Etikettarkiv: Ronny Pettersson

Tankeväckande syn på gammalmedia

Publicerat av

Sylvia Asklöf Fortell, politisk chefredaktör på Blekinge Läns Tidning, sätter i dag fingret på en intressant fråga. Det handlar om allmänheten men främst politikers syn på gammalmedia.

Det handlar om en ledare som Sylvia publicerade lördagen den 25 mars. I inlägget riktade hon frågor till socialdemokratiska kommunalrådet, Per-Ola Mattsson i Karlshamn med anledning av att det inte finns några skrivelser eller anteckningar att få ut på kommunkansliet som handlar om handläggningen av Nord Stream.

Det naturliga hade varit att Per-Ola Mattsson svarat på frågorna, men Sylvia fick aldrig något svar att publicera. Istället hittade hon en text på Facebook där Per-Ola Mattsson hade svarat på ett inlägg från någon som lagt upp ledartexten.

-Vad konstigt det blev, skriver i dag Sylvia i en krönika på ledarsidan. Naturligtvis är jag benägen att hålla med och jag ser flera tänkbara förklaringar till att det blev på detta sätt.

Vi närmar oss ett val och i sådana tider står ledande politiker på tå och visar hög känslighet för kritik. I det här fallet nonchalerade kommunalrådet i Karlshamn helt den text med frågor till honom som publicerats på BLT:s ledarsida. Istället reagerade han blixtsnabbt när samma text publicerades på Facebook.

Reaktionen är mycket intressant. Han ser i det ögonblicket betydligt fler väljare och partikamrater framför sig än vad det innebar att samma text med frågor publicerats på BLT:s ledarsida. Det var viktigare att lämna svar på sociala medier än att svara en politisk chefredaktör.

Detta är dock ingen isolerad händelse i Blekinge. Jag följer många politiker på bl a Facebook och har konstaterat bristen på svar från ledande politiker när det gäller insändare i länets två tidningar. De är snabba att lägga upp artiklar på sociala medier som har en positiv vinkling gentemot deras egen kommun. Men de presterar inga egna inlägg för att t ex förklara sina tankar i en speciell fråga.

Senaste beviset på detta var när Ronny Pettersson, andre vice ordförande i Ronnebyhus och vänstern, skrev ett längre inlägg riktat till moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson, Ronneby. Svaret uteblev även där i tidningen. Fredriksson lät däremot en kort kommentar publiceras på Facebook som svar på ett ”löp” för min ”Bengtbloggen”.

Sammanfattning: gammalmedias läsare räknas inte, det är sociala mediers inlägg som är viktigast att besvara. En intressant tanke när valet väntar bakom årsskiftet. Onekligen nonchalant och oseriöst av ledande politiker.

Är Ronnebys kommunalråd seriöst?

Publicerat av

I denna blogg publicerade jag den 8 mars ett inlägg av Sune Håkansson, Ronnebypartiet som behandlade det informationsmöte som Ronnebyalliansens partier krävt på grund av bristfällig information inför kommande beslut om framtidens skolor.

Håkansson kritiserade bl a Ronneby kommuns egna kapital som är ”bedrövligt litet”, mindre än 100 miljoner och han riktade kritik mot kommunalrådet, Roger Fredriksson, m och vice kommunalrådet, Kenneth Michaelsson, c för vilseledande information till media.

”Kommunalrådet och vice kommunalrådet får kritiken: Varför får vi läsa i tidningen om beslut, såsom om de vore fattade? Varför inte förankra hos övriga?”, skrev Sune Håkansson.

På det inlägget svarade Roger Fredriksson:

”Märkligt påstående att vi skulle vilseleda media. Jag har över 6 års tid talat om skuldsättningen i kommunen. När vi tog över 2010, hade vi ett negativt eget kapital. Alliansen har metodiskt arbetat med att minska skuldsättningen vilket innebär att kommunen har kunnat amortera ned skulden med ca 400 miljoner. Nu är kommunen för första gången på länge på rätt sida strecket. Siffrorna redovisas öppet årligen i kommunens årsredovisning.”

På detta har nu Ronny Pettersson, v och andre vice ordförande i Ronnebyhus i sin tur svarat och han ställer frågan till kommunalrådet Roger Fredriksson:

”Kan kommunalrådet Fredriksson vara seriös när han påstår att kommunen hade ett negativt eget kapital vid ingången av 2010? Enligt kommunens redovisning uppgick det egna kapitalet vid ingången av år 2010 till 515,1 mkr.”

Kalla fötter ska inte underskattas

Publicerat av

Nej kalla fötter ska inte underskattas. Inte heller är det något att skämmas över. Kalla fötter kan ofta resultera i nytänkande efter att en fråga utvecklats för snabbt och med ren rutin.

