Fortsatta förluster för Sydöstran

I dag släpper jag fram Sune Håkansson i full frihet som gästskribent. Han har granskat lokaltidningen Sydöstrans bokslut för 2016. Här följer hans intressanta analys.

”3,2 miljoner kronor i förlust under 2016. 0,7 miljoner kronor sämre än prognosen från april. Likväl 3,2 miljoner kronor bättre än föregående år.

Sydöstran har i flera år haft en kärv ekonomi. Räddningen under senare år har varit en ägare som i grunden inte är vinstmaximerande. Man är villig att tillskjuta medel. Till en del i eget intresse. Det är samma ägare (Gota Media) för Sydöstran och Blekinge Läns Tidning. Nu kan man ha samdistribution, vilket håller nere kostnaderna, därtill får man också statsbidrag.

Statens driftsstöd var 15 miljoner kronor, 1,5 miljoner mer än föregående år. Fyra tjänster försvann under året, vilket torde ha givit besparingar i samma storleksordning. Ytterligare sparpaket finns, men det torde inte finnas så mycket mer att spara på. Man skall utöka samarbetet med BLT, men det finns gränser. Blir tidningarna alltför lika försvinner presstödet.

Det bör påpekas att det årligen försvinner några tidningar i landet.

Sydöstran lyckades behålla sin upplaga, 10.100 exemplar. Sydöstran tillhör dock de tidningar som säljer med relativt stora rabatter.

Bokslutet visar också förändringar i folks betalningsvanor. Förr betalade man prenumeration för hela året, nu väljer allt fler kortare betalningstider. Förskotten på abonnemang sjönk med tre procent på ett år. Förklaringen kan dock vara att antalet prenumeranter är på väg ner.

FRAMTIDEN

Framtiden för Sydöstran bestäms till vissa delar av faktorer som tidningen inte själv kan påverka. Folks läsvanor ändras exempelvis. Många andra tidningar har fått vidkännas upplagesänkningar. Nyheterna läses på nätet, ofta nära nog gratis.

För Sydöstran gäller det att klara konkurrensen om nyheterna. Det gäller oftast att vara först. Här märks stundom skillnaderna mellan lokalredaktionerna. En ny lokalredaktör på Sydöstran, eller BLT, kan snabbt påverka styrkeförhållandet. I synnerhet i de kommande valtiderna kommer bloggarna också att vara konkurrenter.

Den andra konkurrensen gäller annonserna. Klarar tidningarna konkurrensen mot övriga aktörer?

För det innevarande året spår styrelsen en förlust på 1,8 miljoner kronor.”

Sune Håkansson

Sydöstrans lokala journalistik

Blekinge är ett litet län men har ändå fem kommuner. Väl många, kan tyckas, men det förblir så när bypolitiken fortsätter att vara förhärskande.

När lokaltidningen Sydöstran dessutom ger ytterligare näring på detta område blir murarna inte direkt lägre mellan kommunerna.

Den senaste miljörankningen som tidningen ”Aktuell Hållbarhet” har redovisat blir till ett riktigt dåligt exempel på lokal journalistik när lokaltidningen Sydöstran i sin tur presenterar resultaten.

Den 29 juni skriver man på Ronnebysidan med sex rader att Ronneby sjunker i miljörankningen. Kommunen har sjunkigt ”hela” sex placeringar, från 8 till 14. Inte ett ord om att Ronneby är klart bäst av länets kommuner. Övriga kommuners placeringar nämns inte.

Enligt Aktuell Hållbarhets chefredaktör beror tappet framför allt på hårdnande konkurrens.

Några dagar senare, den 1 juli, dyker det upp några rader på tidningens Karlskronasida. Rubriken då är – ”Karlskrona klättrar i miljörankning.”

Karlskronas placering och förbättring från plats 57 till 27 kommenteras av kommunalrådet Magnus Larsson.

Inte heller i denna korta artikel omnämns övriga kommuners placeringar.

Ronneby intar plats 14 av 290 kommuner, på andra plats av länets fem kommuner kommer alltså Karlskrona som följs av Olofström på plats 89, ett tapp från plats 58. Sölvesborg hamnar på plats 100 mot 142 året dessförinnan och Karlshamn på plats 244 som tappat rejält från plats 86.

