Blekingesjukhusets lokaler misskötta

Landstingsdirektör Peter Lilja spelar ett högt spel för närvarande. När han underkänner en utredning signerad Ronny Pettersson, utredare i landstinget i drygt 35 år, tar han en stor ekonomisk risk.

Lilja påstår nämligen att det endast finns en utredning som kan gälla och det är hans egen. I den slår han fast att de två Blekingesjukhusen i Karlskrona och Karlshamn kan lappas och lagas för en summa av 3,5 miljarder kronor.

Hur vet han det? Ännu har han inte visat några trovärdiga siffror och när nu revisorerna riktar häftig kritik mot landstingsledningen för lång tids misskötsel av sjukhuslokaler är det naturligtvis Peter Lilja som sätts i blixtbelysning och måste avkrävas ansvar.

Det finns ett system för registrering och planering av fastighetsunderhåll men i praktiken har detta inte använts på åtta (8) år!!! Inte sedan 2006 har landstinget genomfört några statusbesiktningar av lokaler!

Naturligtvis är landstingsdirektör Peter Lilja ytterst ansvarig för denna grova försummelse. Men än värre och allvarligare är att han grundar sin utredning och ekonomiska kalkyl utifrån ett lokalinnehav som inte har statusbesiktigats på åtta år. Naturligtvis kan framtida renoveringsbehov och kostnader för detta bara bli till en grov uppskattning. Det är detta revisorerna nu med kraft påtalar och kräver en åtgärdsplan senast april månad. Summan för underhåll har flera år varit klart lägst i landet.

Detta till trots vill Peter Lilja att politiker och allmänhet ska tro mer på hans utredning än den Ronny Pettersson tagit fram.

Det är inte enbart sjukhuslokaler som missköts och snabbt förfaller. Vi har Bräkne-Hoby folkhögskola där inte heller något underhåll har utförts och nu riskerar skolan att tvingas flytta till andra lokaler. På grund av bristande underhåll pekar nu landstingets egen utredning på att en upprustning skulle bli allt för kostsam. Vi har också parkeringshus som har tvingats stänga på grund av rasrisk.

Landstingsdirektör Peter Lilja är ansvarig tjänsteman men ytterst är det politikerna som har att ansvara för hur skattemedlen används. Detta fall med ren misskötsel, nu påtalad av revisorerna, är allvarligt och jag förstår mer än väl att politiker som nu står inför den största investeringen någonsin vill ha klara redovisningar. Det är ytterst deras heder som står på spel. Vem kan försvara icke utfört underhållsarbete? Så får inte skattemedel hanteras.

När Peter Lilja nu uttalar sig i media och är bekymrad över en bordläggning av sjukhusfrågan har han ingen att skylla på. Han bör snarast ställa sig frågan – hur kunde jag komma fram till summan 3,5 miljard för att lappa och laga lokaler?

Ronny Pettersson å sin sida är hur säker som helst på vad som bör ske med de hårt nedgångna sjukhuslokalerna:

– Frågan är inte OM lokalerna ska rivas utan NÄR.

Socialdemokrater saknade underlag

Fram till i eftermiddag var det snabba ryck och beslut som gällde för socialdemokraterna i landstingsstyrelsen. Utan riktiga underlag tänkte man klubba igenom en investering på 3,5 miljarder kronor för att lappa och laga två gamla sjukhus.

Men när det plötsligt blev dags att syna vilka kort socialdemokraterna satt inne med visade det sig att de bara hade Svarte Petter. Alltså inte ett dugg!

I det läget slängde de in handduken och fick med sig Miljöpartiet och Kristdemokraterna på att begära bordläggning. Mot detta protesterade Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Således slutade röstningen 8-7.

Vad som fick socialdemokraterna att sätta klackarna i marken och panikbromsa var säkert överraskningen att vänstern hade bestämt sig för att stödja förslaget att bygga nytt sjukhus. Samtidigt började Miljöpartiet vackla betänkligt och därmed var den annars så stadiga majoriteten skakad i sina grundvalar. Att Kristdemokraterna nu på mållinjen gör gemensam sak med socialdemokraterna är anmärkningsvärt men kan förklaras med ett sätt att överleva.

