer (i det här fallet landstinget) ska ta ett större ansvar för att bevara kontanter som betalningsmedel än privata näringsidkare. Ett märkligt resonemang, inte minst i detta fall där landstingets del är mycket, mycket marginellt i det totala restaurang, café och affärsutbudet.
    De som borde ta störst ansvar, bankerna, är väl de som kommit längst i avskaffandet av kontanter!
  4. Även fortsättningsvis kommer det att gå att betala med kontanter i den mest publika delen av landstingets restaurangverksamhet, caféet och kiosken på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Det som kan vara lite mer problematiskt är motsvarande verksamhet i Karlshamn där caféet är integrerat med personalmatsalen. I det stora hela bedömer jag dock åtgärden som väl avvägd och rimlig.”

 

Sune Håkansson tillbaka på läktaren

I dag släpper jag lös Sune Håkansson, Ronnebypartiet som är laddad, frispråkig och tuffare än vid senaste sammanträdet med fullmäktige. Men så sker betraktelsen också från läktaren.

Han tar upp ledarproblem hos såväl socialdemokraterna som moderaterna. Naturligtvis också några väl valda ord om Ålycke och en viss ombyggnation men också LOV:en som socialdemokraterna går till val på att skrota om de vinner valet.

Sune Håkansson:

”Det är måhända svårt att sitta på läktaren när man skall analysera äldreomsorgen. Jag är likväl ordförande i Äldrenämnden. Jag försöker likväl.

Först konstaterar jag att Socialdemokraterna betonar att Ålycke måste byggas om. ”Kommunfullmäktige har så beslutat”, synes vara deras viktigaste argument.

Kommunfullmäktige har också beslutat om att det skall vara LOV i äldreomsorgen, både i hemtjänsten och för Vård- och omsorgsboendena. ”Det är beslut, som vi vill upphäva, efter valet”, var det klara beskedet vid 1 maj.

Det viktiga är: Investeringsbeslut behöver inte verkställas förrän kontrakt är skrivna. Inga kontrakt är skrivna för Ålycke. Det kommer inte heller att skrivas några kontrakt före valet.

Beslut om LOV kan sägas upp. Då gäller uppsägningstid. För LOV på Vård- och omsorgsboendena är tiden ett år. Attendo hinner inte påbörja verksamheten, om socialdemokraterna får styra!

Då är vi där igen. Vem, eller mera vilka, styr Ronneby kommun efter valet?

Kanske har det skrivits förr. Årets val är mer svårförutsägbart än någonsin tidigare! Även när vi fått se resultatet, återstår det svåra arbetet med att bilda ”lämpliga” koalitioner.

Måhända har Sverigedemokraterna det mest svårförutsägbara valresultatet. På riksnivå är opinionssiffrorna bättre än vid förra valet. Det torde blåsa förlig SD-vind även i vår kommun. SD:s största problem torde vara att Westrup kandiderar till riksdagen. Kommer han dit, vem blir då förstanamn i Ronneby? Att SD inte med ett minsta lilla inlägg deltog i kommunfullmäktiges debatt om bokslutet antyder en skriande brist på kompetens på det ekonomiska området.

Moderaterna har lite av samma ledarproblem. Om Fredriksson kommer in i riksdagen, vem blir då deras förstanamn. När Förberg och Evaldsson träter, kan det bli Anders Lund, som vinner.

Mest besvikna är många på att Fredriksson har för många inte slutförda ”projekt” i sin låda. Efter lång tankemöda tillsatte kommunstyrelsen en tvärpolitisk grupp för att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi. Tolkningen var enkel. Det ser allvarligt ut för kommunens ekonomi. Ett enda, kort, sammanträde har gruppen haft. Inget mer sammanträde är utlyst. I sitt budgetförslag menade socialdemokraterna att gruppen skulle spara någon miljon kronor redan under innevarande år.

Att det inte hörs något kring kommunalrådets polisanmälan av Miljöteknik sprider osäkerhet.

Att byggnationen av skolor senareläggs är inte bra. Där är det inget parti, som har någon alternativ lösning. Än värre är det om även lokalerna för barnomsorgen skjuts på framtiden.

