Båtvarvsdag i Saxemara

100_0029

Börjar denna soliga dag med lite reklam. En reklam jag gärna bjuder på eftersom detta är en angenäm angelägenhet för hela Blekinge. Helt enkelt en inbjudan. Brevet lyder:

Hej!

Välkommen på Saxemara båtvarvsdag, söndagen den 18 maj mellan kl 11.00 och kl 14.00 en dag där du kan träffa den nye arrendatorn Niklas Nyström (som då varit på plats något över två månader) och representanter för Blekinge museum.

Tanken är inför säsongen i all enkelhet att byta tankar och idéer, se vad som gjorts samt höra vilka framtidsplaner som finns. Varvsekan går att låna, Niklas guidar på området och Blekinge museums utställning är öppen!

Sprid gärna detta till alla som du tror kan vara intresserade! Välkommen!

Med vänlig hälsning

BLEKINGE MUSEUM, Marcus Sandekjer, Länsmuseichef

Återremiss i sjukhusfrågan

Efter nästan tre timmars debatt blev det till slut återremiss av den häftigt debatterade sjukhusfrågan. Det krävdes 16 röster för enkel återremiss och det blev 18 röster. Förslaget att avgöra frågan i dag fick 28 röster.

Därmed står det klart att sjukhusfrågan blir en valfråga, en viktig sådan, förmodligen den viktigaste landstingsfrågan sedan lång tid tillbaka i Blekinge.

Jag måste säga att förnuftet segrade denna dag och tack vare detta beslut kan landstinget i Blekinge ha undvikit en större framtida skandal.

Blekinges väljare är att gratulera. Nu har ni er röst att använda i höstens val.

Klart med arrendatorer till Karön-Ekenäs

Idag har avtalet med kommunens nya arrendatorer till verksamheterna på Karön-Ekenäs undertecknats. Det är de två lokala företagen Blekan och vänner AB samt Ronneby Brunnspark Vandrarhem och B & B AB som kommer att driva anläggningen.

Överenskommelsen innebär i stora drag att hela anläggningen kommer att vara tillgänglig under sommaren 2014. Restaurangen och serveringen öppnar den 15 maj och Karöline kommer att börja köra reguljärt den 24 maj. Karön-Ekenäs

Återremiss räddar Blekinge från skandal

DSC00866 (2)

Naturligtvis har Roger Fredriksson, kommunstyrelsens moderata ordförande i Ronneby, helt rätt när han nu kräver att ledande landstingspolitiker ska tänka på patienterna istället för att agera lokalpolitiskt.

Domen kommer att bli hård, mycket hård mot dessa politiker om inte en begärd återremiss med enkel majoritet kommer att rädda dem vid Landstingsfullmäktige den 22 april. Det som kan rädda politiker och skattebetalare i Blekinge från en ekonomisk skandal är att en tredjedel av fullmäktiges ledamöter röstar för en återremiss.

Roger Fredriksson är sent ute med sitt krav på besinning, men de siffror han pekar på är avslöjande och visar att ledande landstingspolitiker är på väg att genomföra länets genom tiderna största bluff. Han visar med sina siffror att det mer handlar om rivning och nybyggnation i Karlskrona än att lappa och laga de två sjukhusen.

Dessutom visar han med dessa räkneexempel att patienter i västra Blekinge ännu en gång är på väg att grundluras. Det blir nämligen inga pengar över till en upprustning av lasarettet i Karlshamn.

Ingen politiker i landstinget har bemödat sig om att ta fram siffror som t.ex. visar att kostnaden för att renovera nuvarande sjukhus till morgondagens krav på energianvändning ligger på 29 000 kronor per kvadratmeter.

– Kostnaden för eftersatt underhåll är 15000 kronor per kvadratmeter, betonar Roger Fredriksson.

I den här frågan satte revisorerna ner foten redan i februari. Nu i april vill de se en bättring men framför allt vill de se en plan för ett betydligt bättre underhåll.

Enbart eftersatt underhåll är en skandal i sig. Känt är att landstinget har gamla lokaler, en del av dem mögelskadade, ändå la man bara 37 kronor per kvadratmeter lokalyta på planerat underhåll 2012! Jämför denna siffra med Fredrikssons 15000 kronor per kvadratmeter.