Nu när sjukhusfrågan är bordlagd blir den ordentligt försenad. Den kan inte bli föremål för behandling på kommande landstingsfullmäktige och blir, som vi tidigare har velat, en viktig och intressant valfråga.

Moderaterna hade ett färdigt förslag på återremiss, vilket man också fick Folkpartiet och Centerpartiet att ställa upp på. Du ser kravet på återremiss här nedanför. GLÖM INTE KLICKA FÖR STÖRRE BILD.

Till alla Blekingar som är rädda om skattemedlen kan vi bara säga – GRATTIS. Nu måste riktiga underlag och ekonomiska beräkningar fram. Vi har ju Ronny Petterssons utredning. Varför placerades den längst ner i djupaste lådan?

Naturligtvis är det inte trovärdigt när landstingsdirektören har påstått att man ska klara lappa och laga för 3,5 miljard. Hur kan han veta det när revisorerna nu har avslöjat att ingen syn eller värdering av nuvarande lokaler har gjorts sedan 2006. Mer behöver inte sägas.

Återremiss

Rättvis placering av sjukhuset

Naturligtvis är vi i gruppen som lobbar för ett nytt sjukhus i Blekinge tacksamma över den draghjälp vi nu har börjat få från redan etablerade partier. Lägg till Blekingepartiet som är under bildande och som bygger huvuddelen av sitt partiprogram på att förverkliga ett nytt sjukhus centralt och rättvist placerat i länet.

Ett nytt parti i Landstinget Blekinge framkallar naturligtvis en viss nyfikenhet och den tänkte jag att vi skulle stilla en aning nu genom att ta reda på vad Sune Håkansson har för tankar i dessa dagar.

Han vill gärna påminna om tidigare landstingsval och hur de brukar gestalta sig:

– Landstingsvalet brukar kallas det glömda valet. I valrörelserna brukar landstingsfrågorna inte ha någon större prioritet. I år torde det, i Blekinge, bli annorlunda.

 Ni i Ronnebypartiet bjöd in landstingets utredare Ronny Pettersson till ett offentligt möte. Vad blev resultatet?

– Att Blekingepartiet samtidigt gick ut med sitt budskap: ett nytt sjukhus, mitt i Blekinge, höjde valtemperaturen. Övriga partier tvingas, efterhand, ta ställning. Troligen är det flera partier, där man inte är överens.

– Ronny Pettersson framförde några viktiga åsikter, som tidigare har kommit i skymundan. Miljöfrågan innebär att det går att göra miljövinster om man bygger nytt. Bl a isolering blir avsevärt bättre vid nybygge.

Regionfrågan?

– Regionfrågan kan innebära att om vi satsar på både Karlskrona och Karlshamn kan slutet bli att vi knappast har något sjukhus alls i Blekinge. Karlshamn kan inte överleva. Kvar blir då Karlskrona. Då söker sig folket i västra Blekinge till Kristianstad. Kvar blir ett för litet underlag för Karlskrona, som då kommer att mista spetskompetens och specialiteter.

Mitt i Blekinge?

– Bekingepartiets tankar är ett nytt sjukhus, placerat nära E22 och nära järnvägen. Därtill nära flygplatsen, men inte under bullermattan. Närheten till flyget är en fördel, dels för pendlande läkare, men därtill därför att vi i framtiden får räkna med att vi ”byter” patienter med andra landsting. Vi kommer att specialisera oss inom vissa vårdområden, men får köpa kompetens inom andra.

– Mitt i Blekinge är en tankegång, som framförs även från företrädare från andra partier.

Frågan blir: Var är det?

– Sannolikt menar ingen att vi skall söka Blekinges geografiska mittpunkt. Då hamnar vi minst en mil norr E22.

– En möjlig tolkning är att vi söker en plats nära länets mittpunkt på E22. Mittpunkten mellan Valje och Brömsebro finns någon kilometer väster om Ronneby.

– En annan tolkning är att vi söker den linje i Blekinge, där lika många bor öster om denna linje som det bor väster om linjen.

Blekinge har ca 152.000 invånare. Hälften därav är 76.000.