Socialdemokraternas dilemma är att deras nye ledare är så okänd. Kommunalrådskandidaten Magnus Pettersson valde att vara mol tyst vid det senaste sammanträdet i kommunfullmäktige. Partiet har varit svaga i sin opposition under hela mandatperioden, det torde inte locka väljare.

De mindre partiernas problem är delvis att nå ut med sina budskap. Förr bevakades kommunens göranden noga av våra tidningar. Detta är ett minne blott. I synnerhet BLT har kraftigt dragit ner textmassan om det kommunala görandet.

Ett par nya namn tilldrar sig en extra uppmärksamhet. Ynglingen Jonatan Glader sprider förhoppningar för Centerpartiets framtid. Gunnar Cornelius, med gedigna kunskaper som idrottsledare, kandiderar ”halvgammal” för Ronnebypartiet.  I övrigt synes det vara brist på både föryngring och än mer förnyelse, även om det förvisso finns flera helt unga kandidater.”

Sune Håkansson

 

Vårtal Snäckebacken 2018

Det blev ett dramatiskt förspel inför årets vårhälsning uppe på Snäckebacken. Himlen mörknade och molnen tömde sitt innehåll i form av ett skyfall ackompanjerat av blixt och dunder. Regnet medförde att Ronneby Blåsorkester, som skulle inleda firandet, tvingades avblåsa sin medverkan.

Efter regnet kom nästan solsken och sångkören Decibellerna skakade av sig regnet och gav den tillströmmande och aldrig svikande publiken den vårstämning den förtjänade. Mitt vårtal kom därför att till stor del präglas av traditionens starka kraft.

Välkomna alla ni djärva våraktivister. Ingen SMHI-varning i världen, inte heller blixt och dunder med skyfall, lyckas skrämma er till hemmasittning. Men så handlar det också om att leva upp till en av våra kära traditioner.

Traditioner är inte att leka med. Dom rubbar man inte på hur som helst. Det har inte minst Sveriges Television tvingats lära sig. Plötsligt ansågs inte Lunds studentsångare nog poppiga till att få sjunga in våren. Eller så skulle pengarna sparas till sändningar från fotbolls-VM.

Hur som helst, det blev naturligtvis vilda protester och SVT backade, men bara delvis. Man skulle visa en repris!! Då tilltog proteststormen i styrka och den närmade sig orkan. I det läget gjorde SVT en pudel och plötsligt fanns det slantar till en direktsändning. Och så blir det. Lunds studentsångare i morgon 1 maj klockan 18.15 i TV 1. Allt blir som vanligt. Frid och fröjd.

På tal om att försöka ändra på traditioner, har jag svårt att glömma det man i Ronneby försökte ändra på för arton år sedan.

Det skulle inte som vanligt bli majbål uppe på Snäckebacken.  Det skulle i stället bli ett majbål i BRUNNSPARKEN. Men inte nog med detta tilltag, det skulle också bli mösspåtagning, på samma sätt som vid universiteten. Det var på den tiden vi hade en högskola i Ronneby.

Det blev inget majbål i Brunnsparken. Det ställdes in och frågan har därefter varit död. Det är Snäckebackens högsta punkt som gäller och här står vi nu i dag. Traditionen lever vidare.

Traditionen tycks också vara tung när det gäller att INTE öppna bron vid Ronnebyåns mynning. Att tre politiska partier har haft det i sina valprogram har föga hjälpt. Sedan 1960 har inga båtar högre än 1,4 meter kunnat trafikera bron vid hamnen. I fjol tvingades man ställa in flera turistbåtturer för att vattenståndet var för högt. I år när man ska genomföra nya båtturer måste man, tror jag utrusta båtresenärerna med hjälmar. Betong är hårt!

Inte heller hör vi mycket om det diskuterade museet. Det sägs att man arbetar med frågan, men det hörs inget. Däremot dyker det upp allt fler s k kopior av gribshunden. Det blir mer tingel/tangel och en bild av tivoli än seriösa och framtidsinriktade satsningar som vi Ronnebybor, ja, givetvis också alla övriga Blekingebor, kan vara stolta över och som kan utgöra mål för långväga turister.

Däremot är jag i dag jublande glad över att TURISTBYRÅN, som har varit ute på en mindre rullande och irrande turné nu har återbördats till utgångsläget, nämligen Clarbergshuset. Jag tror inte jag är ensam om denna glädje.

