”När skatt blir stöld”

Detta är ett inlägg som riktar sig till Landstinget Blekinges samtliga politiker. Även dess revisorer. Även kommunala politiker i Blekinge har all anledning att ta del av innehållet.

Nu när sommarregnet står som spön i backen bör det finnas god tid till att ta del av ett ledarinlägg i Svenska Dagbladet av Tove Lifvendahl men också läsa och begrunda en pocketbok av Martin Borgs – ”365 sätt att slösa med dina skattepengar”.

Det är när majoriteten i Landstinget Blekinge blundar för en egen utredares slutsats att det blir drygt fyra (4) miljarder billigare att bygga ett nytt sjukhus istället för att lappa och laga som skatt bli till stöld!

SkattI ledaren söndagen den 21 juni pekar Tove Lifvendahl (politisk chefredaktör på SvD) på två, möjligen tre exempel:

”Den ohemula kostnaden för Nya Karolinska i Solna och Avesta kommun som skulle bygga en bro över Jularboån. Den sistnämnda kostnadsberäknad till 40 000 kronor men där slutsumman blev 850 000 kronor.”

Tove Lifvendahl anser att landstingsledningen skulle ha rest på studiebesök utomlands före och inte efter att man satte igång processen med Nya Karolinska som beräknas bli 8 – 10 miljarder dyrare än beräknat. Dessutom blir det två år försenat.

”Resan gick till England och universitetssjukhusen i London och Manchester samt ett sjukhus i Derby. Men landstinget skulle även upphandla nya pendeltåg och den frågan upptog ledningens uppmärksamhet under resan mer än att studera upphandlingsfrågor”.

Tove citerar också socialdemokraten Gustav Möller (1884-1970) som en gång uttyckte sig på följande sätt:

”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”.

Tove Lifvendahl ger oss medborgare en rejäl tankeställare när hon skriver:

”Varför diskuterar vi inte skattefrågans makt- och ansvarsdimensioner mer och oftare? Här beter sig ju medborgare lika hycklande som när politiker säger en sak och gör en annan: vi säger att vi har lågt förtroende för politiker och ändå ifrågasätter vi sällan det faktum att de så ostraffat kan använda våra skattepengar på sätt som i somliga fall gör ordet slöseri plågsamt otillräckligt och stöld mer adekvat”

Du läser lämpligen Tove Lifvendahls ledare här:

http://www.svd.se/nar-skatt-blir-stold/om/nya-karolinska

Slösa 2

Efter den läsningen bör varje seriös landstingspolitiker även inköpa pocketboken ”365 sätt att slösa med dina skattepengar”. Författare: Martin Borgs. Pris: överkomliga 39 kronor.

Lycka till med läsningen!

Midsommardans i Trehörnan

Midsommarafton 2015 måste historiskt vara en av de blötaste någonsin och då menar jag naturligtvis regnet och haglen som föll denna junidag. Men det fanns firare av denna sommardag som hade verklig tur. Jag upplevde den i byn Abborremåla mellan Backaryd och Hallabro. En riktig ”Bullerby” med röd/vita längor tätt inbäddade i sommargrönska med knott och allt som tillhör.

DSC04072

I en liten glänta mitt i byn och kallad ”Trehörnan” bjuds det in till dans, sång och lekar runt midsommarstången. Ibland är musikanterna få, men som i år riktigt många. Lekledare fanns också på plats.

Tydligen är det gubbarnas (se blogginlägg nedan) uppdrag att klä majstången. När den är välklädd bärs den på starka armar genom byn, ingen längre sträcka men fullt värdig en by med känsla för att bevara traditioner.

DSC04082

I den här byn har två kändisar vuxit upp. Jag tänker på musikanten och författaren, Curt Johansson och kommunalrådet i Ronneby kommun, Roger Fredriksson. Roger pekar med ena handen mot det hus där han växte upp, med den andra handen viftar han bort knott som naturligtvis gottar sig extra mycket denna dag med många stickobjekt.

DSC04081

Denna dag är det ganska kändistätt på ”Trehörnan”. När t o m solen letar sig fram mellan molnen och regnet dragit vidare söder över då droppar det in allt fler som tar plats i dansen.