– Karlskrona kommun har kringsvid 64.000 invånare. Det räcker ingalunda. 12.000 saknas. Vi lägger till hela gamla Listerby kommun samt Eringsboda gamla församling, ca 5.000 invånare. Nu saknas 7.000 personer. Gamla Listerby kommun når nästan fram till Ronneby, det saknas någon kilometer.

– Medianblekingen bor längs en linje, som går genom Ronneby-Kallinge!

– Det kan, måhända, finnas skäl att ta extra hänsyn till personer boende i Olofström och Sölvesborg, för att inte dessa skall söka sig mot Kristianstad. Samtidigt medför en förflyttning längre västerut att folket uppåt Brömsebro kan söka sig mot Kalmar.

Vilken placering är då bäst ?

– I slutändan finns fler faktorer att ta hänsyn till. Ett område med lämpliga markförutsättningar, etc., som kan godkännas av försvaret, sökes. Lämplig placering någonstans mellan den östra infarten till Ronneby och Bräkne-Hoby, förklarar Sune Håkansson, Blekingepartiet.

Efter intervjun återkommer Sune Håkansson med ytterligare en förklaring till länets mittpunkt:

– Norbergs ek i Skarup utgör mittpunkten. Det handlar om Skarups gård väster om Bredåkra gamla järnvägsstation och dess ägare Torsten Norberg. Mark är till salu, men ligger tyvärr under bullermattan

Nytt sjukhus skapar fler arbetstillfällen

För tillfället tycks verksamma politiker i Karlskrona tävla om att uppnå ett slags bottenrekord i bypolitik när det gäller framtidens sjukvård i Blekinge.

De vill t.ex. på fullt allvar slå i väljarna att all anställd personal vid Blekingesjukhuset i Karlskrona är bosatta just i Karlskrona. För mig är detta en överraskning. Är det verkligen så ? Är det inga som pendlar till Karlskrona för att arbeta på sjukhuset där?

Senast i dag gör kommunalrådet Mats Lindbom, centerpartiet, ett utspel i insändarform där han på fullt allvar menar att personal med jouruppdrag i dag har cykelavstånd. Han fortsätter:

” Då går det inte att utgå ifrån att centrala personer väljer att flytta om  ett nytt lasarett etableras mer centralt i länet”.

Menar han att i detta lilla län där nästan alla pendlar varje dag, att om man bor i Karlskrona kan man INTE pendla ? I så fall är ju sjukhuset i Karlskrona bara till för karlskronaborna !

Naturligtvis är detta hyckleri och bypolitik av stort format som medverkar ytterligare  till politikerföraktet. Fast egentligen är det han säger bara pinsamt.

Nytt sjukhus kunskapshöjande

Sanningen är nämligen att 60 % av länets befolkning är bosatt väster om Karlskrona. Dessa vill inte Mats Lindbom veta av och det är när politiker i Blekinge vägrar att samarbeta och ha länets bästa för ögonen som ekonomin tillåts skena iväg. Då bortser man också lätt från experters råd som tydligt pekar åt ett visst håll, nämligen att bygga nytt sjukhus centralt i länet är att föredra ur alla aspekter.

Nybyggnation ger säkrare kalkyler och inte minst bättre miljö för såväl sjukhuspersonal som patienter.Ombyggnad innebär stor ekonomisk osäkerhet och dessutom behöver sjukhuset vid en ombyggnad förmodligen också stängas under viss tid.

När jag i tisdags på det öppna seminariet hörde Björn Wellhagen, näringspolitisk chef inom Sveriges Byggindustrier, ta upp dessa aspekter kändes det så självklart och jag såg framför mig envisa bypolitiker som med snabb fart är på väg att försätta Blekinge i en ohållbar ekonomisk situation.

Om alla politiker som i dag springer omkring och skriker högt att de vill råda bot på länets höga arbetslöshet menar allvar måste merparten av dessa snabbt tänka om. Ett nytt sjukhus skulle inte enbart innebära utgifter det skulle ge byggjobb och många andra arbetstillfällen i verksamheter som har direkt koppling till ett sjukhus.

