Bygg Ronnebys landmärke vid österled

Varje gång det ropas på idéer som kan ge Ronneby kommun ett lyft dyker det alltid upp en artikel som jag inte kan glömma. Den publicerades inför kommunvalet 2010. Jag låter den fungera som ett slags avstamp.

Rubriken på artikeln – ”Ge oss ett Turning Torso” ledsagas med en bild på tre politiker, Sune Håkansson, Kenneth Michaelsson, Roger Fredriksson, då sex år yngre än i dag. Roger Fredriksson, då oppositionsledare sa:

”Det saknas en identitet. Tiden som IT-kommun är förbi.”

I artikeln lovade samma politiker att det skulle utlysas en tävling. Byggnadsnämnden skulle få i uppdrag att genomföra tävlingen om ett framtida landmärke.

Det blev aldrig någon tävling om ett nytt landmärke, om nu inte torget ska räknas som ett sådant. Ett gammalt och ganska slitet tema i så fall. Tävling blev det nämligen, ett antal arkitekter bjöds in för att ännu en gång förändra torgets utseende. För vilken gång i ordningen vågar jag inte ens gissa efter all stensättning och omgruppering av träd.

Något landmärke är inte torget i Ronneby. Inte i dag så vi lämnar det därhän.

Uppropet och krav på landmärke kvarstår. Behovet är skriande och för stunden är det ett upplevelseprojekt som diskuteras. Det är ”Guldgubbarna” i Västra Vång och inte minst vrakdelar från det danska förlista fartyget ”Gribshunden” som måste bli en turistmagnet av rang för Ronneby. Naturligtvis är detta ett projekt som måste ha nationell status, inte minst ur ekonomisk synvinkel.

Jag känner till att en arbetsgrupp i Ronneby kommun är verksam i vilken även Björn O. Svensson ingår. Hur långt har denna grupp kommit? Man måste denna gång tänka på vikten av att hålla allmänheten välinformerad. Intresset är brett och hett även internationellt.

Det har en längre tid förts diskussioner var man kan finna lämpliga lokaler. Hittills har förslagen varit väl futtiga. Jag menar storleksmässigt. Varför inte bygga herlt nytt?! Bygg intill Ronnebys östra infart, nära till E 22. Bygg där ett framtida sjukhus borde ha legat men som stoppades av Karlskronafixerade landstingspolitiker.

Jag vet att det finns ledande politiker som vill använda det 15 hektar stora markområdet vid Ronnebys östra infart till bl a ett nytt köpcentrum men betänk att ett upplevelsecentrum med ”Guldgubbar” och ”Gribshunden” naturligtvis måste ligga lättillgängligt för trafikanter på E 22.

Östra infarten är ett perfekt område som med varsam hantering kan kompletteras med annan verksamhet. I den tilltänkta nya upplevelsebyggnaden borde även ett stadsmuseum inrymmas. Ronneby har en rik näringsverksamhet att se tillbaka på och får inte falla i glömska. Det kan inte bara vara ett ansvar för ett antal ideellt arbetande historiker att förverkliga.

Här vid östra infarten skulle Ronneby kunna skapa det landmärke som i många år har efterfrågats, inte minst av politiker. Ronneby behöver inget ”Turning Torso” kommunen behöver ett lockande landmärke.

Obs! Flygfotot visar den mark som Ronneby kommun köpte in för ett tilltänkt sjukhus men som nu kan bebyggas med ett lockande landmärke. Området är 15 ha stort. Klicka för större bilder.

 

Sydöstrans framtid inte självklar

Sune Håkansson, nationalekonom, gästade denna blogg den 27.6. Han hade granskat Sydöstrans ekonomiska muskler och funnit att tidningen blöder. Han visade med siffror (se blogginlägg längre ner) hur illa ställt det är och han ställde frågan – ”Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner?

Sune Håkansson skrev:

”Det är förvisso flera år sedan jag förutspådde Sydöstrans död. Hittills har jag fått fel. Likväl ställs frågan: Hur länge tyar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner kronor?

Ty Sydöstran blöder, år efter år. Därtill, man blöder mer och mer. Efter de finansiella posterna var resultaten minus 2,1 miljoner kronor år 2012, därefter minus 2,3 miljoner, minus 3,6 miljoner och för år 2015 minus 6,4 miljoner kronor.

När år 2015 började var det egna kapitalet 7,1 miljoner kronor. Då hade redan aktieägarna tillskjutit 3,7 miljoner under 2014.