Hade tidningen redovisat på detta sätt hade läsaren fått en adekvat upplysning.


Är Blekinges politiker skrivkunniga?

Frågan är högst berättigad och jag ska använda politiska chefredaktören Sylvia Asklöf Fortell på Blekinge Läns Tidning som exempel.

Redan för en månad sedan, lördagen den 25 mars, skrev Sylvia och ställde frågor till kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn, Per-Ola Mattsson, socialdemokrat. Frågorna, som gällde Karlshamns kommun och Nordstream, var viktiga inte minst ur ett samhällsdemokratiskt perspektiv.

Svaret från Mattsson uteblev och istället svarade han sina vänner på Facebook!? I dag gjorde Sylvia ett nytt försök att få svar, ett sådant har nämligen lyst med sin frånvaro i en månad trots två uppmaningar till svar. Troligtvis kommer det inget svar nu heller.

Att ledande politiker i Blekinge inte skriver insändare eller svarar på insändare…. ej heller går i polimik med politiska chefredaktörer vid de två länstidningarna är ingen nyhet. Så har det varit i åratal och Sylvia ska nog inte hoppas för mycket på sitt uppfordrande krav på svar.

Nästan samma förhållande med kompakt tystnad råder häpnadsväckande nog också under valår och skulle ett aktstycke trots allt dyka upp kan man utgå ifrån att inlägget antingen är centralt producerat av partiet eller författat av politiska sekreterare.

Ofta är kunskapen hög bland politiska sekreterare som dessutom i många fall har till uppgift att råda politiker hur ett eventuellt svar ska utformas. Ofta stannar det ändå vid total tystnad. Uppfattningen tycks vara att en eventuell storm ebbar snart ut.

Av denna totala avsaknad av politisk debatt har jag sedan länge dragit den drastiska slutsatsen att Blekinges ledande politiker saknar skrivkunskap.

Till Sylvia Asklöf Fortell vill jag säga – sätt en granskande journalist, om sådan finns efter besparingar, och låt hen spana efter handlingar på kommunkansliet i Karlshamn men även på hamnkontoret. Givetvis måste det finnas handlingar som reglerar den uppmärksammade Nordstreamaffären. Leta rätt på dem och kräv att de lämnas ut. Gör det på plats!

Du måste inse att det inte räcker med att ställa frågor i din tidning. Jag tror att lokala ledarsidor (politisk text) har spelat ut sin roll. Blekinge utgör ett fullgott exempel på att gammalmedia som i detta fall inte längre fungerar. Två ledarskribenter på BLT t ex skulle vid ett slopande av tjänsterna ge välbehövliga pengar till ett par grävande journalister i stället.

Miljonstöd till BLT och Sydöstran

Presstödsnämnden har beslutat att bevilja utvecklingsstöd till 28 olika insatser vid 38 nyhetstidningar. Sammanlagt 10,7 miljoner kronor fördelas.

Bland de som får pengar är Blekinge Läns Tidning som får närmare 900 000 kronor för tre olika projekt och Sydöstran närmare 800 000 kronor fördelat i tre olika projekt.

Presstödsnämnden har tittat på ett 70-tal ansökningar, flera av dessa gäller samarbetsprojekt mellan olika tidningar. Av dessa beviljades 50 ansökningar, vilket omfattar 28 olika insatser vid 38 allmänna nyhetstidningar.

Det handlar om stöd för både förstudier och projekt med sikte på utveckling av redaktionellt innehåll i digitala kanaler, utveckling och innovationer när det gäller digital publicering. Men även spridning och konsumtion av tidningens innehåll, eller utveckling av digitala affärsmodeller.

Källa: tidningen Journalisten som har listat de tidningar som har tilldelats utvecklingsstöd. Klicka nedan

http://mprt.se/sv/nyhetsrum/nyheter/2017/presstodsnamnden-har-beslutat-om-utvecklingsstod-/

Varför säljer man sina mammor?