Björn Wellhagen pekade på en rad viktiga fördelar med att bygga ett nytt sjukhus. Inte minst skulle det innebära en kompetensförhöjning i alla led. Ett sjukhus präglat av framtidstänk lockar attraktiv och kunnig sjukhuspersonal. Tekniken inom sjukhusområdet är i snabb förändring och det lockar personal på ett helt annat sätt än vad personal i dag måste uppleva i trånga operationslokaler. Kort sagt – ett nytt sjukhus centralt placerat skulle lyfta hela Blekinge.

I dag går 140 byggarbetare utan arbete i Blekinge. Byggnationen vid F 17 ger arbetstillfällen och ett framtida nytt sjukhus skulle ge byggjobbare men även andra yrkeskategorier ett uppsving.

Landstinget Blekinge har i dag ca. 3.000 anställda och dessa genererar i sin tur 1.000 andra jobb!

Ett nytt sjukhus skulle ta ca. 5 år att bygga och under den tiden störs ingen annan verksamhet vid sjukhusen i Karlskrona och Karlshamn.

Politiker i alla läger – stå upp för ett nytt framtida och gemensamt Blekinge. Vi väljare är nu så trötta på den kostsamma bypolitiken att vi  tänker ändra på detta genom att välja nytt i kommande landstingsval.

Flygverkstaden får ett avvecklingsår

Efter dagens sammanträde med bl.a. fackliga företrädare lämnar nu FMV/FSV följande pressmeddelande:

Avvecklingen av flygverkstaden i Ronneby skjuts upp ett år.

Det förslaget lämnar Tomas Salzmann, chef för FMV:s verksamhetsområde FSV, vid dagens samverkansmöte med de fackliga organisationerna.

Det finns i dag tre flygverkstäder som gör tillsyn på JAS 39 Gripen. FMV har som beslutsinriktning att avveckla en av dessa verkstäder, den i Ronneby. Den ursprungliga planen var att verkstaden skulle stängas den 31 december i år.

– Men efter att ha lyssnat på Försvarsmaktens synpunkter och även tagit till oss av de riskanalyser som genomförts och överlämnats till oss, har vår plan för flygverkstaden i Ronneby förändrats, säger Tomas Salzmann.

Främst är det två viktiga punkter, som både riskanalysen och Försvarsmakten pekat på, som gjort att planen nu ändras.

– Det handlar om möjligheten att utbilda flygtekniker för att förstärka verksamheterna vid de kvarvarande flygverkstäderna, samt att klara fortsatt lokalt stöd till flottiljen i Ronneby. För att klara båda dessa riskfaktorer kommer FSV vid dagens samverkansmöte med de fackliga organisationerna att lämna ett förslag på en mer successiv avveckling.

– Vi föreslår nu en stängning i två etapper där vi räknar med att vara i mål den 31 december 2015, istället för den 31 december 2014. Det ger oss möjlighet att rekrytera flygtekniker till verkstäderna i Såtenäs och Luleå i en lugnare takt, säger Tomas Salzmann.

Redan nu har en arbetsgrupp för trygghetsfrågor, AGT, startat omställningsarbetet, där också arbetsgivaren deltar med ett utökat omställningsprogram, för att underlätta möjligheten för fler av de anställda i Ronneby att flytta med till Såtenäs eller Luleå. Främst handlar det om förlängd möjlighet till pendling.

Planen är att utöka verkstäderna i Såtenäs och Luleå med sju, respektive fem, flygtekniker från och med den 1 januari 2015.

– Vi planerar dessutom att ha kvar 15 – 20 medarbetare i Ronneby från och med årsskiftet 2015 och året ut, säger Tomas Salzmann.

Att minska antalet flygverkstäder från tre till två är en del av FMV:s arbete med att rationalisera och effektivisera verksamheten. Långsiktigt, med allt inräknat, kommer FMV att spara runt 15 – 20 miljoner kronor årligen på att avveckla flygverkstaden i Ronneby.

– Jag vet att denna typ av svåra beslut drabbar enskilda individer och jag vet att stämningen i Ronneby är pressad. Samtidigt ligger det i myndighetens uppdrag att genomföra de besparingar riksdag och regering beslutat om, säger Tomas Salzmann.