Under 2015 blev förlusten hela 6,4 miljoner kronor. Av det egna kapitalet återstod mindre än en miljon kronor, då ägarna i Gota-koncernen tillsköt 20,5 nya miljoner kronor.

Under 2015 pekade det mesta fel. Upplageintäkterna sjönk 1,8 miljoner, annonsintäkterna sjönk 2,3 miljoner. Det statliga presstödet sjönk med 0,6 miljoner kronor till 13,5 miljoner. Upplagan sjönk fyra procent.

När aktieägarna tillskjuter 20 miljoner kronor, torde det finnas förhoppningar om att Sydöstran skall överleva ytterligare flera år. Med förlusttakten 6 miljoner kronor per år, blir det dock bara tre år. Något måste göras. Vad?”

På detta inlägg svarade Jan Hindersson, reporter på Sydöstran och tidigare styrelsemedlem:

”Hallå Sune. Råkade se det här inlägget. Ja, du har haft fel tidigae om Sydöstrans framtid, och nu har du det igen! Nu sitter jag inte i Sydöstrans styrelse längre, och jag vill inte kommentera siffrorna i sig, även om de besparingar som genomförts säkert kommer att slå igenom på 2016 och 2017 års siffror. Men jag tror att man måste ha ett annat perspektiv än att enbart granska en tidnings ekonomi. Eftersom Sydöstran har en minoritetsägare är den ett eget bolag med egen styrelse. Men samtidigt är den en del av affärsområde Blekinge i Gotha media. Man bör alltså se helheten med de två tidningarna som kompletterar varandra. Det skulle vara en betydligt sämre affär med bara en dagstidning i Blekinge, som i så fall skulle få bära hela distributionskostnaden och de kostnader för annonsproduktion, administration, lokaler, teknik och sportredaktion som nu delas av två tidningar. Dessutom är det välkänt att om en tidning försvinner från en tvåtidningsmarknad går bara en del av läsarna över till den andra – resten av hushållen blir tidningslösa. Det skulle alltså minska marknadsandelen i Blekinge väsentligt.” / hälsningar Jan Hinderson.

På detta svarar Sune Håkansson:

”Det händer ibland att man blir glad, när man har fel. Sydöstran gör naturligtvis nytta. Likväl kan jag tolka Hindersons kommentar som att Sydöstran knappast överlever av egen kraft. Jag tycker mig också märka att besparingspaketet påverkar innehållet, konstigt vore det väl annars.

Att Hinderson avstår från att kommentera mina siffror tolkar jag som  att de är rätt. Rykten säger ju därtill att det finns en oro i de egna leden. Sydöstrans framtid är inte självklar. Räddningen är delvis att ägarna inte är vinstmaximerande.

Till en del påverkas framtiden av vad andra aktörer gör. Själv vet jag att ”budskap” och nyheter går fram, nära nog oberoende av var de publiceras. Sydöstran, BLT, Bas Blekinge, BlekingePosten eller Bengtbloggen, alla kan de användas. Mina funderingar brukar gälla: Var når jag ut säkert och någorlunda snabbt? Ett litet tips om att man välsignar djur i Eringsboda kyrka blev exempelvis en riksnyhet.

Frågan blir därför: orkar någon, över en längre tid, publicera en blogg? Inför förra valet fanns det många bloggare, få överlevde. Det är svårt att nära nog dagligen vaska fram en enda läsvärd nyhet. Många tips torde vara oanvändbara.

Likväl gäller: några ”gratisbloggar” och Sydöstran, och andra tidningar, får problem.”

Sune Håkansson

Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare?

Sune Håkansson, nationalekonom, gästar i dag bloggen. Han har granskat Sydöstrans ekonomiska muskler och funnit att tidningen blöder. Han visar med siffror hur illa ställt det är och han ställer frågan – ”Hur länge orkar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner?

Sydöstran 2

”Det är förvisso flera år sedan jag förutspådde Sydöstrans död. Hittills har jag fått fel. Likväl ställs frågan: Hur länge tyar Sydöstrans aktieägare tillskjuta nya miljoner kronor?

Ty Sydöstran blöder, år efter år. Därtill, man blöder mer och mer. Efter de finansiella posterna var resultaten minus 2,1 miljoner kronor år 2012, därefter minus 2,3 miljoner, minus 3,6 miljoner och för år 2015 minus 6,4 miljoner kronor.