Jag ser också att vi, ett antal medlemmar i Kallinge museum, kan nå framgång i vår önskan att återställa Bredåkra hed i ett skick som på ett seriöst sätt kan få minna om ett beväringsförbunds historia, nämligen Blekinge bataljon som hade sin storhetstid åren 1886 till 1902. Vi vill att platsen också ska återfå sin minnessten som i dag finns inne på F 17:s område. Löftet är att platsen ska vara återställd vid årsskiftet.

Däremot omfattas vårt torg inte av någon tradition. I skogen heter det föryngringsyta när man tar ner virket och planterar nytt. På torget, där man t o m rycker upp träd med rötterna, är väl klåfingrighet det mest passande namnet på det som sker på denna plats.

Jag måste bara kommentera den senaste uppfinningen som nu intar lite plats på torget. En stolpe med vägvisare som talar om åt vilket väderstreck man kan nå landsbygden!!

Det sägs att man i Bräkne-Hoby, Hallabro, Kallinge och Eringsboda ska sätta upp liknande skyltar som visar åt vilket håll Ronneby centralort ligger. Jag vet inte om det stämmer. Men ingen rök utan eld.

Per Ericsson från arrangerande Ronneby Musei- och Hembygdsförening höll i trådarna och var glad över att arrangemanget kunde genomföras och att så många trotsade ovädret. Eldmästare var som vanligt Lars Martinsson.

Foto: Gustaf Leufstedt

 

 

 

 

 

 

 

 

Sune bekräftar kritik mot kommunledning

Sune Håkansson, Ronnebypartiet kommenterar i dag mitt blogginlägg från gårdagen där jag fördömde hans sätt att lyfta fram Sverigedemokraterna.

Han bekräftar att han i sin egenskap av ordförande i Äldrenämnden blev fullständigt överkörd av hela Kommunstyrelsens arbetsutskott när det gällde förfrågningsunderlaget för LOV inom särskilt boende.

Det är en lång kommentar och på slutet ger han kommunledningen en rejäl skopa ovett när han påstår att kommunledningens uppförande har lett till dyra utköp av tjänstemän. En intressant kommentar i sig men som inte har något med SD och Ronnebypartiets utspel att göra.

Han menar att merparten av RP:s medlemmar står bakom utspelet om SD, men att Anna Carlbrant är mest kritisk. Carlbrant är som bekant gruppledare och hade jag varit i hennes kläder hade jag blivit skogstokig av det som sagts och skrivits.

Här följer Sune Håkanssons kommentar:

Dagens Bengtblogg ger mig en rejäl skrapa. Några kommentarer kan vara på sin plats.

Det finns två helt olika sätt att bedriva politik. Det ena är att föra ut sina åsikter, utan att ställa frågan: Hur påverkas röstetalet? Det andra är att ställa frågan: Vilken åsikt skall jag gå ut med, för att maximera antalet röster? Jag har genomgående valt det första sättet. Jag har aldrig gjort mig beroende av politiska uppdrag.

Reaktionen på ”SD-utspelet” blev skiftande. Sydöstran hade sammanlagt minst en helsida kring frågan. BLT tog inte in insändaren. Radio Blekinge, mig veterligt, inte ett ord.

”Jag förstod inte utspelet”, menade en ledamot i kommunstyrelsen. Så är det ju redan!

Rätt tänkt, menade en politisk motståndare.

Ronnebypartiets ”utspel” har ett brett stöd bland medlemmarna. Anna Carlbrant är förvisso den mest kritiska.

Själv har jag inte fått några negativa kommentarer, förrän nu i Bengtbloggen. Annat var det när jag skrev att invandringen hade varit bra för Ronneby kommun.

Nåväl, redan för mer än 20 år sedan blev jag politiskt dödförklarad av Bengtbloggens skapare. Det var när jag, först av alla politiker, menade att förre kommunalrådet Roland Andersson skulle få ansvarsfrihet, trots inblandningen i Ronnebyskandalen. Efter ett år insåg de flesta att jag hade haft rätt. Roland hade gjort så mycket positivt för kommunen, det skulle vara omänskligt att brännmärka honom.