Flygverkstadens personal varslas

Fackförbunden är kallade till FMV/FSV på måndag för ett samrådsmöte. Vid mötet kommer de att informeras om att varsel om övertalighet kommer att läggas samma dag. Däremot har det i dag inte gått att få ytterligare detaljer.

Jag har på förmiddagen ställt ett antal frågor till FMV:s kommunikationsdirektör, Toni Eriksson.

” När ni träffar fackförbunden på måndag kommer ni att lägga varsel om övertalighet. Gäller detta flygverkstaden F 17 och hela arbetsstyrkan där? Om inte alla – hur många? Kan det även omfatta de två övriga verkstäderna?”

Toni  Eriksson svarar:

”På måndag kommer FMV att träffa de fackliga organisationerna för att ge dem informationen först. Så mitt svar är att du får fråga igen på måndag.”

Han bekräftar därmed att varsel kommer att läggas men inte i vilken omfattning.Mycket talar för att det är personalen vid flygverkstaden på F 17 som kommer att varslas, det är så inriktningsbeslutet är utformat.

Som jag skrev redan i går slutade mötet mellan FMV/FSV och MSK Flyg Stridflyg i stor oenighet. I dag var det planerat att FMV/FSV skulle ha tagit beslut om nedläggning men mötet skjuts på framtiden och nu ska man enligt regelboken först informera fackliga företrädare på måndag.

MSK flyg Stridsflyg står långt ifrån förhandlingsparten FMV/FSV och jag måste säga att jag är synnerligen förvånad över att en civil myndighet som ansvarar för materiel- och logistikförsörjningen (FMV/FSV) genom sina beslut ska kunna påverka Försvarsmaktens flygtidsuttag, vilket bl.a. blir resultatet om en flygverkstad läggs ner.

MSK Flyg Stridsflyg anger i sitt PM bl.a. följande:

”Om vi tappar samtliga resurser som i dag jobbar på Ronnebys verkstad kommer det inte finnas någon resurs som tar hand om tillsynsvolymerna som genereras av F 17:s divisioner och därmed kommer man snabbt in i en kösituation vilket innebär att produktionen inte kan genomföras enligt VU.”

”FSV planerar att nyanställa vid F 7 och F 21 för att täcka upp för de resurser som kommer att försvinna vid Ronneby, men det kommer att ta 3 – 5 år innan verksamheten är uppbyggd och kan leverera underhåll som motsvarar vårt behov. Detta innebär att flygtidsproduktionen får störningar ett antal år framöver”.

”MSK Flyg Stridsflyg anser att det inte finns någon överkapacitet av de resurser som genomför tillsyn vid FSV flygverkstad, dock kan man än en gång kontrollera resurserna vid specialverkstäderna.

”Rationaliseringar har redan gjorts och personalstyrkan vid flygverkstäderna har minskat från 230 till 130 personer sedan 2005”, skriver MSK Flyg Stridsflyg.

”Om Ronneby verkstad avvecklas måste man säkerställa att personalen erbjuds arbete vid F 17 för att kunna upprätthålla flygtidsproduktionen”, betonar MSK Flyg Stridsflyg i sitt PM som underkänner FMV/FSV:s utredning på ett stort antal punkter.

” Utredningen  har inte prövat frågan om lämpligheten i att lägga ner en flygverkstad vid en operativ flottilj och inte heller om det finns alternativa sätt att genomföra en kostnadsreducering”, skriver MSK Flyg Stridsflyg.

 

 

 

 

Oenigt möte om flygverkstaden

I dag möttes företrädare för Försvarsmakten och Försvarets materielverk för att om möjligt komma överens om tagen när det gäller den nedläggningshotade flygverkstaden vid F 17 i Kallinge.

Sammanträdet slutade i oenighet och det betyder att FMV/FSV:s inriktningsbeslut ligger fast. En något mjukare och en mer utdragen avvecklingstid har funnits med i diskussionerna men inte heller den varianten tycks ha haft framgång.