Jag tänker på vänsterpartiet i landstinget Blekinge som nu, fem i tolv, sätter klackarna i marken och tänker nytt om sjukvårdens framtid i länet. I ett pressmeddelande skriver partiet:

”Våra gemensamma skattemedel bör gå till sjukvården och inte till renoveringar och ombyggnader av lokaler som inte kommer att kunna möta upp våra framtida behov.”

Partiets representant i landstingsstyrelsen, Erik Ohlson, anser att det inriktningsbeslut som nu ligger och som togs av s, mp, kd, fp (nu L) och sd 2014 är felaktigt. Det beslutet har nämligen som mål att lappa och laga de två nu otidsenliga sjukhusen i länet.

I en intervju med ”Blekingenytt” säger Erik Ohlson:

”Vi menar att den kostnadsberäkning som beslutet fattades på är felaktig. Att investera i de två befintliga sjukhusen så att de klarar att möta framtidens krav på vård blir betydligt dyrare än vad som tidigare sagts.”

Sjukhus

Vänstern i landstinget har med andra ord nu dragit slutsatsen att mer resurser behöver läggas på vården som direkt kommer till nytta för patienterna och inte till att upprätthålla en i dag ålderdomlig sjukhusstruktur.

Man ser också betydande vinster med en koncentrerad verksamhet till ett sjukhus eftersom läkare då inte längre behöver resa mellan två enheter på arbetstid. Vänstern har också satt ner foten när det gäller synen på vårdavdelningars framtida utformning.

”Vi har åsikten att enpatientrum är ett måste i framtiden för att möta moderna vårdhygieniska och arbetsmiljömässiga krav. I dagsläget finns det renoverings- och anpassningsbehov på samtliga våra vårdavdelningar för att kunna leva upp till detta”, betonar vänsterpartiet som nu tänker agera genom att föreslå Landstingsfullmäktige att utreda ett nytt sjukhus med en geografiskt central placering i Blekinge.

Utspelet kommer verkligen fem i tolv och kommer nu närmast att behandlas i Landstingsstyrelsen på måndag (1 februari) och därefter i Landstingsfullmäktige den 15 februari.

Naturligtvis är det hedersamt att vänstern nu säger stopp och belägg när man har studerat kostnadsberäkningar för vad lappa och laga skulle komma att dra för kostnader. Mycket tyder redan nu på att nu presenterade beräkningar inte kommer att hålla.

Någon har i debatten påstått att man tycker att de investeringar som landstinget Blekinge står inför är av en sådan ekonomisk storlek att den frågan inte får avgöras med politiskt käbbel. Givetvis är detta synsätt rätt och jag vill tro att även övriga partier nu har så stor respekt för skattepengars värde att man gör som vänstern nu föreslår – åstadkommer en utredning vad ett nytt sjukhus kan kosta. Den idén har länge nog förkastats av de regerande partierna som för några år sedan, utan att tveka, kastade Ronny Petterssons utredning i papperskorgen. Den utredningen visade att ett nytt sjukhus skulle vara det billigaste alternativet.

Ronneby utan visioner för äldreboende

Publicerat av

DSC04211

Fullmäktige i Ronneby genomförde i går kväll (torsdag 27.8) sin andra temadebatt i något som ska ses som ett försök att mer grundligt diskutera ett ämne. I går kväll var programpunkten ”Äldre och boende”.

Efter att jag lyssnat på de drygt timslånga samtalen måste jag konstatera att ledamöterna i Ronnebys fullmäktige har små krav på hur en debatt ska vara för att vara konstruktiv och givande för lyssnaren.

I stället för att berätta om konkreta mål för äldres boende i Ronneby kommun utmynnade inläggen i en ytterst teknisk debatt om Ronnebyhus avkastningskrav på 5,9 procent.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet och ordförande i Äldrenämnden, hade ingen lyckad start som inledare. Luften gick ur temadebatten redan i första meningen när Håkansson förklarade att i nämnden har inte de äldres boende diskuterats!!

Däremot fick vi veta att Ronneby aldrig har haft så många 85 + som i dag och fler kommer dom att bli, förklarade Håkansson som betonade att man vill eftersträva högsta möjliga valmöjlighet för de äldre att välja boende. Ett tämligen ofarligt löfte när det visade sig att det inte finns så många boenden att välja mellan.

Sune Håkansson nämnde dock några exempel utan att ha konkreta krav. Det gäller Lindebo i Bräkne-Hoby som skulle kunna utökas med ett 30-tal platser efter tillbyggnad. När det gäller trygghetsboende har man också efter diskussioner i kommunala pensionärsrådet pekat ut Kallinge som en framtida byggplats.