Idag: Min uppfattning är att S och M skiljer sig helt marginellt från SD i invandrarfrågorna. Samtidigt kommer nya avslöjanden om den rasbiologiska forskningen under den socialdemokratiska storhetstiden.

Jag tror inte att det funnits någon hemlig överenskommelse mellan SD och Alliansen. Att SD oftast röstar på Alliansens förslag beror mest på att socialdemokraterna helst undviker att hälsa på företrädare från SD.

Att SD skulle ha belönats med en plats i KS är rent ljug. SD har TVÅ platser i KS, av egen kraft, enligt lagen om proportionella val.

Det är inget orimligt räkneexempel, som ger SD platsen som oppositionsledare. Bildas en majoritet med 30 mandat, medan SD får 10 mandat och övriga sammanlagt 9 mandat, blir det rimligen så. Alternativet är att majoriteten även utser oppositionsledaren!

Förvisso är jag fullständigt överkörd av hela KSAU vad gäller förfrågningsunderlaget till LOV. Beslutet i KSAU synes vara enhälligt. Jag har offentligen sagt att en sådan avhyvling, som Äldrenämnden, och/eller Äldreförvaltningen fick, har aldrig tidigare utdelats.

Mig bekommer det föga. Jag tål det mesta, utom hot. Problemet var att det finns tolkningen att det var en skrapa till personalen på Äldreförvaltningen. Då är det mycket värre. Kommunledningens uppförande har lett till dyra utköp. Det har vi inte råd med.

Jag tror inte att Ålycke någonsin byggs om. Miljonernas mångfald kan användas mycket bättre.

Sune Håkansson

 

Obegripliga utspel för att överleva

Aprilvädret bjuder för närvarande på tämligen behagliga temperaturer, men det finns fyra politiska partier i Ronneby vars medlemmar borde vara rejält svettiga. Jag tänker på Kristdemokraterna (1,61%), Ronnebypartiet (4,93%), Liberalerna (5,00%) och Vänsterpartiet (5,30%). Siffran inom parentes visar förra valets resultat i kommunvalet.

Naturligtvis tänker jag på den spärr som i årets val införs vid kommunalval. Parti som inte når upp till 2 % ställs utanför. Motiveringen till införandet av spärren är att det ska bli lättare att skapa majoriteter i kommunerna.

Flertalet av utpekade partier gör vad de kan för att hålla skenet uppe. Mest svettig och andfådd  offentligt tycks Ronnebypartiet och dess upphovsman Sune Håkansson vara. Hans utspel för några veckor sedan var så chockartat och sände sådana nödsignaler att jag först hade svårt att ta honom på allvar.

Vidlyftig respons i media

För att se det ur ett lokalt perspektiv fick Håkansson väldigt vidlyftig respons i media på sitt utspel. Men så var det också drastiskt. Han kunde tänka sig att låta Ronnebypartiet vara med och bilda en majoritet med Sverigedemokraterna! Redan i ett inlägg här i denna blogg i juni 2017 kunde Håkansson  t o m se SD bli så stort att det kan kräva rollen som oppositionsledare, dvs andre vice ordförande i kommunstyrelsen.  Med ett förbehåll – att man plötsligt i vissa frågor skulle bortse från SD:s syn på invandrarfrågan. Hur nu detta skulle vara möjligt?!

Han anser att en likabehandling av SD skulle tillföra kommunen mer kompetens. Han går så långt att han pekar ut frågor som äldreboendenas utformning och idrottsplatsernas placering inte skulle behöva kräva partipolitik. Här slår han onekligen knut på sig själv. Vilka andra frågor kan då anses vara opolitiska?!

Förändring har redan skett

I sin insändare till tidningarna, som även jag tillställdes, var Håkanssons budskap: ”Särbehandla inte Sverigedemokraterna”!

-Om var femte invånare i Ronneby sympatiserar med ett parti, är det orimligt och odemokratiskt att särbehandla partiet, fastslog Håkansson och förklarade vad han menade med att uttrycka följande:

-Till stor del har förändringen redan skett i vår kommun. Några viktiga förslag från SD har inte klubbats ner bara för att de kommer från SD. Däremot är det så att SD har varit inaktiva, deras förslag i exempelvis budgetfrågor har varit dåligt genomarbetade.

