Vattnet hindrar turismen i Ronneby

Lämna aldrig över ett gott råd till någon politiker. Det lönar sig föga. Av ren slentrian blir det i stället tvärtomleken. Hen vet nämligen alltid bäst och har idén ingen politisk bakgrund är det kört.

Vi var ett antal godtrogna personer som 2012 fortfarande hade en stor portion tro på våra folkvalda politiker. Vi ville väl och trodde att även ledande politiker i Ronneby kunde ha samma ambition. Vi drog igång ett slags upprop som gick ut på att åter få uppleva att båtar skulle kunna ta sig från havet vid Ronnebyhamn upp till centrum av Ronneby.

Det fanns då och finns fortfarande flera hinder i vägen för att en lyckad turistsatsning skulle kunna återupptas, nämligen en bastant betongbro vid hamnen. Den ligger där den ligger och har de senaste somrarna gjort många turister besvikna.

Problemet är nämligen att det allt högre vattenståndet i ån har hindrat även passagerarbåtar från att ta sig under betongklumpen. Bron är ett gammalt problem som tog sin början redan sommaren 1960! Med start då kunde endast båtar lägre än 1,4 meter ta sig under bron, detta under förutsättning att dåtida normalvattenstånd gällde.

En dröm för framtiden att få se båtar av detta slag i Ronnebyån

Numera är det inget normalvattenstånd som gäller och det var just detta faktum vi påtalade redan för elva år sedan. Ledande politiker ställde sig på miljöförnekarna- och klimatskeptikernas planhalva. Vi och andra som varit ännu tidigare med att påtala problem som skulle komma hade fel, menade man och fortsatte att sitta med armarna i kors.

Mycket av motståndet speglade också rädslan att inte oroa ledningen för Tarkett. Företaget transporterar tillverkade mattor från fabriken söder om betongbron upp till sitt lager strax norr om stoppklotsen. I oroliga tider skulle kanske Tarkett välja att flytta fabriken utrikes om man skulle byta ut bron över Ronnebyån? Det framfördes sådana farhågor från politiskt håll. Detta trots att företagets tidigare vd, Willi Senn, lovat stadens dåvarande politiker att aldrig flytta fabriken från Ronneby. Willi Senn är avliden men hans själ och löfte lever fortfarande kvar.

Mycket talar för att så är fallet när Sydöstran i fjol höstas lät berätta att Tarkett vill flytta fabriken och bygga nytt längre norr ut. Nu visade det sig att tidningen var på tok för tidigt ute och att det inte alls var så att fabriken i Ronnebyhamn var för liten. Skälet till en eventuell flytt är nämligen intressant i sig och bakgrunden är densamma som vi påtalade redan 2012. Man vill helt enkelt gardera sig för en framtida vattenhöjning. Nuvarande fabrik ligger nämligen farligt nära strandkanten.

Deras sätt att tänka är intressant och ger oss som fortfarande vill ha en levande Ronnebyå med båttrafik rätt i vårt sätt att väcka framtida tankar.

När nu Ronneby kommuns ledande politiker åter vill utveckla området Östra Piren och Karön, en satsning på fyra miljoner kronor, borde väl byte av betongbron vara en självklarhet. I satsningen ingår nämligen också den länge utskällda skärgårdstrafiken.

Kom igen nu betongsossar, höll jag på att utropa, men det är ju Sd, m, kd och l som har tillkämpat sig makten och därmed också ansvaret för en lyckad turistsatsning även i Ronnebyån med den historiskt vackra bebyggelsen utmed Nedre Brunnsvägen. Kom igen! Ni ser ju hur vattnet stiger på den gamla åbottnen, alltså i Brunnsparken.

Vatten – stan är full av vatten.

https://youtu.be/_Xw9AgNqilQ?t=19

Självklar marknadsföring av Blekinge

Man valde enkla och självklara argument när man för 40 år sedan lockade turister till länet. Det fungerade t o m med svart/vita bilder. Blekinge hade allt redan då, 1980.

