Jag älskar ”Uppdrag Granskning”. SVT:s flaggskepp när det gäller att avslöja vad som döljer sig bakom politiska dimridåer. Nu senast ett antal program som på ett tydligt sätt visar att politiker gör sig viktigare än vad dom är.

”Uppdrag Granskning” har med hittills visade program på ett pedagogiskt sätt visat varför just regionvalet är det glömda valet. Man har visat att skillnaderna mellan de politiska alternativen mestadels är väldigt små. Blekinge inget undantag.

Naturligtvis har sjukvården i Region Blekinge också studerats och det lokalmedia inte klarat av på några år gör reportrarna på ”Uppdrag Granskning” klarsynt och pedagogiskt förståeligt.

När Alliansen i Region Blekinge med Erik Lindborg, kd, som kvarstående frontfigur tvingas rapa upp sitt slitna vallöfte från 2018 om en närakutmottagning i Karlshamn framstår samtliga politiker som varande töntar. Det som presenterades som ett ”nytt grepp” med en dygnetruntöppen akutmottagning i Karlshamn har i nutid bantats ner till en telefonlinje till 1177!

Jag tycker nästan, men bara nästan, synd om Erik Lindborg, kd, när ”Uppdrag Granskning” klär av honom och alliansens vallöfte när man visar hur han ska presentera en akutmottagning som inte finns! Lindborg löser problemet genom att lämna ordet till Kjell Ivarsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Blekinge. Naturligtvis gick det lika illa för honom, bara med lite andra ord.

Nästa parodi spelas upp när ”Uppdrag Granskning” ber regionpolitiker i landet skilja sin egen budget från sina motståndares. Då  är det flera som inte kan se skillnad på dem.

Naturligtvis får Region Blekinges två toppolitiker, Lennarth Förberg, regionstyrelsens ordförande, m, och oppositionsrådet Christina Mattisson, s, chansen att peka ut sina respektive budgetar. Dom får god tid på sig att studera siffrorna i de två olika budgetförslagen. Båda tror att de pekar ut sin egen budget. Förberg svamlar om att ”vi brukar tala om individens betydelse” när han har pekat ut oppositionens budget som sin egen.

Om inte regionens två ledande politiker ens kan skilja på sina respektive budgetar, hur svårt ska det då inte vara för väljarna att rösta på bästa förslaget när de visar sig identiskt lika? Förklaringen är, menar politikerna, att de får ett ekonomiskt underlag från tjänstemännen. Men att därefter underlåta att förklara för väljarna hur man tänker gå till väga för att på bästa sätt använda skattemedlen är, tycker jag, att betrakta som grovt tjänstefel. Vad ska vi då med politikerna till?

Bo Rothstein, seniorprofessor i statsvetenskap, anser att den som vill ha en annan sjukvård i sin region inte har så mycket att välja mellan. Han slår fast:

”Om politikerna går så nära varandra att det inte finns något alternativ kan man lika gärna stänga ned det här valet.”