Med dessa meningar avslöjar Sune Håkansson, omedvetet eller högst medvetet, den tysta överenskommelse som varit rådande mellan SD och alliansen under nuvarande mandatperiod. I flertalet stora frågor har SD röstat med alliansen. Motprestationen har bestått av en plats i kommunstyrelsen för SD.

Med denna bild för ögonen står det därför klart att en röst på något av allianspartierna eller RP innebär att SD därmed stärker sin ställning i Ronneby fullmäktige. På annat sätt kan man inte tolka Sune Håkanssons utspel, ett utspel under galgen som borde glömmas, men det som sagts är sagt och bäddar för en ytterst kaosartad valrörelse.

Är det t o m så illa att Håkanssons utspel ska ses som ett sätt att avslöja alliansens spel under täcket med SD för att han själv i sin egenskap av ordförande i äldrenämnden anser sig överkörd av kommunstyrelsen i några få viktiga frågor som förfrågningsunderlaget för LOV:en inom särskilda boenden eller upprustningen av Ålycke i Johannishus.

Jag kan tyvärr inte utesluta att det kan vara på det sättet.

Det sägs att Ronnebypartiet är delat i sin uppfattning om Håkanssons utspel. Vad säger t ex Anna Carlbrant, partiets gruppledare, som fram till nu har haft rakt motsatt uppfattning om SD:s nu påtalade förträfflighet. Skulle hon i vissa frågor verkligen kunna blunda för SD:s syn på invandrarfrågan. Jag har svårt att tro det.

Landstinget misstror föreningslivet

Det överbyråkratiska förslag som landstingets ledning vill införa i Blekinge när det gäller föreningsbidrag är för tillfället stoppat. Alliansens partier med Nils Ingmar Thorell, l, i spetsen krävde återremiss och en justering av tjänstemannaförslaget och lyckades också med detta.

Det hade krävts 15 ja-röster för en återremiss med enkel majoritet och det blev 17. Ärendet skickas därmed tillbaka för ytterligare hantering.

-Jag tycker att liggande förslag andas misstänksamhet mot föreningslivet och det beklagar jag, sa Thorell i ett av sina inlägg och slog verkligen huvudet på spiken när han tillade:

-Ni säger att vi ska vara noga med skattepengar och det är jag den första att ställa mig bakom, men vi ställer inte samma krav på oss själva när skattepengar betalas ut som partistöd.

-När partistöden betalas ut till de politiska partierna är de inte bundna av regler eller redovisningar av det slag som nu ska krävas av föreningslivet. I det fallet är det generella regler som gäller, sa Nils Ingmar Thorell.

I bloggen nedan kan du läsa mer om den nu diskuterade frågan.

Landstinget vill införa östbyråkrati

Pensionärsföreningar och anhörigföreningar som ideellt arbetar för att skapa goda förutsättningar för en god hälsa, inte minst i förebyggande syfte, ska nu straffas istället för att belönas för sina insatser.

Landstinget Blekinge är på väg att införa en byråkratisk hantering som för tankarna åtskilliga år tillbaka i tiden och inte minst till den stora grannen i öst. Det tjänstemannaförslag som ledande politiker är på väg att genomföra kan endast gynna en grupp, nämligen tjänstemännen som med ökat blankettraseri ser nya arbetstillfällen skapas. Anledningen sägs vara att Landstinget vill anpassa till regionens regler när Landstinget och Regionen blir en organisation från 1.1. 2019.

Fram till i dag har pensionärsorganisationer i Blekinge som SPF och PRO erhållit en summa pengar per år som man kunnat använda utifrån sina olika behov. Naturligtvis har utbetalningar föregåtts av redovisade verksamhetsplaner och årsredovisningar men detta räcker inte längre, anser tjänstemännen i sitt förslag.

Nu ska ett årligt medlemsbidrag på 35 kronor per medlem utbetalas. Dessutom ska varje förening tilldelas 5 000 kronor årligen. Resterande anslag ska fördelas i förhållande till verksamhetens innehåll. Bedömningskriterierna är dom här:

– Samverkansaktiviteter

– Informations och opinionsbildande insatser

– Utbildningsinsatser

– Medverkan i Landstinget Blekinges verksamheter

– Medverkan i regional och/eller nationella aktiviteter

Av detta förslag framgår tydligt att varje aktivitet som pensionärsorganisationer vill genomföra ska föregås av ett blankettifyllande som saknar motstycke. Efter att ansökan skickats in till landstinget får förening eller distriktsorganisation snällt vänta på ett besked – godkänd eller underkänd ansökan?!