Landstinget har i dag lokaler som inte används.

– Detta kallas överyta och omfattar i dag 60000 kvadratmeter. Hur ska man reparera bort detta, frågar Roger Fredriksson.

När han nu kräver att landstingspolitiker ska lyfta blicken och se till patienternas bästa, ja, då ställer han verkligen dessa med bar rumpa. De borde rodna och ändrar de inte uppfattning utan fortsätter sin lokalpolitiska inriktning istället för att agera med sjukvårdens bästa för ögonen, då blir naturligtvis det politiska priset högt i kommande val.

Roger Fredriksson kräver inte att ett nytt sjukhus måste byggas i Ronneby kommun, men ska man se till patienternas bästa ligger kommunen ändå mitt i Blekinge (90 % av länets befolkning ska nås med ambulans inom 20 min.).

– Vi har ett antal markområden som är perfekta för ett nytt sjukhus och blir beslutet att bygga nytt kommer vi i Ronneby att arbeta för att projektet ska kunna genomföras så smidigt som möjligt.

Han fördömer den lokalpolitik som har präglat sjukhus- och vårdfrågan i Karlskrona där kommunala politiker men också landstingspolitiker med sitt agerande har blundat för patienternas bästa.

När lokal-tv tidigare i våras ställde följande fråga till kommunala politiker – Varför lägger ni er som kommunpolitiker i en fråga som landstingspolitikerna ska fatta beslut om?

Då blev det avslöjande svaret:

– Ju flera olika åsikter ju bredare blir ju demokratin. Vi är kommunpolitiker i Karlskrona och det ligger i sakens natur att vi värnar om just Karlskrona.

Även om det inte skulle räcka till en återremiss på tisdag kommer sjukhusfrågan att bli en valfråga. Den kommer att skvätta över även i det kommunala valet och domen mot den majoritet som eventuellt röstar som tidigare kommer att bli hård, mycket hård.

Att lura väljarna i Blekinge har kanske varit möjligt tidigare, men inte en gång till.

GLAD PÅSK

”Patientperspektivet är viktigast”

I dag satte moderaten Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande i Ronneby, ner foten i sjukhusfrågan. Han har laddat länge och nu blev det en rejäl bredsida mot landstingsledningen men också till kommunala politiker i Karlskrona med enbart lokalpolitiskt perspektiv.

– Politiker i båda lägren måste lyfta blicken och ta fram patientperspektivet. Fram till nu har det enbart handlat om arbetsmarknadspolitiska hänsyn och då enbart sett till vad Karlskrona vill.

Inte heller litar han till de siffror som landstingsledningen har presenterat. Prislappen på att bygga om och modernisera de båda sjukhusen i Karlskrona och Karlshamn har man satt till 3 miljarder.

– Den siffran avslöjar att det handlar mer om att riva och bygga nytt än att lappa och laga. Dessutom skulle det behövas ytterligare 2 miljarder, i annat fall blir lasarettet i Karlshamn helt utan insatser, betonar Roger Fredriksson.

Det upplägg som nu har presenterats av majoriteten talar för en utdragen och inte alls patientvänlig period över 10 till 15 år, anser han och vill nu vara tydlig med att hans inriktning är ett nytt sjukhus.

– Ett nytt sjukhus är enda tänkbara alternativet om vi ska vara ekonomiska, miljömedvetna och tänka på patienternas säkerhet och framtida krav på integritet.

Roger Fredriksson menar att vi i Blekinge måste lyfta blicken även av ett framtida regionpolitiskt skäl.

– Redan i dag finns det för många sjukhus i Sverige. Vi riskerar att inom bara några år stå med två sjukstugor om vi inte tänker om och väljer att bygga ett centralt placerat sjukhus, fastslår Roger Fredriksson.

Han syftar till Socialdepartementets bedömning att ett framtida akutsjukhus med specialkompetens behöver ha mellan 300 000 och 400 000 personer i sitt upptagningsområde.

– I Blekinge har vi två sjukhus till lite drygt 150.000 invånare, säger Roger Fredriksson.