På kort tid har jag oroats över en ny företeelse. Det är Blekinges två lokaltidningar som har fått mig att fundera. Rubriken är väl motiverad och jag ska naturligtvis förklara varför jag ställer frågan i rubriken ovan.

Det började för en dryg vecka sedan när jag läste Blekinge Läns Tidning. På en helsida i tidningen berättade deras tillträdande politiska chefredaktör vem hon var och vad hon stod för. Hon heter Mimmi Karlsson-Bernfalk och det var när hon skulle berätta sin inställning till lokal journalistik och nyhetsbevakning som det slapp ur henne:

”Jag skulle sälja min mamma för en bra nyhet!”.

En ganska elak kommentar. Om min mor hade levt hade jag aldrig sålt henne för en bra nyhet. Jag skulle aldrig komma på tanken att blanda in mina närmaste i ett nyhetsarbete. Vilka tankar väcker ett sådant uttalande från Mimmi hos andra mödrar vars söner eller döttrar råkar vara journalister?

Så i dag på Sydöstrans försatasida chockas jag och antagligen flera andra av följande rubrik:

”Mor Olivia bjuds ut till försäljning.” Dålig ekonomi ligger bakom beslutet”.

Varför ska just en kär mor bjudas ut på marknaden och vem skulle vara beredd att betala för att få en ny mor om man nu råkar sakna en sådan. Varför ska mor säljas för att ekonomin har brakat samman och vem kan bestämma sådant över hennes huvud? Dålig stil och inte alls människovärdigt.

Enligt sägen tog man före kristendomens ankomst de äldre till ättestupan i Valhall utanför Olofström när man ville bli av med sina orkeslösa och olönsamma äldre. Man puttade helt enkelt ut dom över det 40 meter höga stupet vid sjön Orlunden. Är den utförsäljning av mammor som nu florerar ett nytt sätt att göra sig av med äldre olönsamma?

Naturligtvis är det inte så. Det förstår jag också, men håll med om att rubrikerna är chockerande. Jag menar, den som inte känner till att mor Olivia egentligen är ”Mor Oliviagården” i Ronneby kanske blev lika chockad som jag när man utelämnade det viktiga ordet ”gården” efter mor Olivia.

Som det kan bli när ”säljande” rubriker ska fabriceras.

Nej, ingen politik på nyhetsplats

Det händer att jag får en kopia när någon skickar insändarinlägg till länets två lokaltidningar. Nu har det inträffat igen. Det är debattören i Jämshög, Kjell-Åke Björklund som vill ha tillbaka den gamla andan på Sydöstran.

Chefredaktören, Gunnar Svensson kan säkert svara för sig men jag kan bara inte låta bli att reagera. Jag tolkar Kjell-Åkes inlägg på så sätt att han vill ha en mer tydlig politisk markering av tidningen Sydöstran. Ja, han vill dessutom att han som besökare till tidningens lokalkontor ska känna att han är på en Socialdemokratisk tidning. Det gör inte Kjell-Åke i dag.

Nej, nej och åter nej, Kjell-Åke, du är inne på helt fel väg. En bra lokaltidning måste sätta lokala händelser i främsta rummet oavsett politisk avsändare. Den politiska agendan är förbehållen tidningens ledarsida.

Däremot kan jag hålla med dig om att två lokala tidningar med i stort sett identiskt material bara kan sluta på ett sätt – nedläggning! Så blir resultatet för den som väljer bort de lokala nyheterna och bortser från politisk färg på tidningen. Den tiden är förbi, som väl är, när läsaren väljer tidning efter partifärg.

Jag kommer väl ihåg hur det var en gång, då kunde Metall hindra en reporter från BLT att bevista sammanträdet. Endast Sydöstran släpptes in. Det är väl ändå inte den ordningen du vill ha tillbaka, Kjell-Åke?!

Här läser du insändaren som kanske kommer att publiceras i BLT och Sydöstran:

”Jag har läst Sydöstran sedan många år tillbaka och har haft Blekinge Län på prov som E-tidning. Man blir ju minst sagt ”förbannad” att de båda tidningarna har i stort sett samma innehåll när man jämför de båda tidningarna, det är ju fullkomligt löjligt att detta lilla län har två dagstidningar som samarbetar med i stort sett samma innehåll.