Detta medför ett trögt för att inte säga helidiotiskt merarbete för redan ansträngda ideellt arbetande ledare på förenings- och distriktsnivå. Verksamheter blir försenade eller inte alls genomförda.

Detta har också påtalats i den hittills genomförda politiska hanteringen i landstingsstyrelsen. Inte minst har mångårige föreningsledaren och politikern, Nils Ingmar Thorell, l, gjort allt för att få tjänstemannaförslaget stoppat i papperskorgen. I första omgången fick han hjälp av Jan Björkman, s, som ställde upp bakom Thorells krav på återremiss.

När frågan nu kommer upp i landstingsfullmäktige i morgon måndag (9.4) har Björkman rättat in sig i det s-politiska ledet. Nu kan endast en enkel majoritet begärd av Thorell rädda detta föreningsfientliga förslag. I varje fall ett tag.

-Jag har goda möjligheter att nå dit, säger Nils Ingmar Thorell numera också ordförande i SPF Seniorerna Blekinge.

Föreningsledare är tagna på sängen och är ännu så länge lyckligt ovetande om den ökade arbetsbörda som väntar. Jag kan bara ana hur reaktionen blir.

Ideellt arbetande människor ska belönas inte straffas för sina insatser.

 

Glad Påsk inget att skämta om

Att önska läsare av denna blogg Glad Påsk i dag på aprils första dag är varken lätt eller lustfyllt. Jag känner dock ett behov av att uppmuntra er till uthållighet. Värmen är på väg men den har bara en aning motvind.

Redan i morgon, en annan dag Påsk, får vi en aning av vår, men bara för en kort dag. Men efter ytterligare en dag kommer våren, jag och SMHI lovar.

Ta det lugnt. Er uthållighet kommer att belönas. Ät och var glad. Titta inte ut. Titta i en bok eller på varandra… Planera för vårbruket. Bli effektiv när det väl smäller till. Snart är stressen och vardagen här.

Här får du således inget aprilskämt. Här får du verklighet och ett litet smaktips på vad som hjälper dig över dagens prövning. Falska nyheter får du i dag endast av gammalmedia.

 

 

 

 

Håll ut!!

Segelflygare Åke har landat för gott

Åke var stora grabben, 17 år, när jag som 15-åring första gången träffade honom. Naturligtvis skedde mötet på dåtidens naturligaste mötesplats mellan Bredåkra och Kallinge – gamla officersmässen på Bredåkra hed. Lokalen finns inte längre men den var under många år flitigt använd av flygintresserade ungdomar. Det handlade om modellbygge och det kretsade än mer om segelflyg som var det egentliga målet.

Åke Berglund, född på Luleå lasarett den 13 juni 1940 kom till Blekinge som 13-åring. När jag nu försöker minnas Åke och hans många gärningar internationellt är det för att han nu har lämnat jordelivet. Han dog för en vecka sedan omgiven av sin familj.

Åke var en man med många järn i elden. Ett gammalt uttryck som passar väl in på just honom. Han var så mycket mer än bara modellbyggare och segelflygare. Han utbildade sig tidigt till bil- och flygtekniker vilket förde honom till uppdrag runt om i världen. Han var också yrkeslärare inom detta yrke.

 

Sitt första internationella uppdrag genomförde han som 21-åring när han valde att FN-tjänstgöra med svenska flyguppdraget i Kongo 1961. Det uppdraget var för Åke starten på ett 45 år långt engagemang som biståndsarbetare i en rad länder. Han talade mest väl om Etiopien men nära efter placerade han Vietnam.

En av Åkes absolut bästa vänner i Etiopien var naturligtvis en gammal flygare som senare blev president. I början av 2000-talet återvände han med familjen till Etiopien på inbjudan av just president Girma Woldegiorgis i Addis Abeba. Därav rubriken i Bas Blekinge från den 5 juni 2008 där Åke gjorde reklam för Etiopien som turistland.