Annonsen har jag hämtat ur ”Brunnsbladet” som gavs ut i samband med att Ronneby Brunn firade 275 årsjubileum. Tidningen producerades av Ronneby Brunn och redaktionen bestod av Gustav Andersson (platschef på Sydöstran i Ronneby), Erik Klint, Karl-Aage Schwartzkopf och Anders Wahlund.

I samband med jubileet gav författaren Lars Rosander (1935-2018) ut romanen ”Sommarskymnings svalka”. Han blev förälskad i Ronneby Brunn när han samlade stoff till romanen. En thriller med ingen mindre än Kung Oscar II som huvudperson. I Ronneby Brunns omgivningar finns ännu i dag mycket kvar från 1905, det ödesdigra år då handlingen utspelas.

Ett gott skratt förlänger livet

Det sägs att ett gott skratt kan förlänga en människas liv. Är det fortfarande så har jag nu förlängt mitt liv med åtskilliga år. Jag har nämligen haft anledning att skratta till och från under en hel vecka, ända sedan jag fick höra nyheten.

Nyheten handlade om ett av Ronnebys absolut längsta diskussionsämnen efter konstfrusen bandybana och lämplig plats för en motocrossbana. Nyheten var att turistbyrån ännu en gång är tillbaka på torget. Lägg märke till orden –”på torget”.

Minnesgoda ronnebybor, och vi är många, har inte kunnat undvika att följa den politiska striden om var Ronnebys turistbyrå ska vara placerad. Den fanns en gång, för några år sedan, placerad i ett vackert och historiskt hus, Clarbergs gamla konditori. Alldeles intill torget. Ett perfekt läge.

Rubrikerna har varit många om denna turistbyrås placering. (Se klipp). Dess placering har också varit minst lika svårfunnen och påhittig. Det hela urartade när politikerna och dess ordförande i Fritid- och Kulturnämnden gavs förtroendet att handlägga frågan om placering. Resultatet den gången blev ett litet bord under trappan i biblioteket. Där i halvmörkret skulle turister finna broschyrer som i bästa fall skulle locka dem till olika arrangemang i kommunen.

Ingen förstod vitsen med placeringen. Orföranden menade på fullt allvar att det inte behövs någon synlig turistbyrå. Allmänheten kollar på nätet, sedan är saken klar, ansåg ordföranden som tyckte att alla som inte höll med inte förstod modern marknadsföring.

Nu är det en tjänsteman som har satt ner foten och bestämt att turistbyrån ska stå på hjul och finnas mitt på torget. Tjänstemannen är relativt ny i kommunen och lystrar till namnet, Anna Ekberg. Anna är nytillträdd kommunikationschef och har bl a kommenterat nyheten på följande sätt:

”Vi behöver vara synliga på torget, det är hit turisterna kommer. Poängen med boden är att den kan flyttas eftersom den står på hjul, har hon betonat i lokalpressen.

Ja, med tanke på den långvariga debatten om turistbyråns placering är det nog bra att den nu har fått hjul. Skulle en politiker ännu en gång föreslå annan placering, må gud förbjuda detta, ja, då är det den lättaste saken i världen att bara dra den vidare.

Jag lyfter på kepsen för Anna Ekberg och konstaterar:

Den olyckliga hanteringen har med all tydlighet visat att turism inte ska vara en fråga för Fritid- och Kulturnämnden.

Så olika vi ser på turism

Filial

Rubriken ovan låter som änglasång för oss som länge kämpat för att turistbyrån i Ronneby ska flyttas tillbaka till torget.

Men stopp, innan ni får glädjefnatt – artikeln gäller tyvärr inte Ronneby – utan Karlshamn!

Karlshamn ligger ca 3 mil väster om Ronneby men vi är fortfarande i Blekinge. Hur kan då politiker tänka så olika?