Plötsligt kommer tv-kändisen från Skånepolisen gående, informatören Ewa-Gun Westford. Här finns en känd riksdagsledamot som är respektive till Roger Fredriksson, som hon träffande uttryckte det, Åsa Coenraads. Här fladdrar också filmaren Mats Harrysson fram runt majstång och lekande gubbar och gummor. Han håller på att slutföra en film som handlar om musikanten och författaren Curt Johansson, i dag 91 år.

DSC04085

Naturligtvis är Curt på plats med fiolen. Han missar sällan några spelningar och för sina insatser inom folkmusiken blev han 2011 hedrad med ett ”Alice Tegnér-stipendium”. Motiveringen löd: ”Han tilldelas utmärkelsen för sin breda kulturhistoriska gärning inom folkmusik och dans”.

Han är numera bosatt i Karlshamn men borde inte hindra Ronneby kommun från att i år tilldela honom sitt kulturpris. Han har skrivit ett stort antal historiska böcker och dessutom gjort en storstilad insats inom folkmusiken.

DSC04075

När jag lämnar byn gör invånare med vänner sig beredda att bänka sig vid det lika obligatoriska långbordet. I år av försiktighetsskäl inomhus. Längs den slingrande grusvägen ut från byn är sommarblomstrens artrikedom bedövande vacker.  (Obs! Klicka för större bilder)

 

Svenska gubbar en bristvara

Jag har funderat en del över fenomenet, men nu tycks jag inte längre vara ensam om mina tankar. Nu har t o m media börjat uppmärksamma bristen på svenska gubbar.

Jag tycker att bristen är mest märkbar när jag gör ett eller annat teaterbesök. Salongerna brukar mestadels vara besuttna av besatta damer. Samma brukar förhållandet vara när besök görs på andra kulturella arrangemang.

Var är gubbarna, brukar jag tänka medan jag låter ögonen svepa över församlingen. Samma är förhållandet när det gäller föreningslivet och det ideella arbetet. Damer kokar kaffe. Damer brer mackor. Damer bakar våfflor. Damer så långt ögat når.

Men närma dig en grill, liten som stor och du kan se minst en eller möjligen två gubbar stå i röken. Märklig fördelning. Inte många gubbar, men precis lagom. Fler skulle bara göra damerna nervösa.

gubbar

Men det är något lurt med det här med gubbar som bristvara. På hockeymatcherna finns dom och även på andra idrottstävlingar. Men där finns också damer, ja, kvinnor även om gubbarna fortfarande är i majoritet.

När gubbar nu är en bristvara i Sverige och tidningarna slår upp detta med nästan krigsrubriker, alltså stora bokstäver, blir därför nästa fråga – bristvara, men på vilket sätt? Är det brist på gubbar rent statistiskt eller är det brist på gubbar jämfört med damer eller rent av brist på aktiva gubbar i största allmänhet.

Jag läser hastigt vad en slags expert på området, en man från LRF!!??, säger till tidningen:

-Det är ju en katastrof för svenska folket…

Katastrof??!!

I artikeln heter det vidare:

”I maj såg det ut att gå vägen. Men nu står det klart att det kommer att råda brist på svenska gubbar till midsommar”.

Aha. Nu förstår jag. Gubbarna uteblir även till midsommardansen. Ja, kanske stämmer även den spaningen. Det brukar mest vara mammorna som dansar med barnen runt stången.

Det är fortfarande tidig morgon och när jag efter två koppar kaffe återvänder till tidningen ser jag liksom lite klarare. Rubriken stämmer fortfarande och den är så stor att jag knappast kan missa den, men jag har tydligen missat något i den s k brödtexten.

Det är brist på svenska jordgubbar till midsommar!

Med andra ord den gamla vanliga visan. I år har rubrikmakarna känt sig manade att ändra lite i rubriken. Lurigt som tusan och aningen bedrägligt beteende, i alla fall gentemot oss morgonpigga men inte fullt vakna gubbar. Tydligen är det också meningen att rubrikerna nu ska locka när nu inte längre överdrifterna kan säljas med hjälp av löpsedlar.

Glad Midsommar!

 

Ronnebys kulturnämnd hade en vision

Att ha visioner är bra, om de komuniceras och genomförs. Uteblir agerandet uppstår besvikelse och utställda löften blir till politikerförakt och misstro gentemot ledande tjänstemän i kommunen.

Ledamöterna i Ronneby Fritid- och kulturnämnd har enats om en vision om vad man vill åstadkomma med gamla teatern. Låt det historiska huset bli en kulturens boning, har man uttalat som sin viljeinriktning.