Girma var före sitt presidentuppdrag SAAB B 17-pilot inom flygvapnet som leddes av Carl Gustaf von Rosen 1946 – 1956. Presidenten gick då under namnet löjtnant Girma.

Åke var utbildad inom både segel som motorflyg och kunde se tillbaka på 2 500 timmar i luften. Hans många internationella resor som passagerare är naturligtvis oräknade.

Det var 1953 som pappa Göte tog det avgörande beslutet att överge Gällivare/Malmberget för en ny framtid i Blekinge. Göte hade en bror som var anställd vid järnvägen och familjen kunde flytta in i en banvaktstuga i Vedeby/Bubbetorp. Av detta blev det först start av cykelverkstad i Karlskrona därefter arbete vid Stålverket på Kockums i Kallinge varefter Göte på nytt startade ett åkeri i Kallinge. Vid den tidpunkten kunde Åke och hans familj flytta in i en nybyggd fastighet på Fårabacken i Kallinge.

Likt många andra ungdomar i Kallinge började Åke Berglund med modellbygge som 15-åring.  Därefter blev det segelflygutbildning. Noterbart är också hur Åke kom in på just mekanikerbanan. Det var helt enkelt så att pappa Göte ledde ner Åke till dåvarande Motorkompaniet i Ronneby för att han skulle få börja som lärling och så blev det också.

John Branje, välkänd lärare i dåtida Kallinge, var styrelsemedlem i Blekinge Flygklubb och det var han som fick Åke (rakt under Branje) att få luft under vingarna.

I september 2016 medverkade Åke vid Blekinge Flygklubbs 70-årsjubileum där han var en av många flygande veteraner med rika minnen. Vi är många som med saknad ser att Åke Berglund nu ytterligare har glesat ut segelflygsällskapet i Blekinge. Vi minns också hans stora insatser med klubbarbetet innan de internationella uppdragen kallade.

Sonen Mikael har naturligtvis ärvt flygintresset efter pappa Åke. På bilden nedan får en ung Micke instruktioner av pappa Åke inför en ensamflygning i Bergfalken.

Tung nämnd i Ronneby öppnar dörren

Torsdagen den 22 mars blir en historisk dag i Ronnebys politiska verksamhet. För första gången får allmänheten tillträde till Utbildningsnämndens sammanträde. Öppenheten är på försök och ska efter en tid utvärderas.

Det är nämndens förste vice ordförande, Tim Svanberg, centern, som har haft framgång med sitt förslag att sammanträda med full insyn. Oppositionen i nämnden har inte varit glad åt tilltaget. De anser att öppenheten kan hämma debattlustan, vilket inte brukar gälla i fullmäktige.

Naturligtvis finns det regler att förhålla sig till. Under sammanträdet är det förbjudet att göra ljudupptagningar, ta bilder eller att filma. Men ett visst intresse för uppmärksamhet anas ändå när det går bra att utföra dessa handlingar före, efter och i pauserna.

Nämnden för Fritid- och Kultur var dock först ut att öppna sina sammanträdesdörrar, men detta är den första tunga nämnden som gör ett försök.

Utbildningsnämnden öppet sammanträde 2018-03-22, kl 08.30 i Kallingesalen, Stadshuset.

Allmänheten och större grupper, tex skolklasser, har närvarorätt vid utbildningsnämndens sammanträden. Allmänheten har ingen yttranderätt och det är ej heller tillåtet att fotografera eller filma under sammanträdet.

Föredragninglista:

  1. Uppföljning av budget februari 2018. Redovisning.
  2. Förslag till vägval – Kostpolicyn.
  3. Information om skolvalen i grundskolan.
  4. Förtydligande gällande avgiftsfri skola. Redovisning.
  5. Behov av nya förskoleplatser i Ronneby kommun. Information.
  6. Arbetsmiljöenkät avseende Utbildningsförvaltningen. Redovisning.
  7. Skolinspektionens beslut efter tillsyn av Utbildningsnämndens verksamheter, Ronneby kommun. Rapport.
  8. Personal och arbetsmiljöfrågor mars 2018.
  9. Kurser och konferenser mars 2018.
  10. Förvaltningschefens Rapporter mars 2018.
  11. Delgivningar mars 2018.
  12. Delegationer mars 2018.