Lokaltidning står upp för det lokala

Rubrikens innehåll kan tyckas självklar, naturligtvis ska en lokaltidning bevaka det lokala skeendet i samhället. I dag är detta av olika anledningar inte längre så självklart. Tidningsledningar väljer ofta att slimma personalstyrkan för att i stället köpa riksmaterial som är en billigare väg, men föga framgångsrik.

I Blekinge har jag märkt en klar förskjutning mellan länets två lokaltidningar på vilket sätt de bevakar länets fem kommuner. Största ”länsdraken” BLT har valt det billigare alternativet medan Sydöstran har vuxit in i den lokala kostymen på ett framgångsrikt sätt.

Att satsa på en bra lokal bevakning behöver inte vara liktydigt med Grönköpings Veckoblad. Jag tänker i dag ge några exempel på skillnader i bevakningen och då företrädesvis med Ronneby som riktmärke.

Vi behöver inte gå många år tillbaka i tiden för att visa hur det HAR varit. En längre intervju med nuvarande kommunalrådet i Ronneby, Roger Fredriksson, moderat, var då inte en självklar publicering i Sydöstran. Fredriksson har själv berättat att artikeln stoppades.

I dag behöver man inte studera Sydöstrans Ronnebysida många dagar för att uppleva att en 180-graderssväng har ägt rum. Nu blir jag istället nästan överraskad om Roger Fredriksson en dag inte uttalar sig om vad som sker och SKA ske i Ronneby kommun.

Jag måste nämna reportern Jens Svensson vid namn. Han är grabben från byn som självklart håller på KRIF och som inte missar möjligheten att framhålla att Kockumrinken numera bär namnet Soft Center Arena. Självklart blir hans farsa glad varje gång, men vad gör det. Tidningsledningen bjuder på den familjära reklamen. Det gynnar bygden och det är det lokala som gäller.

budget-2

I dag är det t ex en självklarhet för Sydöstran att citera moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson på följande sätt:

”Vi har gått från att vara den sextonde sovjetstaten till att bli en väldigt liberal kommun…”

Ett uttalande som fälldes och publicerades i samband med att Ronnebyalliansen redovisade sin budget. Naturligtvis var det stor skillnad i såväl bevakning som rubrikstorlekar om jag jämför mellan Sydöstran och BLT.

Ett exempel till. Nu handlar det om isterband från Bräkne-Hoby som utklassade hela den svenska charkindustrin och kammade hem guldet. Dessutom blev det silver för Wiktor Olssons pastej. Naturligtvis är detta en viktig tilldragelse för såväl vår lokala företagsamhet som att dagens ägare, Bengt Olsson, får ytterligare dragkraft.

budget-4Denna händelse ansåg Sydöstran så viktig att ingen lokal reporter skulle kunna ge den rättvisa. Nej, här tog tidningens högsta chef, Gunnar Svensson, chefredaktör och ansvarig utgivare, och satte sig i bilen och rattade E 22-an till Bräkne-Hoby. Besöket resulterade i en stort uppslagen artikel med bild på sidans bästa plats. Att Gunnar säkert också var i behov att fylla på i frysen är en helt annan sak. Guldhändelsen fick den uppmärksamhet den förtjänade.

Medaljerna delades ut i Göteborg i torsdags kväll, på fredagseftermiddagen steg chefredaktören in i köttbutiken och på lördagen fanns artikeln på plats. För att finna något liknande i BLT fick jag vänta tills i dag måndag, men de raderna var svåra att finna. Längst ner på sidan dessutom. Se bildexempel.budget-5

Nej, fram med det lokala skeendet som naturligtvis måste bli till en självklar bevakning om en lokal tidning verkligen ska förbli en lokal utgivare.

JULKUL hos Wiktor Olssons

IMG_0488

Jag har varit på JULKUL hos Wiktor Olssons i Bräkne-Hoby.

Den som inte vet vad detta innebär kan knappast vara bleking, skåning eller smålänning. Inte heller tysk eller dansk. I denna genuina gårdsbutik mitt i Blekinge är det internationellt språk som gäller. Ja,  listerländska kan också förekomma.

Egentligen heter butiken Wiktor Olssons slakt, chark & gårdsbutik. Sortimentet är brett och tillverkas på ett hantverksmässigt sätt. Här används inga konstlade medel. Det enda som godkänns är salt, socker, potatismjöl, lök och kryddor. Djuren föds upp av lokala producenter och har kortast möjliga väg till slakten.

Slakteriet och butiken drivs  i dag av Bengt Olsson och det var hans far Wiktor som startade företaget 1948.

I denna mysiga och väldoftande butik sitter man (i bästa fall) i timmar för att i lugn och ro tänka igenom vad som bör inhandlas. Hit går man inte för att handla ett hekto skinka. Möjligen ett par kilo av de guldbelönade isterbanden som t.o.m. har tagit långa vägen in till TV:s morgonsoffa och där lovprisats.

Nej, här är det storhandel som gäller. I dag fick jag startnummer 61. Då avverkades nummer 22! Du förstår. Det är här sittfläsket möras på ett ypperligt sätt. Vill du så kan du fritt ta dig en kopp kaffe och är du riktigt begiven på godsaker kan du sätta tänderna i en lika gratis kanelbulle. Wiktor, förlåt Bengt Olsson bjuder medan du köar.

Här sitter man sedan och lyssnar till beställningar – Isterband, revbensspjäll (i dag specialstyckade), hackekorv, sylta, skinka och så vidare i en evighet…

Beställningarna blir efter en timme till en gungande melodi med många olika tonarter och dialekter. En charkkör där solisterna utgörs av klockrena strupar hos rutinerade expediter som ständigt återkommer med refrängen – hur mycket ska du ha?

På sin tid fanns det två slakterier i Bräkne-Hoby. Wiktor Olsson var den mer aktiva butiken med lockpriser och det har berättats att det konkurrerande och lite mindre slakteriet hade en speciell spanare. Slaktarens fru spejade med hjälp av kikare på de dagligen nyuppsatta lockpriserna. Därmed har du fått svaret på vad lockpriser kan innebära.

Ja, här sitter man således och tittar på människor i skiftande åldrar. Korta och långa och det är mest ryggarna du studerar om du lyckats få en sittplats.

Här sitter du och filosoferar om slakteriets speciella grillkorv som går under namnet ”Elaka Gösta”. Det var slakteriets första grillkorv med kryddor. Kryddor som vitlök och annat var tidigare bannlyst i grillkorv. Den skulle vara neutral.

Det är sonen till Bengt Olsson, Anders (som arbetar för moderaterna i riksdagshuset) som har berättat hur korven kom till och varför den fick namn efter förre moderatledaren Gösta Bohman.

Dessa grillhärligheter och annat läckert har genom åren avnjutits av kändisar som Stig-Björn Ljunggren, Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson.

JULKUL på Wiktor Olssons är således betydligt mer än enbart mat. Efter någon timme tycker du dig känna såväl personal som handlande gäster som har något glasartat i blicken när de nått så långt som till kassan.

”Hej då. Vi ses om en vecka”. Efter jul blir det långstängt. Butiken öppnar först till Påsk. Fiffigt. Julen varar ända till Påska…