Han vill i dagsläget inte ge sig in i den redan uppflammade maktkampen mellan kommunerna men ser det ändå som naturligt att ett nybyggt sjukhus bör vara centralt placerat i länet och då ligger onekligen Ronneby bra till. Även detta sett ur ett patientperspektiv.

Bok visar på idrottsbredd i Blekinge

Historiska tillbakablickar är bra och viktiga.

När jag i dag tar del av Blekinge Idrottshistoriska Sällskaps senaste årsbok 2013 får jag bilden av ett litet län med ovanligt stor idrottslig verksamhet. Dessutom måste den ge idrottsledare genom tiderna en stor portion självförtroende.

BLIS 2

Boken ger nämligen en rad exempel på idrottsungdomar, män och kvinnor, som har skolats i små föreningar i Blekinge och som har nått de riktigt stora höjderna, som aktiva och ledare med stort inflytande.

Vi glömmer ofta och lätt att den kraften finns här i Blekinge och därför behövs böcker av det här slaget för att stärka vår självkänsla.

Den här årsboken som är den 25 sedan starten 1988 skulle från början ha blivit en renodlad bilderbok. Nu har ett fullödigt och tekniskt bra bildmaterial kompletterats med en rad tänkvärda texter som ger en extra aha-upplevelse.

Den här gången är författarna tre till antalet. Jonas Eckerbom har ansvarat för bildmaterialet och Åke Mattisson och Torbjörn Sunesson för texter.

Jag blir glad av den här boken därför att den spänner över ett så brett område, allt från OS-deltagande till glada och kämpande amatörer. Ledarkrafterna har inte heller glömts bort. Bilder och berättande historier härrör från tidigt 1950-tal fram till i dag. En resa som väcker ett ha-begär och den naturliga frågan – när kommer nästa bok i serien?

En renodlad bilderbok om den blekingska idrottsrörelsen gavs ut av BLIS 2001 och det var således meningen att årets bok skulle bli en uppföljare. Inget fel på den tidigare bilderboken men jag är glad att även texterna fick plats den här gången.

Ett exempel – det är inte bara storheten och framgångarna som uppmärksammas. Vem kan t.ex. glömma Sibbamåla fotbollslag som på tidigt 60-tal blev nästan hejdlöst uppmärksammat av riks- och dåvarande kvällspress. Inte för sina framgångar utan för att de var i särklass sämst i landet. Laget tvingades uppleva 57 matcher på 2,5 säsong innan laget fick uppleva en vinst. Den 23 augusti 1964 blev därför en historisk dag då laget på Lyckåvallen besegrade Saleboda med 2-0.

En solskenshistoria utgör naturligtvis artikeln om Ulf Nilsson från Bromölla som tävlade för Gränum på skidor. SM-nia på 5-milen i Filipstad 1981 och 21:a i Vasaloppet 1985. I skidsporten blev Ulf stor och mäktig i sin egenskap av förbundsdirektör under åren 2004- 2007.

BLIS 1

Författarna är från vänster, Torbjörn Sunesson, Jonas Eckerbom och Åke Mattisson. (Klicka för större bilder)

Läs boken och studera bilderna och du får en rik upplevelse med namn som du har glömt, aldrig har hört talas om eller som du igenkännande återser och blir rörd av det du nu får chans att återuppleva.

Boken är i formatet 21 x 21 cm. Antalet sidor är 144 och innehåller 100 bilder i färg och svart/vitt.

Boken kan beställas via BLIS hemsida: www.blis.nu

Nytt blekingesjukhus förenar partier

Sjukhus

Jag känner inte igen mig längre. Jag var på ett av de större varuhusen i Ronneby i dag. Ja, Maxi om det är viktigt att veta.

Där vid en av kassorna mötte jag vänsterpartisten Per Bengtsson. Egentligen kom han bakifrån och skulle liksom jag plocka ner det inhandlade i kassar.

Han var som vanligt sprudlande glad. Han sa:

– Jag håller på och filar på en grej om ett nytt sjukhus.

– Egentligen är det rätt fantastiskt. Jag och en centerpartist har samma åsikt. Va? Helt otroligt, men roligt.