Denna viljeinriktning har man tydligen inte lyckats kommunicera utanför sina egna väggar. Det i sin tur har fått till följd att ledningen för Folkteatern, som hyr lokaler i gamla teatern har levt i helt fel tro. Återigen brist på kommunikation.

Bakgrunden är att tekniska förvaltningen redan för drygt ett år sedan ville hyra ut 30 kvm i teaterhuset till utbildningsförvaltningen, allt enligt beslut i kommunstyrelsen. Dessa kvadratmeter skulle renoveras och göras i ordning till administrationslokaler.

För teaterledningen har kravet från kommunstyrelsen och tekniska nämnden varit väl känt. Men efter den uttalade kulturvisionen har Folkteatern invaggats i tron att dessa 30 kvadrat skulle vikas åt deras verksamhet.

Fritid- och kulturnämnden och dess tjänstemän har haft det senaste halvåret på sig att försöka leva upp till sin uttalade vision. När nu ett uteblivit agerande får till följd att Folkteatern störs och upprörs strax före en premiär med sommarteater är detta naturligtvis djupt olyckligt.

När media, inte utan hjälp av Fritid- och kulturnämndens ordförande, ger bilden av en plötslig vräkning av Folkteatern är detta alltså felaktigt. Folkteatern blir kvar i huset men förlorar ett utrymme på 30 kvadratmeter. Teaterfolket och ledande tjänstemän för Fritid- och Kulturnämnden fick detta besked redan för ett år sedan.

Naturligtvis är det djupt olyckligt att Fritid- och kulturnämnden inte har förmått leva upp till sin vision. Gamla teatern ska vara ett kulturhus och inget kontorshus för trångbodda kommunala tjänstemän. Detta har en alltför svag Fritid- och kulturnämnd inte förmått genomföra gentemot kommunstyrelsen. Svagt!

 

Ta gärna en FOLDER – om du kan

Utflyktsguide

Blekinge har enastående möjligheter till rika naturupplevelser, inte minst om du utnyttjar alla skyddade områden. Experter menar att de naturområden som finns i Blekinge är unika och mycket väl kan mäta sig med sydeuropa.

Länsstyrelsen står bakom tryckningen av en alldeles förträfflig utflyktsguide. I den finns ett rikt kartmaterial kompletterat med bilder och text som lotsar besökaren fram till alla naturreservat.

Så långt är allt väl men när du väl anländer till flera av de lockande målen blir servicen aningen haltande. Jag tänker på de s k brevlådor som länsstyrelsen har satt upp vid respektive parkeringsplatser.

”Tag gärna en folder” kan man läsa på locket.(Se bild nedan)

 DSC04070

Erbjudandet är lockande men blir till en besvikelse när du väl följt inbjudan. I lådan finns inga foldrar och det är säkert åtskilliga år sedan de tog slut, om de någonsin funnits. Nu har lådan istället blivit en bostad åt spindlar som säkert uppskattar tak över huvudet.

 DSC04071

Jag har bl a besökt Sänneshults naturreservat som ligger mellan två bedövande vackra sjöar, Listersjön och Sännen. De som spontant kommer till platsen hade säkert uppskattat en folder med en karta på vandringsledens sträckning och inte minst en förklarande text som beskriver naturområdet.

I lådan hade också foldrar kunnat placeras som lockar till besök av andra naturområden. Det är inte alla som besöker Naturum eller turistbyråer.

Med andra ord – Länsstyrelsen bör skärpa sig. Eller varför kan inte också kommunerna göra en insats?!

 

Ronnebys Karöbåt en miljöbomb

 

DSC03301Ronneby kommun ligger i framkant när det gäller framtida miljömål. Bl a har man fått stor uppmärksamhet när man byggt nya giftfria förskolor.

Naturligtvis vill man surfa på denna positiva miljösyn och därför är det inte överraskande att gamla, ädla Karöbåten  utnyttjas i årets turistreklam. I den nu aktuella broschyren förekommer Karöbåten på inte mindre än sex (6) bilder.

Denna upprepande exponering innebär med all säkerhet att reklammakarna inte känner till båtens hälsotillstånd. I dag är den nämligen rena miljöbomben!

Båten är gammal och har haft ett tufft liv på senare tid. Vi kommer ihåg hur den för två vintrar sedan kördes i tjock is när Sverigedemokrater skulle fraktas tur och retur till julbord på Karön. Båten fick skador för stora slantar.