Är då politiker i Ronneby som väljer att stoppa undan turistbyrån på biblioteket negativa till turismen? Kanske inte direkt negativa men de tänker fel och kanske är anledningen att intresset är riktat åt annat håll.

Vi i Ronneby, som tror på aktiviteter även i centrum och att människor fungerar på så sätt att man alltid dras till städers centrum för handel och olika upplevelser, vi kämpar vidare och tar ännu en gång rubriken till hjälp för påtryckning.

Turistbyrå 4

Ronneby laddar för upplevelsecentrum

Gribshunden 3

I drygt 80 år har det i Ronneby med såväl politiska som ideella krafter förts diskussioner om att förverkliga ett stadsmuseum. Av skiftande skäl har detta mål aldrig uppnåtts men nu med såväl fynd av ”Gribshunden” som ”Guldgubbar” har läget blivit ett annat.

Nu är det inte enbart i termer av stadsmuseum man diskuterar i den grupp som redan har haft två sammanträden. Gruppen leds av Anders Engblom, Ronnebys kommunstrateg, och nu menar man att det är viktigt att skapa ett arbetsnamn som inte direkt associerar till museum. Gruppen anser ”att det finns många med förutfattade meningar om vad ett museum är.”

Inledande sammanträden har varit av typen inventering av frågeställningar. Bl a anser man det angeläget att finna intressenter och stödjare av initiativet utanför myndighetssfären. Nivån på vad ett projekt av detta slag kan komma att kosta har medfört att man tittat på vad ”Ubåtshallen” vid Marinmuseum i Karlskrona kostade att bygga. I det fallet stannade notan på ca 150 miljoner kronor.

Det finns, anser arbetsgruppen, en hypotes om att projektet kan komma att kräva minst 2000 kvm. En framtida lokalutredning får utvisa krav på utrymme men den måste ta hänsyn till antalet intressenter och inriktning.

Naturligtvis måste ett projekt av detta slag som nu diskuteras också bli en nationell fråga. Möjligheter att söka ekonomiskt stöd finns, konstaterar gruppen, som bl a pekar på Leader Blekinge Småland Sydost. Ronneby uppfyller de krav som gäller för att söka medel denna väg.

Gribshunden 2

Redan nu har man listat ett antal tilltänkta etableringsplatser som har nämnts i olika sammanhang. Dessa är: Kommunens elverkstad, Kulturcentrum, Bruket, Fredriksbergsskolan, Rådhuset, Snäckebacken, Kilen, Brunnsparken, Östra Piren, Sörbyområdet och Davids kulle. Anders Engblom tar tacksamt emot fler förslag.

Närmast blir det kommunstyrelsens arbetsutskott som ska ta sig an museifrågan vid sitt sammanträde den 24 maj. Till det sammanträdet kommer även presidiet för Fritid- och Kulturnämnden att inbjudas.

I arbetsgruppen, som leds av kommunstrategen Anders Engblom, ingår Marcus Sandekjer, chef Blekinge Museum, Björn O Svensson, ordförande i Ronneby Musei- och Hembygdsförening, Helena Revelj, stadsarkitekt, Sattar Zad, tekniska förvaltningen och Karin Svensson, planarkitekt.

Ronneby måste lösa turistfrågan nu!

Nu är gränsen nådd för vad som kan anses anständigt och relevant när det gäller turistfrågan i Ronneby. Det hattande som har skett med turistbyråns placering har visat att frågan inte tas på allvar.

Ena veckan ska den vara i Clarbergska fastigheten, nästa ska den placeras på biblioteket och en annan dag ska den placeras någon annan stans.