Jag besökte SSD:s lokalredaktion i Olofström i ett ärende och upptäckte då att de båda tidningarnas redaktioner huserar i samma lokaler och då besannades det jag redan visste att SSD inte är en ”arbetartidning” längre liksom att Socialdemokratiska Partiet inte är ett arbetarparti utan är ”Högersocialistiskt parti”, sedan får ”Gråsossarna” säja vad man vill.

Jag har läst SSD sedan mitten på 1950:talet, alltså cirka 60 år då min mor prenumererade på den hemma och fortsatte sedan med SSD själv när jag flyttat hemifrån och fick eget boende. När SSD och BLT hade egna lokalredaktioner fick jag känslan när jag hade något ärende till BLT att här hör jag inte hemma, men när jag besöker SSD så känns det bra först när Tore Gillberg var redaktionschef och nu sedan Jan-Erik Martinsson tagit över och han har efterträtt Tore på ett mycket bra sätt.

Man saknar den politiska rivaliteten mellan de båda tidningarna något som var mycket givande, kanske kan det komma tillbaka om de båda tidningarna tar ut ”skilsmässa”. Jag vill ha tillbaka ”min” tidning som den varit förut utan någon inblandning från Folkpartistiska BLT. SSD är ju störst i västra Blekinge och BLT i den östra länsdelen så dela upp SSD i väst och BLT i öst eller ge ut en tidning för hela länet, men det är klart att då mister man det statliga ”Presstödet” för en tidning.

Ni reagerar kanske när jag skriver Folkpartiet och inte Liberalerna och det är för att när man söker på Google kommer en himla massa tosigheter fram som Folkpartiet hade för sej men söker jag på Liberalerna så är det rent och oskyldigt som en nybadad bebis.”                                                   Katten Stina & Kjell-Åke Björklund, Jämshög.

Lokaltidning står upp för det lokala

Rubrikens innehåll kan tyckas självklar, naturligtvis ska en lokaltidning bevaka det lokala skeendet i samhället. I dag är detta av olika anledningar inte längre så självklart. Tidningsledningar väljer ofta att slimma personalstyrkan för att i stället köpa riksmaterial som är en billigare väg, men föga framgångsrik.

I Blekinge har jag märkt en klar förskjutning mellan länets två lokaltidningar på vilket sätt de bevakar länets fem kommuner. Största ”länsdraken” BLT har valt det billigare alternativet medan Sydöstran har vuxit in i den lokala kostymen på ett framgångsrikt sätt.

Att satsa på en bra lokal bevakning behöver inte vara liktydigt med Grönköpings Veckoblad. Jag tänker i dag ge några exempel på skillnader i bevakningen och då företrädesvis med Ronneby som riktmärke.

Vi behöver inte gå många år tillbaka i tiden för att visa hur det HAR varit. En längre intervju med nuvarande kommunalrådet i Ronneby, Roger Fredriksson, moderat, var då inte en självklar publicering i Sydöstran. Fredriksson har själv berättat att artikeln stoppades.

I dag behöver man inte studera Sydöstrans Ronnebysida många dagar för att uppleva att en 180-graderssväng har ägt rum. Nu blir jag istället nästan överraskad om Roger Fredriksson en dag inte uttalar sig om vad som sker och SKA ske i Ronneby kommun.

Jag måste nämna reportern Jens Svensson vid namn. Han är grabben från byn som självklart håller på KRIF och som inte missar möjligheten att framhålla att Kockumrinken numera bär namnet Soft Center Arena. Självklart blir hans farsa glad varje gång, men vad gör det. Tidningsledningen bjuder på den familjära reklamen. Det gynnar bygden och det är det lokala som gäller.

budget-2

I dag är det t ex en självklarhet för Sydöstran att citera moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson på följande sätt:

”Vi har gått från att vara den sextonde sovjetstaten till att bli en väldigt liberal kommun…”

Ett uttalande som fälldes och publicerades i samband med att Ronnebyalliansen redovisade sin budget. Naturligtvis var det stor skillnad i såväl bevakning som rubrikstorlekar om jag jämför mellan Sydöstran och BLT.