– Du menar Petronella Petersson, sa jag mest som en kontrollfråga.

– Ja, visst, svarade Per och såg snäppet gladare ut än för en minut sedan. Han betonade:

– Slutar Petronella blir det för sorgligt!

Jag hörde rätt, men jag känner inte igen mig. Men vad gör det. Tänk om partierna i Blekinge kunde tänka rätt och gemensamt även i andra viktiga frågor.

Men visst är det härligt att det finns rakryggade politiker som inte väjer för partipiska och som har en sund inställning till ekonomi och miljö, vilket ett nytt sjukhus garanterar.

I sjukhusfrågan har det märkliga inträffat att såväl socialdemokrater som miljöpartister, kristdemokrater och folkpartister plus landstingsdirektör först tar beslut om att lappa och laga och sedan inte kan förklara hur de har kommit fram till sitt beslut.

Mer än en gång har jag hört dem säga:

– Vi har fattat beslut om att rusta upp lasaretten i Karlskrona och Karlshamn för ett antal miljarder och det efter en ”samlad bedömning”.

Som av en händelse läser jag i Grönköpings Veckoblad:

”Någon bestämd definition av nämnda begrepp torde icke finnas, vilket också förklarar dess flitiga användning. Enligt vad ett i staden känt stadsråd en gång anförtrott mig mellan skål och vägg, går den samlade bedömningen till så att man först bestämmer, vilket mål man vill komma fram till, och sedan samlar ihop de data som stöder beslutet.

Om man vill variera sig kan man i stället för ”samlad bedömning” säga, att ”övervägande skäl” talar för den lösning man redan valt.”

Men så kan det väl ändå inte gå till i Landstinget Blekinge?!?

SPF i Blekinge läxar upp politiker

Över en tredjedel av pensionärerna i Sverige har trots bostadstillägg mindre än 10.800 kronor i månaden före skatt i allmänna ersättningar. 

Detta är under EU:s fattigdomsdefinition för Sverige.

”Det är hög tid att politikerna nu lyssnar när vi säger nej till pensionärsskatt och sänkta pensioner och ja till rättvisa villkor för Sveriges pensionärer”.

Detta säger SPF Blekinge som vid sin årsstämma i Ronneby i går antog ett skarpt formulerat uttalande. Uttalandet i sin helhet kan du läsa här:

spf_logo

SPF Blekinge distrikt

 UTTALANDE ANTAGET VID DISTRIKTSSTÄMMA 10 APRIL 2014

Det är många pensionärer i Sverige som tvingas leva med väldigt knappa marginaler. Över en tredjedel av pensionärerna har trots bostadstillägg mindre än 10 800 kronor i månaden före skatt i allmänna ersättningar, vilket är under EU:s fattigdomsdefinition för Sverige.

Inkomstskillnaden mellan pensionärer och löntagare är stor och pensionärerna fortsätter att halka efter. Pension är inget annat än uppskjuten lön och bör självfallet beskattas som sådan. Därför ska pensionärsskatten bort. Dessutom har pensionärerna fått se sina pensioner sänkas 2010, 2011 och 2014 tack vare bromsen i pensionssystemet.

För första gången kommer väljare över 65 år vid årets val att utgöra den största valgruppen. Var fjärde röst är pensionär. Det är hög tid att politikerna lyssnar när vi säger nej till pensionärsskatt och sänkta pensioner och ja till rättvisa villkor för Sveriges pensionärer.

Kjell GG Johansson, Distriktsordförande

Kjell skapade söndagskö i Ronneby

Många blekingar förstår inte Kjell och Kjell i sin tur förstår inte oss Blekingar.

Naturligtvis handlar det om konstnären Kjell Hobjer. Bostadsort Bräkne-Hoby. Född 51. Ett geni, slagfärdig som få och med en rak och okonstlad syn på livet.

Kjell H 1

Han har vänner, många riktiga vänner, men vi ser honom mest ensam på tåget, på gatan, på fiket eller på en parkbänk sugande på en cigg. Många ser honom som ständigt berusad, men det gör ingen vän. Riktiga och nära vänner känner en snäll och vänlig Kjell. Många dömer utifrån utseende och bristfälligt tandbestånd.