Turistbyrån 3

Den olyckliga hanteringen har med all tydlighet visat att turism inte ska vara en fråga för Fritid- och Kulturnämnden. ”Turism är världens största näring. Man kan inte hålla på att dribbla med turistbyrån på det här sättet” som Willy Persson i Företagarna säger i en tidningsartikel

Turistbyrå 2

Nej, Roger Fredriksson, m, och Kenneth Michaelsson, c, sätt ner foten eller kavla upp skjortärmarna och se till att det blir någon ordning och reda med turismen. Naturligtvis ska den lyda under näringsliv. Allt annat är bevis för att frågan inte tas på allvar.

Turistbyrå 4

Jag vet att tf förvaltningschefen för Fritid- och Kultur har fått uppdraget att bl a se över frågan hur turismen ska hanteras och förvaltas. Det finns, om jag gräver djupt, ledande politiker som anser att turismen bör hanteras av näringsliv, men se framför allt till att nämnden för Fritid- och Kultur håller fingarna i styr tills utredningen är klar. Nämnden har med all tydlighet visat att de varken har intresse eller kunskap om turismen.

Turistbyrå 1

Naturligtvis blir det ideliga flyttandet av turistbyrån en fråga som får ett löjets skimmer över sig. Frågan är nu så totalt uttjatad att den inte ens är rolig för revymakarna att använda.

Underligt är det också tycker jag att det enbart är Företagarna i Ronneby, där Willy Persson är ordförande, tycks reagera över dribblandet med turistbyrån. Vad säger t ex Ronneby Handel- & Intresseförening?

Vädjan ställer jag till Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande och Kenneth Michaelsson, förste vice ordförande. Ni visade handlingskraft när ett antal träd på torget behövde ryckas upp med rötter och allt för att rädda en viktig del av turismen – restaurangverksamheten. Ni kan om ni vill och nu hastar er insats.

 

 

Ronnebys Karöbåt en miljöbomb

 

DSC03301Ronneby kommun ligger i framkant när det gäller framtida miljömål. Bl a har man fått stor uppmärksamhet när man byggt nya giftfria förskolor.

Naturligtvis vill man surfa på denna positiva miljösyn och därför är det inte överraskande att gamla, ädla Karöbåten  utnyttjas i årets turistreklam. I den nu aktuella broschyren förekommer Karöbåten på inte mindre än sex (6) bilder.

Denna upprepande exponering innebär med all säkerhet att reklammakarna inte känner till båtens hälsotillstånd. I dag är den nämligen rena miljöbomben!

Båten är gammal och har haft ett tufft liv på senare tid. Vi kommer ihåg hur den för två vintrar sedan kördes i tjock is när Sverigedemokrater skulle fraktas tur och retur till julbord på Karön. Båten fick skador för stora slantar.

Nu utgör båten, enligt experter, ingen risk för passagerare men den är däremot rena miljöbomben och det har den varit en längre tid och det med tjänstemäns goda minne.

Motorn är i behov av reparation eftersom topplocket är skadat och det innebär i sin tur att Karöbåten på sina turer mellan Ekenäs och Karön släpper ut en icke oansenlig mängd olja i vattnet. Kommunala tjänstemän känner till miljöproblemet men har ännu så länge blundat för problemet. Det sägs att man blundar på grund av ekonomiska skäl, men då räknar man ytterst kortsiktigt.

Även politiker i Ronneby kommun känner till Karöbåtens dåliga hälsotillstånd. Man har bl a försökt få den nya arrendatorn att köpa en ny båt. Men att köpa en båt för tre, fyra miljoner kräver att den snabbt kan betala sig och den möjligheten, menar man, finns inte i Ronneby skärgård.

Kommunen har också framställt önskemål om att en ny båt skulle kunna göra skärgårdsturer men det stupar på att båten måste leva upp till en turlista som reglerar trafiken mellan Ekenäs och Karön.

I dag är båten rena miljöbomben och naturligtvis måste detta stoppas omedelbart!

 

Ronneby sitter fast i turistfällan

Ronneby förfogar över många turistpärlor med stor utvecklingspotential. Jag tänker på natur, parker, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och jag tänker på alla ideellt arbetande föreningar som lockar med arrangemang av skiftande slag.