Ett exempel till. Nu handlar det om isterband från Bräkne-Hoby som utklassade hela den svenska charkindustrin och kammade hem guldet. Dessutom blev det silver för Wiktor Olssons pastej. Naturligtvis är detta en viktig tilldragelse för såväl vår lokala företagsamhet som att dagens ägare, Bengt Olsson, får ytterligare dragkraft.

budget-4Denna händelse ansåg Sydöstran så viktig att ingen lokal reporter skulle kunna ge den rättvisa. Nej, här tog tidningens högsta chef, Gunnar Svensson, chefredaktör och ansvarig utgivare, och satte sig i bilen och rattade E 22-an till Bräkne-Hoby. Besöket resulterade i en stort uppslagen artikel med bild på sidans bästa plats. Att Gunnar säkert också var i behov att fylla på i frysen är en helt annan sak. Guldhändelsen fick den uppmärksamhet den förtjänade.

Medaljerna delades ut i Göteborg i torsdags kväll, på fredagseftermiddagen steg chefredaktören in i köttbutiken och på lördagen fanns artikeln på plats. För att finna något liknande i BLT fick jag vänta tills i dag måndag, men de raderna var svåra att finna. Längst ner på sidan dessutom. Se bildexempel.budget-5

Nej, fram med det lokala skeendet som naturligtvis måste bli till en självklar bevakning om en lokal tidning verkligen ska förbli en lokal utgivare.

Politiker och media skrämde Ronnebybor

Information är viktigt. Välgrundad och tydlig information är avgörande annars kan det gå snett och det gjorde det i Ronneby för några dagar sedan.

Därför, följ med på en kittlande och svindlande tur i informationens irrgångar. Det börjar som ett politiskt ärende i Fritid- och kulturnämnden och slutar med en besk beskyllning riktad mot sociala medier. Upplösningen är överraskande enkel men kanske inte för politiker?

En julmarknad på Ronneby torg med inköpta kommunala bodar till en kostnad av 350 000 kronor började som en motion 2014 och behandlades positivt av Fritid- och kulturnämnden. Detta under förutsättning att torghandelsstadgan medger detta, vilket Tekniska förvaltningen nogsamt påpekat i sitt remissvar.

Ärendet har därefter, som det uppges i protokollet från den 25.8.2016, av olika orsaker stannat av och inte hanterats vidare. Dessutom hade Fritid- och kulturnämnden inget utrymme i sin budget för att bekosta inköp av bodar. Pengar söktes hos kommunstyrelsen som i sin tur sa nej med motiveringen att en marknadsundersökning först bör genomföras för att efterhöra intresset. Beslutet innebär att en planerad julmarknad med inköpta bodar kan bli verklighet först 2017.

julmarknad-3Beslutet får till resultat att lokaltidningarna skriver följande:

Sydöstran – ”Planerad julmarknad på Ronneby torg stoppas”.

BLT – ”Julmarknad skjuts upp till nästa år”.

Detta i sin tur får till följd att människor i Ronneby blir förb***** och hör av sig till kommunalrådet, Roger Fredriksson och framför bannor för att julmarknaden ska ställas in, vilket kommunstyrelsen beslutat.

I det läget kommer ett ordentligt trängt kommunalråd på idén att kontakta lokalredaktören på Sydöstran som i dag onsdag skrider till verket och publicerar en artikel med rubriken – ”Julskyltningen ej inställd”. Lägg märke till ändringen från julmarknad till julskyltning. Ett inte alls oviktigt påpekande.

Men redan i går kväll gjorde centerpolitikern i Ronneby, Tim Svanberg, följande inlägg på Facebook:

”Ett typexempel på hur källkritik behövs. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att julmarknaden som ska hållas under större delen av december startas först nästa år. Några få timmar senare läser man på diverse sidor om hur kommunen har lagt ned den traditionella julskyltningen och att detta skulle bero på att invandrargrupper har påverkat beslutsfattandet. Upprördheten vet inte gränser. Kan vi inte enas om att vi först reder ut om någonting stämmer innan vi upprörs över det. Lite onödigt att vara upprörd över någonting man missuppfattat.”