När år 2015 började var det egna kapitalet 7,1 miljoner kronor. Då hade redan aktieägarna tillskjutit 3,7 miljoner under 2014.

Under 2015 blev förlusten hela 6,4 miljoner kronor. Av det egna kapitalet återstod mindre än en miljon kronor, då ägarna i Gota-koncernen tillsköt 20,5 nya miljoner kronor.

Under 2015 pekade det mesta fel. Upplageintäkterna sjönk 1,8 miljoner, annonsintäkterna sjönk 2,3 miljoner. Det statliga presstödet sjönk med 0,6 miljoner kronor till 13,5 miljoner. Upplagan sjönk fyra procent.

När aktieägarna tillskjuter 20 miljoner kronor, torde det finnas förhoppningar om att Sydöstran skall överleva ytterligare flera år. Med förlusttakten 6 miljoner kronor per år, blir det dock bara tre år. Något måste göras. Vad?

Sydöstrans ledning

Styrelsen består av fem män, högsta ledningen av ytterligare tre män.

VD:n har en lön på 75.000 kr i månaden. Det finns 37 anställda. Omsättningen är något mer än 50 miljoner kronor.

Ronneby kommuns VD, kommundirektören har en något lägre lön. Antalet anställda mångfalt fler, omsättningen långt över miljarden kronor.”

Sune Håkansson

 

Ronneby utan visioner för äldreboende

DSC04211

Fullmäktige i Ronneby genomförde i går kväll (torsdag 27.8) sin andra temadebatt i något som ska ses som ett försök att mer grundligt diskutera ett ämne. I går kväll var programpunkten ”Äldre och boende”.

Efter att jag lyssnat på de drygt timslånga samtalen måste jag konstatera att ledamöterna i Ronnebys fullmäktige har små krav på hur en debatt ska vara för att vara konstruktiv och givande för lyssnaren.

I stället för att berätta om konkreta mål för äldres boende i Ronneby kommun utmynnade inläggen i en ytterst teknisk debatt om Ronnebyhus avkastningskrav på 5,9 procent.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet och ordförande i Äldrenämnden, hade ingen lyckad start som inledare. Luften gick ur temadebatten redan i första meningen när Håkansson förklarade att i nämnden har inte de äldres boende diskuterats!!

Däremot fick vi veta att Ronneby aldrig har haft så många 85 + som i dag och fler kommer dom att bli, förklarade Håkansson som betonade att man vill eftersträva högsta möjliga valmöjlighet för de äldre att välja boende. Ett tämligen ofarligt löfte när det visade sig att det inte finns så många boenden att välja mellan.

Sune Håkansson nämnde dock några exempel utan att ha konkreta krav. Det gäller Lindebo i Bräkne-Hoby som skulle kunna utökas med ett 30-tal platser efter tillbyggnad. När det gäller trygghetsboende har man också efter diskussioner i kommunala pensionärsrådet pekat ut Kallinge som en framtida byggplats.

Så långt som till konkreta byggplaner för äldres boende har man ännu inte kommit. En långsam utredning ligger och skvalpar men ännu har den inte nått fram till kommunstyrelsen. Av samtalen framgick att man egentligen inte har någon samlad bild av ett framtida behov av äldres boende.

Malin

Johan Sandberg, moderat och ordförande i Ronnebyhus, förklarade efter ett långt inledande datastrul just svårigheten att planera. Inte minst det nybyggda trygghetsboendet i Espedalen har visat hur svår den s k marknaden är på detta område.

Av 46 intresserade var det endast 10 som gick i mål med en nybyggd lägenhet som resultat. Många reagerar för höga hyror som naturligtvis hänger samman med höga byggkostnader.

Ronny Pettersson, vänstern och vice ordförande i Ronnebyhus, betonade kostnadsfrågan och sa:

-Byggkostnaden är densamma om det byggs i Stockholm eller här i Ronneby och tro inte att det blir billigare, var hans förklaring. Byggkostnaden för en lägenhet ligger på 1,7 miljoner kronor.

Det var först när Ronny Pettersson tog till orda som det blev något som kan liknas vid debatt. Han var besviken på Äldrenämnden för att inte ha diskuterat äldres boendefrågor och jag kunde ana en stor förvåning över detta.