Många brinner för sin kommun och vill att den på olika sätt ska kunna visas upp och locka till besök. Men allt detta arbete bromsas effektivt av en tafflig kommunal byråkrati och som det ser ut nu i slutet av maj månad tyder mycket på att Ronneby kommer att förlora ännu en turistsäsong på just byråkrati och slapphet.

Jag ska ge några exempel.

Det händer i Ronneby

Ronneby har i dagsläget inte ens en turistbyrå. Tjänstemän och politiker har sagt att en sådan inte behövs.

-Vi ska vara där turisterna finns, har man sagt.

Men var finns turisterna och hur ska de få veta vad som erbjuds när en samlande plats för information och bokningar inte finns på kartan.

I denna situation har Ronneby hamnat på grund av en otroligt tokig organisation. Turistnäringen lyder direkt under kommunstyrelsen och därmed näringslivschefen. Men han har inget med en eventuell turistbyrå att skaffa. En turistbyrås vara eller inte vara hanteras av Fritid- och Kulturnämnden och därmed är dess förvaltningschef ansvarig.

När dessa två förvaltningar inte har samsyn så hamnar Ronneby i den nu försmädliga turistskuggan, man sitter helt enkelt fast i sin egen turistfälla.

Arrangörer av musik, teater och andra arrangemang som kräver bokningar av biljetter blir därmed strandsatta.

Hjärtat

Jag nämnde ideellt arbetande föreningar som gör storartade arbetsinsatser för att locka deltagare till kommunen. Men dessa satsningar belönas inte av kommunen, istället bestraffas arrangörerna. Du ska få ett färskt exempel.

Bräknetrampen i Bräkne-Hoby har under sju år lockat tusentals cyklister till kommunen. De kommer från Sverige men också från övriga Europa. Under tidigare år har man fått självklar hjälp av kommunen att puffa för arrangemanget på reklamskyltar utefter E 22.

I år var det slut med detta samarbete. Ronneby kommun krävde 5 000 kronor för att på tavlorna tala om att arrangemanget ägde rum. Eftersom föreningen inte hade de pengarna missade Ronneby att tala om att man är en cykelkommun i Sverige att räkna med. Bedrövligt!!

Kurorten

I min verklighet är det självklart att en kommun skall ta emot minsta lilla arrangemang med öppna armar för att därmed tala om för bl a bilister att i Ronneby finns inte bara ett antal affärer att handla i utan i denna kommun händer det också spännande arrangemang. Kom in till oss. I det läget hjälper det inte att det står ett vackert Viggenplan in till E 22.

När vi inte ens i Ronneby kan komma överens om hur vår slogan ska se ut, ja, då har vi en lång väg med många motlut att vandra. Ronneby sitter fast i sin egen turistfälla.

Ronneby kommun – sälj Villa Vassen!

DSC02339

Vi i lobbyistgruppen – ”Lyft broarna – ett lyft för Ronneby” har haft ett snabbt men ytterst effektivt lunchsammanträde. Vi beslutade att på bästa och snabbaste sätt inspirera valda politiker i Ronneby fullmäktige att arbeta för följande:

  1. Ronneby kommun bör snarast sälja Villa Vassen i Ekenäs. Efter en behövlig upprustning för fem miljoner kronor bör denna åretruntrestaurang utgöra ett attraktivt köpobjekt.
  2. De pengar som flyter in vid en försäljning av Villa Vassen bör kunna användas till att köpa en öppningsbar bro vid Ronnebyåns mynning i Ronnebyhamn där det finns avancerade planer på en framtida turistsatsning för Östra Piren.

När nu flera politiska partier står i begrepp att vilja öppna upp för en frekvent båtturism i Ronnebyån ser vi  inga hinder för snara åtgärder som innebär en ökad aktiv turism i Ronneby.