Tanken slår mig när jag äntligen besöker banvaktstugan i Vollsjö. I huset på Västergatan 21 huserar Piratensällskapet och bakom knuten sitter han själv med katten.

Det känns nästan andäktigt att sakta närma sig Skånes storhet, författaren och juristen, Fritiof Nilsson – Piraten. Närkontakt har han också med Bombi Bitt som var hans debutroman ”Bombi Bitt och jag” som bara för kort tid sedan gavs i repris på SVT.

Naturligtvis är Piraten odödlig och jag tror att han själv också var medveten om detta. I annat fall hade han säkert skjutit på döden ytterligare ett tag. Han kommer för all framtid att minnas och nya generationer kommer att upptäcka hans begåvning genom hans många böcker och genuina beskrivning av det dåtida samhället. Att han dessutom ansågs vara en duktig och roande jurist i många domstolar är en helt annan sak och naturligtvis inte alls lika omtalat.

Piraten sitter väl placerad i en liten men vacker park som omger den gamla banvaktstugan som nu är ordentligt uppfräschad. I parken har man byggt en liten scen som årligen besöks av de stora inom svenskt kulturliv.

Fritiof Nilsson Piraten växte upp i Vollsjö järnvägsstation där hans far var stins. Vi delar den upplevelsen eftersom jag själv har en sådan bakgrund vid Bredåkra station. Stationshuset i Vollsjö finns inte längre, det revs av traktens mäktiga politiker, trots protester, för att ge plats åt en gata. Naturligtvis fick politikerna lite senare kalla fötter efter all kritik och lät dåtida järnvägens vattenpump till ångloken stå kvar på sin plats.

Piraten var en festprisse av stora och omättliga mått. Han älskade god mat och dryck därtill och hade flera stambord, ett av de främsta fanns på Hotel Savoy i Malmö. Många måltider intogs också på anrika Hotel Svea i Simrishamn och det är när jag funderar på alla hans måltider som tanken slår mig – vad hade hänt om Piraten hade vuxit upp i Brunnsstaden Ronneby istället för Vollsjö?

Naturligtvis hade gamla anrika Brunnshotellet fått en helt annan och mer gedigen framtoning med hjälp av Piratens penna. Brunnshotellet som numera mest nämns för sin brand. Enda undantaget utgör författaren, Lars Rosander, som i sin burleska skildring ”Sommarskymnings svalka” skildrar sängkamrarnas härskare på sekelskiftets Ronneby Brunn.

Men tänk vad Fritiof Nilsson Piraten hade kunnat göra av allt det goda, onda och roliga som inträffade på det anrika Ronneby brunn. Om han levt i nutid hade han kunnat gotta sig åt mycket egendomlig kommunpolitik som bl a torgträd uppryckta med rötterna för att fåglar hade osmaken att sitta däruti. Jag menar också slagsmålet som uppstod när man skulle namnge kändisar som besökt Brunnsskogens scen genom åren.

Jag sätter punkt där för ni Piratenvänner kan säkert själva tänka hur det hade kunnat bli. Själv kommer jag att läsa flera av Piratens böcker. Varför inte ”Bock i Örtagård” med en sanslöst god betraktelse av dåtidens smörgåsbord som inte gick av för hackor. Läs och njut.