Pettersson var också på tå när han förkunnade att det kanske ska vara Ronnebyhus som också bygger framtida bostadsrätter. Detta på grund av att några talare nämnt ordet valfrihet i sina vaga inlägg som mest handlade om oprecisa drömmar.

 

”Anonym forskare finns inte”

Nu reagerar även Blekingepartiets grundare, Sune Håkansson på den artikel varmed Sydöstran i lördags försökte skapa en politisk skandal. Jag kommenterar artikeln i blogginlägget nedan.

Sune Håkansson skriver i en insändare som han i helgen har tillställt Sydöstran:

ANONYM FORSKARE FINNS INTE

Ebba Blume, Sydöstran,  hänvisar i en artikel i sjukhusfrågan till en ”anonym forskare” vid BTH. Problemet är att en ”anonym forskare” inte finns. Första regeln, som lärs ut vid forskarutbildningen, är: Var aldrig anonym, i frågor där namnet har betydelse. Namnet visar inom vilken sektor, som forskaren är aktiv, om ”forskaren” verkligen är forskare, eller om det bara är en självpåtagen titel.

Den ”anonyme forskaren” menar att inlägget från de tre ekonomerna är lobbyism. Är inte det egna inlägget också lobbyism? Tillhör ”forskaren” själv Sverigedemokraterna eller Socialdemokraterna, de mest övertygade motståndarna till ett nytt sjukhus. Partitillhörigheten har förvisso betydelse.

Naturligtvis har den ”anonyme forskarens” ämnesområde betydelse. Gäller forskningen ekonomi eller språk?

Att Lars Svensson är medlem i Ronnebypartiet är ingen nyhet. I samband med Ronnebyskandalen 1995, med uppenbara oegentligheter i kommunens aktiebolag, söktes efter personer med kompetens. Personer med kompetens inom företagsledning saknades helt inom socialdemokraterna. Lars Svensson blev ordförande i Miljöteknik. Åke Uhlin blev opolitisk ordförande i ABRI.

Idag är Lars Svensson styrelseledamot i Miljöteknik. Protokollen visar att han fortfarande understundom påpekar när ledningen räknar alldeles galet.

Sjukhusfrågan

Idag gäller att Blekingepartiet är ensamt om att ha tagit ställning för ett sjukhus, placerat mitt i Blekinge. Vänsterpartiet verkar vara nära. Miljöpartiet är på väg till samma slutsats.

Inom Centern, Moderaterna och Folkpartiet vill man utreda mer. Därtill uttalar partiets företrädare från Ronneby kommun att de har Blekingepartiets uppfattning. I Karlskrona, stundom också i Karlshamn, har partiföreträdarna en annan uppfattning. Valsystemet medför att en röst på ronnebykandidaten i slutändan medför att en karlskronit blir vald.

Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna är eniga. Fortsätt med att lappa och laga i Karlskrona och Karlshamn. Inte ens partiernas företrädare i Ronneby vill se ett nytt sjukhus där.”

Sune Håkansson, Blekingepartiet

S i Ronneby oenigt om äldrepengar

Sune Håkansson, Ronnebypartiet reagerar i dag när han i lokaltidningarna läst att Malin Norfall, socialdemokrat lovar fria arbetskläder till personalen inom äldreomsorgen. Anledningen är att hennes partikamrat, Bo Johansson vid onsdagens äldredebatt ville använda samma pengar till två tjänster inom demensvården.

-Jag har förståelse för Malins tankar om arbetskläder inom äldreomsorgen. Det kan vara en fördel även för kommunen om personalen har enhetlig klädsel.

– Däremot reagerar jag mot att socialdemokraterna försöker använda pengar två gånger. Det brukar inte gå, fastslår Sune Håkansson och förklarar vidare vad han menar:

– I sitt budgetalternativ, poängterat av Bo Johansson (s) vid äldredebatten, skulle samma miljon kronor användas till två tjänster inom demensvården. Kör Malin Norfall därmed över Bo Johansson, frågar Sune Håkansson.

Håkansson är i dag ordförande i Äldrenämnden och utvecklar kostnadsbilden inom äldrevården ytterligare:

– LOV-en (lagen om valfrihet) kommer att kosta en miljon i införandefasen, men dessa pengar sparas in på sikt. Den bedömningen står även s bakom, enligt Äldrenämndens protokoll. Fria arbetskläder kostar pengar varje år. Det behövs ett trolleritrick för att lösa finansieringen, avslutar Sune Håkansson.