Sociala medier kan beskyllas för mycket men i detta fall är det faktiskt politikerna i Fritid- och kulturnämnden som har lurat såväl media som allmänhet. Det som har arrangerats på Ronneby torg sedan många år tillbaka i samband med julskyltningen har nämligen gått under benämningen julmarknad.

julmarknad

Så visst är det viktigt med information och då tydlig information. Nu har lugnet åter lagt sig som en varm påsvante över Ronnebytorget. Nu väntar vi i Ronneby på en kommunikationschef som blir tydlig och klar. Hen ska vara på plats vid årsskiftet.

Vägskäl har alltid lockat

Förr träffades man i vägskäl för att dansa. Grusvägen fick duga som dansbana. Vägskälet var en naturlig samlingsplats. Alla vägar bar till krysset.

I dag lockar kommuner med vägskäl, eller kryss som man numera kallar attraktiva platser för etableringar. I Ronneby har vi ett sådant kryss. Ännu så länge kallas det växelvis för Viggenområdet eller Sörby. Jag har föreslagit det tidigare, varför inte ta steget fullt ut och döpa området till Ronnebykrysset?!

Hur som helst, området är attraktivt. Rena ketchupeffekten. Lyssnar man på politiker vill tydligen alla företag dit. Det är bra. Äntligen har islossningen startat för Ronneby. Riktigt roligt men givetvis överraskande. Redan 2020 kan Viggenområdet vara färdigbyggt.

Vem kunde för bara ett år sedan tro att ut- och inflygningsbanan för miltärt och civilt flyg skulle locka i den storleksordning som nu visas upp. Det sägs i folkmun att t o m Sydöstran har planer på att överge gågatan i Ronneby för Viggenområdet. Detta för att reportern Jens Svensson inte ska missa en endaste etablering.

Jag vill inte tro att det är så. Förmodligen kan ryktet härledas från någon eller några som inte vill se den politiska alliansen lyckas på detta snabba sätt. Valet står ju snart för dörren.

Även om Sydöstran sedan en tid tillbaka närmarkerar jordbiten i Sörby så vill näringslivschefen, Torbjörn Lind, inte lägga alla korten på bordet. Inte ännu. Lind går så långt att han varslar om att en varuhuskedja också är på ingång. Vilken vill han absolut inte avslöja.

Det finns emellertid två varuhuskedjor som har fört samtal med kommunen under ett respektive två år. Det första är City Gross som var högaktuellt för ett år sedan, men som har tvekat. City Gross finns i såväl Karlshamn som Karlskrona.

Den andra varuhuskedjan är Clas Ohlson som var aktuellt för några år sedan. Det hela rann ut i sanden men det var då Ronneby kommun var berett att flytta biblioteket för att där ge plats för Clas Ohlson. Biblioteket skulle i ett sådant läge ha flyttats till Swedbanks tidigare lokaler vid Strandgatan.

Det får vara hur det vill, men visst skulle det vara bra med konkurrens för Maxi Stormarknad. Inte minst skulle ett matvaruhus i Sörby avlasta den intensiva trafik som råder i dag. Men vågar ledande politiker spänna bågen så mycket? Jag är inte helt övertygad, men ska man leva upp till den fria marknaden så finns det ingen annan väg.

Karlskrona växer så det knakar, skriver lokaltidningarna var och varannan dag. Vad vi ska kalla det som sker i Viggen/Sörby/Ronnebykrysset kan jag väl få återkomma till.

Sydöstrans framtid inte självklar

Sune Håkansson, nationalekonom, gästade denna blogg den 27.6. Han hade granskat Sydöstrans ekonomiska muskler och funnit att tidningen blöder. Han visade med siffror (se blogginlägg längre ner) hur illa ställt det är och han ställde frågan – ”Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner?

Sune Håkansson skrev:

”Det är förvisso flera år sedan jag förutspådde Sydöstrans död. Hittills har jag fått fel. Likväl ställs frågan: Hur länge tyar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner kronor?