Nu utgör båten, enligt experter, ingen risk för passagerare men den är däremot rena miljöbomben och det har den varit en längre tid och det med tjänstemäns goda minne.

Motorn är i behov av reparation eftersom topplocket är skadat och det innebär i sin tur att Karöbåten på sina turer mellan Ekenäs och Karön släpper ut en icke oansenlig mängd olja i vattnet. Kommunala tjänstemän känner till miljöproblemet men har ännu så länge blundat för problemet. Det sägs att man blundar på grund av ekonomiska skäl, men då räknar man ytterst kortsiktigt.

Även politiker i Ronneby kommun känner till Karöbåtens dåliga hälsotillstånd. Man har bl a försökt få den nya arrendatorn att köpa en ny båt. Men att köpa en båt för tre, fyra miljoner kräver att den snabbt kan betala sig och den möjligheten, menar man, finns inte i Ronneby skärgård.

Kommunen har också framställt önskemål om att en ny båt skulle kunna göra skärgårdsturer men det stupar på att båten måste leva upp till en turlista som reglerar trafiken mellan Ekenäs och Karön.

I dag är båten rena miljöbomben och naturligtvis måste detta stoppas omedelbart!

 

Tommy Johansson slutar som förvaltningschef

Tommy_Johansson

Tommy Johansson, i dag förvaltningschef för Fritid- och Kultur i Ronneby, slutar den 31 augusti. Detta datum sammanfaller med att hans fyraåriga förordnande som förvaltningschef löper ut då. I praktiken innebär detta att han inte får förlängt i sin nuvarande roll.

Tommy Johansson berättade i dag på ett ledningsammanträde att han slutar den sista augusti, men att han blir kvar inom förvaltningen. Vilket uppdrag han får är ännu inte klart.

Hans förordnande fanns på dagordningen när kommunstyrelsens arbetsutskott sammanträdde den 25 maj. Ärendet bordlades då eftersom kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson då saknades.

Skanska bygger för 310 miljoner på F17

Byggbolaget Skanska ska bygga en kombinerad helikopterhangar och administrationsbyggnad med en bruttoyta på 21.000 kvadratmeter på flygflottiljen F17 i Kallinge åt Fortifikationsverket, enligt ett pressmeddelande.

Kontraktet är värt 310 miljoner kronor och inräknas i orderingången för Skanska Sverige för andra kvartalet 2015. Byggstart är planerad till juli 2015 och hangaren ska stå färdig att tas i bruk före sommaren 2017.

 

Ronneby bra plats för byggnadsarbetare

Sune Håkansson är en ständigt återkommande gästskrivare här i bloggen och mestadels handlar det om befolkningstal och hur den senaste utvecklingen ter sig. En del anser att han bör ha en mer positiv inställning till de siffror som finns.

I dag gör han därför ett försök och han gör det genom att ge en del olika alternativ:

”Som bekant skriver jag en del inlägg. Ofta möter jag kritiken: Skriv mer positivt! Därför skall jag visa olika alternativ, när jag skall analysera befolkningssiffrorna för årets fem första månader. Principiellt är det en för kort tid att analysera, varför jag ibland analyserar en längre tid.

RONNEBY VÄXER

Under årets fem första månader ökade kommunens befolkning med 180 personer. Idag finns det knappast en enda ledig lägenhet (förutom i Eringsboda och Hallabro). Därav följer ett nybyggnadsbehov, båda av lägenheter och av skolor. Byggnadsarbetarna får mycket att göra!

CENTRALA RONNEBY DRAGARE PÅ DEN INTERNATIONELLA MARKNADEN

Hittills i år har nettoinflyttningen från utlandet till kommunen varit 224 personer. Antalet utlandsfödda har ökat med 1500 personer på något år. Utan denna inflyttning hade centralorten varit öde.

Det är Ronneby tidigare församling (Ronneby plus Kallinge) som drar. Endast sex personer från utlandet valde övriga tidigare församlingar.

OPTIMISM I CENTRALA RONNEBY

Optimister skaffar sig barn. 91 barn har fötts i Ronneby tidigare församling, 19 barn i övriga delar av kommunen. I förhållande till folkmängden är det mer än dubbelt så höga födelsetal i Ronneby-Kallinge.