Idén nytt sjukhus har stärkts

Så länge det rådde tveksamhet kring Petronella Peterssons framtida politiska engagemang i landstinget hade Sune Håkansson i Blekingepartiet gärna sett henne på en framskjuten plats i sitt nystartade parti.

När nu Petronella har bestämt sig för att kandidera för Centerpartiet (se mitt blogginlägg längre ner) ja, då säger gentlemannen Sune Håkansson så här:

– Det är glädjande att Petronella kandiderar. Därmed ökar chanserna för att vi får ETT sjukhus, rimligen mitt i Blekinge.

Om jag bortser från icke oväntad lokal politisk hysteri i Karlskrona, där kommunpolitiker nu försöker ta över landstingsfrågorna (!) då har onekligen idén om ett nytt sjukhus fått ett allt starkare marknadsvärde. Det gäller nu att de krafter som ser logiskt och framsynt på sjukhusfrågan kan visa upp ett samarbete som gagnar hela länets befolkning. Jag vill tro att den möjligheten finns hos många politiker. Det gäller dock att överge invanda politiska mönster och se framtiden för Blekinge ur ett nytt perspektiv.

Blekingepartiet fortsätter att fylla sin varvade landstingslista med namn. Klara hittills är:

Sune Håkansson, Johannishus, Monia Svensson, Saxemara, Lars Andreasson, Ronneby, Ros-Marie Ronnehed, Ronneby, Per Gunnar Johansson, Hallabro och Per Ericsson, Skönevik.

Korta nyheter från Ronneby

Längre åt väster

Politiker och tjänstemän bosatta i Karlskrona har gjort en matematisk upptäckt. De påstår på fullt allvar att det är längre FRÅN Karlskrona till Ronneby än vad det är från Ronneby TILL Karlskrona. Dessutom gör de gällande att ett nytt sjukhus placerat centralt i Blekinge skulle locka färre sjukhusanställda. Var i utredningarna finns dessa belägg? Finns det ännu fler utredningar som  hålls hemliga?

Blekingepartiets lista

Nybildade Blekingepartiet med säte i Ronneby men med kontoret ännu så länge på Johannishusvägen i Djurtorp har nu tydligen två namn på sin blivande landstingslista. Överst tronar naturligtvis partiledare Sune Håkansson och jag säger som partiledaren – på andra plats torde Monia Svensson återfinnas.

Inställt fullmäktige

Fullmäktiges ordförande, ”borgmästare” Nils-Ingmar Thorell uppges ha ställt in kommande veckas sammanträde med fullmäktige. För få ärenden lär vara anledningen. För egen del kommer jag inte att sakna torsdagens sammanträde. Jag behöver nämligen en månad ytterligare för att avhjälpa min sjösjukeupplevelse från förra sammanträdet.

Trots att det var ett kort möte hann jag få besvärande yrsel. Den person som  då skötte kameran för sändningen på nätet måste ha haft en svår afton. Han zoomade till den milda grad att det var svårt att hänga med i svängarna. I andra fall brukar tempot vara rent av släpigt med bilder på tom talarstol för att kameraskötaren tydligen har somnat.

Lurig Jan Anders Palmqvist

Palmqvist, avsatt socialdemokratiskt kommunalråd i Ronneby, tycks ännu inte ha bestämt hur han ska rösta i den framtida sjukhusfrågan. För några dagar sedan ställde han bra och berättigade frågor till landstingsdirektör Peter Lilja. Lilja gav som vanligt få konkreta svar och eftersom det var s-politikern Palmqvist som ställde frågorna tyckte Lilja att han i stället för att ställa frågor i insändare kunde kontakta honom personligen för att få svar.

Palmqvist ställde också frågor till kommunikationsdirektör Madeleine Flood. Inte heller hon har ännu svarat på frågorna. Märkligt eftersom hon tycks vara på alerten och sprida synpunkter när hon helst bör låta bli.

Varför inte ställa samma frågor till utredaren Ronny Pettersson? Han är säkert mer beredvillig att svara.

Två som har bestämt sig

Två s-politiker i Ronneby som har bestämt sig i sjukhusfrågan är arbetarkommunens ordförande Teo Zickbauer och oppositionsrådet Malin Norfall. De har i insändarform talat om att de lojalt följer s-linjen som blir allt tunnare när även Miljöpartiet nu har börjat fundera taktiskt på vad väljarna eventuellt kan tycka i frågan. Vänsterpartiet har dock redan bytt spår. Med andra ord – inga röster till Teo och Malin.