Med ett yttre som Kjell blir man ett offer som samhället har svårt att acceptera. Som sådan blir du utsorterad och portad som restauranggäst.

Märk väl, i söndags eftermiddag skapade Kjell en lång ringlande kö till Centrumbiografen. Kjell satt i långsoffan och hälsade välkommen till filmen – ”Vet ni varför jag är som jag är?”. Utsåld föreställning där filmaren Henrik Friberg hälsade välkommen. Bakom dokumentärfilmen står också journalisten Martin Hult.

Kjell stannade för att se introt, som han uttryckte det. Efter föreställningen när applåderna kom fick vi veta att Kjell tagit tåget hem till Bräkne-Hoby. Friberg framförde en hälsning – ”kom gärna på besök och köp min konst.”

Filmen är rak, varm och så nära konstnären den kan bli. Filmarna har lyckats ge en bild av Kjell som många säkert har haft svårt att hitta.

Kjell 3

Kjell är en konstnär med stor bredd där publiken får ta del av hans offentliga utsmyckning med bl.a. ”Gubbkvinna” i Ronneby Brunnspark och hans inte lika kända glaskonst.

Kjells träffsäkra kommentarer i filmen är många. Den här stannar kvar i minnet därför att den är så självklar och träffsäker och som visar hur vi människor är:

”Om jag inte har några tavlor med mig när jag går på stan, frågar folk om jag inte har några tavlor att sälja… och har jag tavlor med mig… är det ingen som vill köpa. I andra fall är det fel färg…

Hur f-n ska ni ha det?”

Ja, hur ska vi ha det i vår framtida relation med länets store konstnär?

Dåtida Kallinge skildras i deckare

Dag Öhrlund

Det är inte varje dag som en skildring av ett Kallinge på 60-talet dyker upp i en deckare. Men nu har det inträffat och naturligtvis hajade jag till. Samhällsskildringen var så precis varför jag bara måste läsa den två gånger.

Deckaren är skriven av Buthler & Öhrlund, Dan Buthler och Dag Öhrlund. ”Förlåt min vrede” är titeln och kom 2009 men har därefter getts ut ett antal gånger som pocket.

Personen i boken kallas Bogomir och kom med sina föräldrar från Jugoslavien till Kallinge våren 1963. Pappan hade fått ett välavlönat arbete på en av industrierna på orten.

Citat ur boken:

” Den blekingska byn. Omgiven av lantbruk och skogsmarker, vilade på några få men mycket stabila ben när det gällde försörjning. Djupafors pappersbruk gick för full maskin och det var strålande tider. Även på Kockums Jernverk märkte man att framtiden tycktes så ljus att alla måste ha solglasögon. Den tredje stora arbetsgivaren var flygflottiljen F 17.

Dessa tre huvudarbetsgivare gav i sin tur näring åt en rad mindre verksamheter. Runt torget i Kallinge låg två bagerier och ett konditori, en Konsumaffär och en cykel- och sportaffär, en järnhandel och en köttbutik, en mindre restaurang och några frisersalonger.”

Öhrlund 2

Varför denna kunskap om Kallinge? Därtill placerad i en bra deckare?

Förklaringen heter Dag Öhrlund. Han föddes i Stockholm 1957 och kom som tvååring till Kallinge. Hans pappa, Carl-Eric Öhrlund hade blivit utnämnd till flygchef vid F 17 1959 och med majors grad. En tjänst han stannade på till 1961 då han utnämndes till baschef och överstelöjtnant. Carl-Eric slutade 1966. Han var således placerad vid F 17 under A 32 Lansen-epoken.

Dag Öhrlund växte alltså upp i Kallinge och blev på 70-talet journalist. Han har också haft stora framgångar som fotograf och har nu ett 30-tal böcker som bär hans signum. Han debuterade som författare 1995 och då med ”Polispatrullen”.

”Förlåt min vrede” är inte bara en rasande bra deckare med ytterst oväntad upplösning utan bjuder också på ett extramaterial som behandlar kriminalteknikerns vardag. Ett arbete som Dag Öhrlund under åren har skildrat i sina otal tidningsartiklar.