Jag har i bloggen några gånger uppmärksammat Ronnebys dåtida lokaltidning, Ronneby-Posten. Flera av mina kolleger genom åren startade sina karriärer på den tidningen.

En av dessa var Inga-Lena Runeson som senare hamnade på Blekinge Läns Tidning då hon också gifte sig och fick efternamnet Fischer. På BLT nådde hon positionen politisk chefredaktör.

Den politiska färgen på Ronneby-Posten var dåvarande högern och redan då ställde Inga-Lena höga krav på andra tidningars journalister, att vi skulle passa in i samhällsbilden. Själv blev jag anmäld av Inga-Lena som berättade att jag ansågs vara en ”suspekt individ” och att jag hade ”smygande avsikter gentemot länets då vördade landshövding Thure Andersson”. Jag var vid den tidpunkten anställd på Blekinge Läns Tidning.

Till brevet bifogades en bild som skulle bevisa att jag t o m vid invigningen av Tarketts fabrik i Fornanäs 1970 hade smygande avsikter. Naturligtvis kunde jag inte neka till att ha varit på platsen. Dessutom observerades jag av såväl landshövdingen själv som hans hustru och några andra i sällskapet.

Till mitt försvar ska sägas att jag endast hade för avsikt att ta en bild av det högtidliga tillfället. Vid den tidpunkten på sjuttiotalet var en fabriksinvigning av den storleken inget som skedde varje dag. 14 000 kvadrat var naturligtvis stort.

Jag förstod varken 1970 eller senare vad jag var misstänkt för men här kan du ta del av brevet från dåvarande reportern på Ronneby-Posten Inga-Lena Runeson. Jag publicerar också bilden eftersom jag inget hade att dölja.

Du förstår säkert att det hela var ett skämt mellan två då oprövade journalistämnen. Det kan tilläggas att jag efter den nu redovisade händelsen hade många givande samtal med landshövding Thure Andersson genom åren.