Meningen är att FMV ska fatta nedläggningsbeslutet i morgon fredag om nu inget under inträffar under de timmar som återstår fram till att sammanträdet startar.

I det PM som Försvarsmakten hade upprättat inför dagens sammanträde fanns ett tungt vägande skäl som pekar på att FMV i och med ett nedläggningsbeslut föregriper ett kommande försvarsbeslut. Försvarsmakten hävdar:

” Några av de viktigaste konsekvenserna är att nedläggningen av en verkstad i nuläget riskerar att minska handlingsfriheten genom att den föregriper ett kommande försvarsbeslut, samt att beslutet istället för att ge en besparing innebär en kostnadsöverföring till Försvarsmakten.”

Försvarsmakten pekar dessutom på den beräkning som FSV gjort i sin utredning att man kommer att tappa underhållsproduktion motsvarande 10 tillsyner 2014 och 10 tillsyner våren 2015 vid en nedläggning av Ronneby flygverkstad. Detta motsvarar ett flygtidsbortfall på 4.000 timmar!

Ny programserie i Blekingenytt?

Riv 2

I dag inledde SVT Blekingenytt en satsning (?) som ingen annan tv-kanal har kommit i närheten av. Först när jag såg vad som pågick i livesändningen var min tanke att nu har programpunkten ”Arga snickaren” fått en uppföljare.

Så var det inte. Istället kunde man, om man stod ut så länge som 30 minuter, ta del av en husrivning i Ronneby. Det var det s.k. PRO-huset i Ronneby som hade börjat rivas. Grävskopan som onekligen spelade något av en huvudroll knaprade i sig huset sakta men säkert och man kunde följa hur brädor sorterades för sig och annat material i andra behållare.

Under tiden rivningen pågick fick tittaren veta att visst byggmaterial ska återanvändas i andra kommunala fastigheter.

Nu inställer sig en fråga – varifrån kommer nästa sändning i denna serie att ske.? Blir det Ronneby igen eller Karlshamn, Karlskrona, Olofström eller rent av i Sölvesborg? Spänningen stiger.

Nu genomfördes denna ”provsändning” enbart via webben, men ökar tittarsiffrorna vid nästa rivningstillfälle kan det säkert bli aktuellt att utnyttja det marksända nätet.

Riv 1

Det är inte enbart sociala medier som tar oss till nya mediala höjder när det gäller att utnyttja teknikens landvinningar.  Inte ens i Grönköping har kreativa redaktörer lyckats kläcka  en idé av detta slag.

Roger Fredriksson underkänner svaren från FMV

Nu har Ronneby kommun och kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m fått svar på sina frågor om flygverkstaden. Det är generaldirektör Lena Erixon vid Försvarets materielverk  (FMV) som svarar och lämnar ingen öppning för dialog eller ändring av inriktningsbeslut att lägga ner flygverkstaden vid F 17 vid årets slut.

Roger Fredriksson anser att Lena Erixon är svaret skyldig på en rad punkter och att FMV väljer att vältra över kostnader på Försvarsmakten när man själv vill visa rationaliseringsvinster. Så här kan det inte gå till, anser han.

Lena Erixon inleder brevet med att hänvisa till riksdag och regering som har beslutat att materiel- och logistikförsörjningen ska omdanas till en sammanhållen försvarslogistik.Förändringarna ska leda till en effektivare organisation där medel som frigörs ska användas för Försvarsmaktens förbandsverksamhet. Totalt ska reformen frigöra 760 miljoner kronor.

– Det är formuleringar av detta slag som jag reagerar starkt emot. Så menade inte riksdag och regering att resultatet skulle bli. Här skjuter FMV bara över kostnadsdelen på Försvarsmakten som får merkostnader istället för nya friska slantar, säger Roger Fredriksson. Det FVM eventuellt sparar får istället Försvarsmakten betala

I brevet heter det vidare:

”Enheten har till och med 2014 ett rationaliseringskrav på minst 215 miljoner kronor.”

”Utredningen har, skriver Lena Erixon, konstaterat att det finns en överkapacitet inom flygverkstäder genom att bedriva bakre flygunderhåll för JAS 39 Gripen på tre verkstäder. Försvarsmakten delar denna uppfattning.