Ty Sydöstran blöder, år efter år. Därtill, man blöder mer och mer. Efter de finansiella posterna var resultaten minus 2,1 miljoner kronor år 2012, därefter minus 2,3 miljoner, minus 3,6 miljoner och för år 2015 minus 6,4 miljoner kronor.

När år 2015 började var det egna kapitalet 7,1 miljoner kronor. Då hade redan aktieägarna tillskjutit 3,7 miljoner under 2014.

Under 2015 blev förlusten hela 6,4 miljoner kronor. Av det egna kapitalet återstod mindre än en miljon kronor, då ägarna i Gota-koncernen tillsköt 20,5 nya miljoner kronor.

Under 2015 pekade det mesta fel. Upplageintäkterna sjönk 1,8 miljoner, annonsintäkterna sjönk 2,3 miljoner. Det statliga presstödet sjönk med 0,6 miljoner kronor till 13,5 miljoner. Upplagan sjönk fyra procent.

När aktieägarna tillskjuter 20 miljoner kronor, torde det finnas förhoppningar om att Sydöstran skall överleva ytterligare flera år. Med förlusttakten 6 miljoner kronor per år, blir det dock bara tre år. Något måste göras. Vad?”

På detta inlägg svarade Jan Hindersson, reporter på Sydöstran och tidigare styrelsemedlem:

”Hallå Sune. Råkade se det här inlägget. Ja, du har haft fel tidigae om Sydöstrans framtid, och nu har du det igen! Nu sitter jag inte i Sydöstrans styrelse längre, och jag vill inte kommentera siffrorna i sig, även om de besparingar som genomförts säkert kommer att slå igenom på 2016 och 2017 års siffror. Men jag tror att man måste ha ett annat perspektiv än att enbart granska en tidnings ekonomi. Eftersom Sydöstran har en minoritetsägare är den ett eget bolag med egen styrelse. Men samtidigt är den en del av affärsområde Blekinge i Gotha media. Man bör alltså se helheten med de två tidningarna som kompletterar varandra. Det skulle vara en betydligt sämre affär med bara en dagstidning i Blekinge, som i så fall skulle få bära hela distributionskostnaden och de kostnader för annonsproduktion, administration, lokaler, teknik och sportredaktion som nu delas av två tidningar. Dessutom är det välkänt att om en tidning försvinner från en tvåtidningsmarknad går bara en del av läsarna över till den andra – resten av hushållen blir tidningslösa. Det skulle alltså minska marknadsandelen i Blekinge väsentligt.” / hälsningar Jan Hinderson.

På detta svarar Sune Håkansson:

”Det händer ibland att man blir glad, när man har fel. Sydöstran gör naturligtvis nytta. Likväl kan jag tolka Hindersons kommentar som att Sydöstran knappast överlever av egen kraft. Jag tycker mig också märka att besparingspaketet påverkar innehållet, konstigt vore det väl annars.

Att Hinderson avstår från att kommentera mina siffror tolkar jag som  att de är rätt. Rykten säger ju därtill att det finns en oro i de egna leden. Sydöstrans framtid är inte självklar. Räddningen är delvis att ägarna inte är vinstmaximerande.

Till en del påverkas framtiden av vad andra aktörer gör. Själv vet jag att ”budskap” och nyheter går fram, nära nog oberoende av var de publiceras. Sydöstran, BLT, Bas Blekinge, BlekingePosten eller Bengtbloggen, alla kan de användas. Mina funderingar brukar gälla: Var når jag ut säkert och någorlunda snabbt? Ett litet tips om att man välsignar djur i Eringsboda kyrka blev exempelvis en riksnyhet.

Frågan blir därför: orkar någon, över en längre tid, publicera en blogg? Inför förra valet fanns det många bloggare, få överlevde. Det är svårt att nära nog dagligen vaska fram en enda läsvärd nyhet. Många tips torde vara oanvändbara.

Likväl gäller: några ”gratisbloggar” och Sydöstran, och andra tidningar, får problem.”

Sune Håkansson