 

 

Tjänstemäns insändare upprör många

Gårdagens insändare i Sydöstran undertecknad av tio ledande tjänstemän i Landstinget Blekinge upprör många. Mest anmärkningsvärt är, anser flera, att de tar politisk ställning och att landstingsdirektör Peter Lilja talar i egen sak.

Jag kommenterade insändaren i går. Se bloggen nedan. Här följer några av synpunkterna hämtade från bl.a. sociala medier:

Marco Paulsson, moderat och 2:e vice ordf. i kommunstyrelsen, Karlshamn:

– När en politisk ledning är svag tvingas tjänstemän in och agera politiker. Likadant är det motsatta då politiker blir allt för operativa i områden där de inte har fack-kunskap. Jag tycker givetvis synd om dessa tjänstemän ”att de gick på den lätte”. Ni väljare och genom era politiker bestämmer var ett eller flera sjukhus ska finnas. Tjänstemännen ska leverera, det är deras jobb. Liksom vad har chefen för folktandvården med detta att göra. I och med insändaren har tjänstemännen nära på skrivit under sin egen uppsägning!

Sune Håkansson, Blekingepartiet:

– Det är orimligt att Lilja omyndigförklarar politiker och väljare. Det är väljarna, som skall bedöma var Blekinges framtida sjukhus skall vara placerade.

Lilja bör få en skriftlig varning av landstingets styrelse, och därtill sättas i karantän.

Håkan Robertsson, socialdemokrat, Ronneby:

– Läste i Sydöstran att ”toppchefer” på Landstinget fått för sig att ett nytt sjukhusbygge centralt i länet blir för dyrt. Detta utan att det finns en relevant utredning om kostnaderna. Kostnaden för ett nytt sjukhus verkar ju på sikt bli lägre, än att lappa och laga på de gamla, enligt Ronny Petterssons utredning. Tänk om de kunde lämna byapolitiken inne i Piiinan.

Petronella Petersson, centerns gruppledare i landstinget:

– Byggnaderna är en så otroligt liten del av kostnaderna. Hisnande dyrt kan tyckas. Får man inte svindel av siffrorna är man inte normal. Men kostnader för personal och utrustning är desto högre.

Således: vad är viktigast att försöka få ned?

Sen om vi bortser från det ekonomiska: det råder redan en enorm brist på personal. Linköping fick stänga 20 vårdavdelningar förra veckan. Vi är redan vid vägs ände!

Ett sjukhus är det enda som är möjligt.

Anna Espenkrona, moderat Hallabro:

– Alla ska ha sparken! Direkt och utan pardon!! Tjänstemän får inte ta politisk ställning!!

Per Ericsson, Ronnebypartiet:

– Ge ledningen pulkan! Spark är för dyr!

Mats Harrysson, Dokumentärfilmare:

– Tjänstemän får ha vilken åsikt dom vill – privat. Att gå ut och uttrycka sina åsikter genom sin tjänsteställning är förödande för det demokratiska, politiska landskapet. Det måste någonstans ha gått snett när man uttrycker sig genom insändare i en tidning. Vem kan i fortsättningen lita på dessa tjänstemän.

Gruppen ”Vi som vill ha ett modernt sjukhus i Blekinge”:

– Förtroendet för tio av landstingets topptjänstemän är rubbat. Man får anta att de har godkännande från, eller blivit pressade av de styrande partierna att agera som de gjort men det är svårt att förstå hur de kan fortsätta på sina positioner efter det utspel de gjorde i lördags. Peter Lilja, Bengt Wittesjö, Tina Möller, Anders Rehnholm, Håkan Bergevi, Per Johansson, Agneta Kalmins, Gunilla Skoog, Jonas Kullberg och Madeleine Flood borde alla ta konsekvenserna av sitt agerande och inse att deras förtroende som ledande tjänstemän i Blekinges största kommunala organisation är förbrukat. Det är dags att inse att ni blivit offerlamm i den här politiska debatten.

Ronny Söderberg, Backaryd:

–  Vi väljare skiter i vad tjänstemännen tycker och har för inställning i frågan. Det är våra skattepengar som vi vill ska användas på rätt sätt, klokt och långsiktigt, vilket är ett politiskt beslut. BYGG NYTT SJUKHUS NU!!