”Avvecklingen av flygverkstaden vid F 17 beräknas i nuläget medge rationaliseringar på ca. 15-20 miljoner kronor per år”.

Vidare anser generaldirektören att specialkompetensen med blästring vid F 17 även finns i begränsad omfattning vid Såtenäs och Luleå och att man i Kallinge har en låg beläggningsgrad.

– Här bortser Lena Erixon helt från de beställningar och kontrakt som SAAB har med verkstaden i Kallinge, betonar Roger Fredriksson.

Av svaret i brevet framgår också att frågan kring helikopter 14-underhåll inte har behandlats i utredningen eftersom FMV bedömer att behovet av denna typ av underhåll är mycket begränsat fram till 2020.

– Detta är också ett märkligt svar, anser Roger Fredriksson som anser att man måste blicka längre fram än bara sex år till 2020. Helikoptrarna kommer redan under innevarande år och en bedömning måste gälla 15 – 20 år framåt i tiden.

Roger Fredriksson är medveten om att tiden är knapp, ett beslut kan komma redan före helgen, men att han tänker utnyttja dagarna som återstår på bästa sätt.

– FMV har enbart tagit ställning till det nationella behovet. När nu exporten och utlandsuppdragen ökar måste det till helt andra bedömningar än vad som har redovisats i nu genomförda utredningar.

Eftersom intresset är stort för dessa frågor väljer jag att lägga ut samtliga brev som bilder. GLÖM INTE ATT KLICKA I BILDEN för att förstora texten.

Svar 1Svar 2Svar 3

 

Blekinge – byt landstingsdirektör

Det måste vara fel någonstans när en tjänsteman (landstingsdirektör) kan låta sig styras av några politiska toppar som av politiska skäl inte vill acceptera sunda ekonomiska argument i en utredning.

När landstingsdirektören Peter Lilja underkänner en rutinerad tjänstemans (Ronny Pettersson) utredning blir han naturligtvis själv skyldig att redovisa de siffror som han litar mer på. Så har ännu inte skett och med tanke på vilka satsningar det handlar om måste Lilja snarast upp till bevis.

Så länge han inte förmår att visa alternativa siffror måste han bli ifrågasatt. Hans lämplighet på posten ifrågasätts nu därför allt mer ofta.

När Peter Lilja säger att nuvarande lokaler bör byggas om (lappa och laga) och kompletteras med nya byggnader i såväl Karlskrona som Karlshamn säger han bara halva sanningen.

Ronny Pettersson är däremot tydlig när han konstaterar att nuvarande sjukhusbyggnader är i så dåligt skick att det inte gäller OM de ska rivas utan NÄR de måste rivas. Detta på grund av otidsenlig takhöjd, tjocka väggar som ej går att flytta och därtill allt för höga kostnader för att få dem miljömässigt acceptabla. Det handlar om energieffektivitet. Alla dessa sammantagna problemlösningar har Peter Lilja ännu inte redovisat med ett ord.

I den framtida regionaliseringen räknar man med att varje akutsjukhus måste ha ca. 150.000 människor i upptagningsområdet. Då är det inte heller rimligt att sjukhuset ligger i ett hörn av respektive län. Därav att ett nytt sjukhus bör placeras i centrala Blekinge.

I den kommande och tilltänkta regionen finns i dag 17 sjukhus, varav två finns i Blekinge som bara kommer att utgöra 8 % av en planerad storregion. Tror någon mer än Peter Lilja att båda dessa sjukhus då kan vara kvar? Det är redan svårt att rekrytera personal till operation.

Vad säger Peter Lilja t.ex. om att ett nytt sjukhus innebär årliga driftbesparingar på ca. 80 miljoner kronor. Säg inte bara nej till Ronny Petterssons siffror. Ska Lilja bli bara aningen mer trovärdig måste han redovisa sina motsvarande siffror.

Så länge det finns trovärdiga siffror som berättar att det mest optimala och ekonomiska alternativet är att bygga ett nytt sjukhus, ja, då riskerar naturligtvis såväl politisk majoritet som ledande tjänsteman att bli fråntagna sina uppdrag.