Min tanke var att sprida statistiken för de första fem månaderna 2015. För kommunen redovisas en befolkningsökning på 180, 110 födda samt invandringsnetto på 224. Ronnebyborna själva flyttar bort, minus 23. På församlingsnivå:”

Befolkningsförändring    Födda   Utlandsnetto

Backaryd                  1                                    2                 7

Bräkne-Hoby           6                                    4                  5

Eringsboda           -11                                    4                  0

Öljehult                 – 8                                     2                  0

Edestad                  1                                     2                  0

Förkärla                  1                                     1                  0

Listerby                   -28                                  2                  0

Hjortsberga              -8                                   2                   0

Ronneby förs.       231                                  91                 218

”Kommentaren: Eringsboda och Öljehult slår bottenrekord. Födelsetalen är alarmerande utanför Centrum, i synnerhet i Bräkne-Hoby.”

Sune Håkansson

Kan JanAnders Palmqvist vara revisor?

Bengtbloggens inlägg den 31 maj ”S hotade Ronnebys framtidsprofil” fick mig att hoppa till ordentligt. Det är inte huvudbudskapet, framtidsprojektet CEFURS ev haveri p g a politiskt käbbel, som fick mig att hoppa till, utan följande: 

”Ola Robertsson, s, agerade lakej och gjorde täta besök hos Palmqvist, som satt på åskådarplats, och som därefter upprepade kravet att ta medel från ABRI istället för att hämta dem hos Miljöteknik.”

Ehuru jag inte var på kommunfullmäktiges möte har jag i efterhand sett debatten på kommunens hemsida där vissa fakta i bloggen bekräftas, t ex Robertssons deltagande i debatten. Närvarande har även bekräftat flera löprundor till läktaren där det av väljarna avsatta kommunalrådet JanAnders Palmqvist, idag kommunal revisor och deras ordförande befann sig.

Det är detta som fick mig att reagera. Palmqvist skall som kommunal revisor följa kommunallagens 9 kapitel. I § 9 första meningen framgår:

”Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden.”

Detta är en ramlag eftersom den hänvisar till begreppet ”god revisionssed”. Begreppet ”god sed” finns i många lagar, t ex för mäklare, redovisningsfrågor och advokater. Orsaken är svårigheten att detaljreglera direkt i lagen, och då finns ramlagar och olika branschaktörer sätter detaljregler. För kommunal revision har kommunerna och landstingens branschorganisation Sveriges kommuner och landsting, SKL, definierat ”God revisionssed”:

”God revisionssed är de goda principer och föredömliga tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna där revision utförs. Med allmänt vedertagen menas den praxis som råder i en kvalitativt representativ krets av revisorer.” 

Ett kriterium för god revisionssed, enligt många den viktigaste, är revisorns oberoende gentemot de som granskas. SKL menar att oberoendet är centralt för trovärdighet och legitimitet. Vidare att stå fri gentemot den som ska granskas och den som är uppdragsgivare (fullmäktige) samt att självständigt och objektivt granska och pröva. Därför får revisorer inte ens sitta i fullmäktige, fast det inte ingår i det som granskas. Ett absolut oberoende finns inte, men oberoendet måste uppfattas vara tillräckligt. Vedertagna principer definierar det som formellt oberoende, t ex att inte jäv föreligger, och oberoende i praktiken, att man är självständig, opartisk och saklig i sin granskning. Således en klar skillnad mot politiken som är allt annat än opartisk och ofta inte heller självständig och saklig.

Jag och flera med mig uppfattar inte Palmqvist som oberoende därför ifrågasätter jag hans lämplighet som revisor. Man får inte agera så att omgivningen tror att han, trots att han är revisor, styr hur hans partis företrädare skall agera. Vad som sades till Ola Robertsson är av underordnad betydelse. Robertssons upprepade löprundor gör att tidigare rykten och misstankar om att Palmqvist styr S-gruppen i kulisserna har fått ett klart indicium på att de stämmer. Palmqvist kan inte längre uppfattas som oberoende gentemot de som skall granska. Bristen på förtroende drabbar tyvärr hela revisorskollegiet då Palmqvist är deras ordförande. Det torde för de granskade i framtiden vara enkelt att avfärda all kritik med att god revisionssed inte har iakttagits då revisorernas ordförande försöker leka oppositionsråd. I och med detta har hela revisionen lidit svår förtroendeskada då deras företrädare inte kan hålla sig till spelreglerna.

Så svaret på min fråga i rubriken blir NEJ!

Per Ericsson Skönevik.