 

 

Rättvis placering av sjukhuset

Naturligtvis är vi i gruppen som lobbar för ett nytt sjukhus i Blekinge tacksamma över den draghjälp vi nu har börjat få från redan etablerade partier. Lägg till Blekingepartiet som är under bildande och som bygger huvuddelen av sitt partiprogram på att förverkliga ett nytt sjukhus centralt och rättvist placerat i länet.

Ett nytt parti i Landstinget Blekinge framkallar naturligtvis en viss nyfikenhet och den tänkte jag att vi skulle stilla en aning nu genom att ta reda på vad Sune Håkansson har för tankar i dessa dagar.

Han vill gärna påminna om tidigare landstingsval och hur de brukar gestalta sig:

– Landstingsvalet brukar kallas det glömda valet. I valrörelserna brukar landstingsfrågorna inte ha någon större prioritet. I år torde det, i Blekinge, bli annorlunda.

 Ni i Ronnebypartiet bjöd in landstingets utredare Ronny Pettersson till ett offentligt möte. Vad blev resultatet?

– Att Blekingepartiet samtidigt gick ut med sitt budskap: ett nytt sjukhus, mitt i Blekinge, höjde valtemperaturen. Övriga partier tvingas, efterhand, ta ställning. Troligen är det flera partier, där man inte är överens.

– Ronny Pettersson framförde några viktiga åsikter, som tidigare har kommit i skymundan. Miljöfrågan innebär att det går att göra miljövinster om man bygger nytt. Bl a isolering blir avsevärt bättre vid nybygge.

Regionfrågan?

– Regionfrågan kan innebära att om vi satsar på både Karlskrona och Karlshamn kan slutet bli att vi knappast har något sjukhus alls i Blekinge. Karlshamn kan inte överleva. Kvar blir då Karlskrona. Då söker sig folket i västra Blekinge till Kristianstad. Kvar blir ett för litet underlag för Karlskrona, som då kommer att mista spetskompetens och specialiteter.

Mitt i Blekinge?

– Bekingepartiets tankar är ett nytt sjukhus, placerat nära E22 och nära järnvägen. Därtill nära flygplatsen, men inte under bullermattan. Närheten till flyget är en fördel, dels för pendlande läkare, men därtill därför att vi i framtiden får räkna med att vi ”byter” patienter med andra landsting. Vi kommer att specialisera oss inom vissa vårdområden, men får köpa kompetens inom andra.

– Mitt i Blekinge är en tankegång, som framförs även från företrädare från andra partier.

Frågan blir: Var är det?

– Sannolikt menar ingen att vi skall söka Blekinges geografiska mittpunkt. Då hamnar vi minst en mil norr E22.

– En möjlig tolkning är att vi söker en plats nära länets mittpunkt på E22. Mittpunkten mellan Valje och Brömsebro finns någon kilometer väster om Ronneby.

– En annan tolkning är att vi söker den linje i Blekinge, där lika många bor öster om denna linje som det bor väster om linjen.

Blekinge har ca 152.000 invånare. Hälften därav är 76.000.

– Karlskrona kommun har kringsvid 64.000 invånare. Det räcker ingalunda. 12.000 saknas. Vi lägger till hela gamla Listerby kommun samt Eringsboda gamla församling, ca 5.000 invånare. Nu saknas 7.000 personer. Gamla Listerby kommun når nästan fram till Ronneby, det saknas någon kilometer.

– Medianblekingen bor längs en linje, som går genom Ronneby-Kallinge!

– Det kan, måhända, finnas skäl att ta extra hänsyn till personer boende i Olofström och Sölvesborg, för att inte dessa skall söka sig mot Kristianstad. Samtidigt medför en förflyttning längre västerut att folket uppåt Brömsebro kan söka sig mot Kalmar.

Vilken placering är då bäst ?

– I slutändan finns fler faktorer att ta hänsyn till. Ett område med lämpliga markförutsättningar, etc., som kan godkännas av försvaret, sökes. Lämplig placering någonstans mellan den östra infarten till Ronneby och Bräkne-Hoby, förklarar Sune Håkansson, Blekingepartiet.

Efter intervjun återkommer Sune Håkansson med ytterligare en förklaring till länets mittpunkt:

– Norbergs ek i Skarup utgör mittpunkten. Det handlar om Skarups gård väster om Bredåkra gamla järnvägsstation och dess ägare Torsten Norberg. Mark är till salu, men ligger tyvärr under bullermattan