Så långt som till konkreta byggplaner för äldres boende har man ännu inte kommit. En långsam utredning ligger och skvalpar men ännu har den inte nått fram till kommunstyrelsen. Av samtalen framgick att man egentligen inte har någon samlad bild av ett framtida behov av äldres boende.

Malin

Johan Sandberg, moderat och ordförande i Ronnebyhus, förklarade efter ett långt inledande datastrul just svårigheten att planera. Inte minst det nybyggda trygghetsboendet i Espedalen har visat hur svår den s k marknaden är på detta område.

Av 46 intresserade var det endast 10 som gick i mål med en nybyggd lägenhet som resultat. Många reagerar för höga hyror som naturligtvis hänger samman med höga byggkostnader.

Ronny Pettersson, vänstern och vice ordförande i Ronnebyhus, betonade kostnadsfrågan och sa:

-Byggkostnaden är densamma om det byggs i Stockholm eller här i Ronneby och tro inte att det blir billigare, var hans förklaring. Byggkostnaden för en lägenhet ligger på 1,7 miljoner kronor.

Det var först när Ronny Pettersson tog till orda som det blev något som kan liknas vid debatt. Han var besviken på Äldrenämnden för att inte ha diskuterat äldres boendefrågor och jag kunde ana en stor förvåning över detta.

Pettersson var också på tå när han förkunnade att det kanske ska vara Ronnebyhus som också bygger framtida bostadsrätter. Detta på grund av att några talare nämnt ordet valfrihet i sina vaga inlägg som mest handlade om oprecisa drömmar.

 

Går sjuka sjukhusfrågan att bota?

Publicerat av

I dag har tidningen Sydöstran publicerat en artikel där landstingstjänstemannen, Ronny Pettersson nu ger offentlighet åt sin omtalade utredning som snabbt hamnade i papperskorgen.

För oss som tidigare har lyssnat på Petterssons föredragningar ger artikeln inget nytt men den är viktig ur perspektivet att ge även allmänheten insyn. Hittills är det endast politiker i ett antal partier som har velat ta del av hans beräkningar. Inte minst bör befolkningen i västra länsdelen lyssna till hans åsikter och vad han har kommit fram till i sin utredning om den framtida sjukvården i Blekinge.

Ronny Pettersson har fått lära sig, att som tjänsteman inom Landstinget Blekinge ska man vara lojal och inte agera offentligt. Pettersson har levt upp till dessa krav men tar nu till orda vilket hedrar honom. Politiker har valt att bortse från hans utredning trots att han pekar på åtskilliga miljarder i vinst med att bygga ett nytt sjukhus jämfört med vad politikerna nu slösar bort på rivning av fastigheter och nybyggnationer i Karlskrona.

Ronny Pettersson är trött på att i åratal få endast en svepande kommentar som svar till varför hans förslag till besparingar har kastats i papperskorgen. Kommentaren har varit – ”Det blir för dyrt med ett nytt sjukhus”.

Istället har han blivit beskylld för att bedriva bypolitik. Han är bosatt i Ronneby där han också varit politiskt aktiv och detta anser han har legat honom till last. Men han har aldrig pekat ut Ronneby som ort för ett nytt sjukhus. Han har sagt mitt i Blekinge och då finns flera aktuella platser utefter E 22 och kiustbana.

Sjukhus

Nej, problemet ligger på ett helt annat plan och jag drar mig till minnes en kommentar som återberättades för ett år sedan.

När en hög befattningshavare (chefläkare) tagit del av Ronny Petterssons utredning blev kommentaren:

– Blir denna utredning offentlig sjunker marknadsvärdet på min villa. Läkaren är naturligtvis bosatt i Karlskrona.

Personalens privata ekonomi och bekvämlighet har nu med ledande politikers hjälp gått före invånarnas väl och ve och med berättigade krav på bättre vård i ett nytt sjukhus centralt placerat mitt i länet.

Jag är förvånad över att debatten inte varit mer intensiv men kan bero på att allmänheten saknat relevant information om de olika alternativen.

På tal om bypolitik kan väl även journalisten Jens Svensson, bosatt i Kallinge, Ronneby kommun nu bli beskylld för att tala i egen sak när han låtit Ronny Pettersson lägga fram sina synpunkter. Precis så sjuk är sjukhusfrågan i Blekinge.

Nu måste Kalle Sandström vakna!

Publicerat av

Det räcker nu Kalle Sandström. Du måste vakna och komma till sans. Din trovärdighet i rollen som  landstingsråd är sedan länge ifrågasatt och nyligen gjorda uttalanden av landstingets fastighetschef, Per Johansson är bevis nog för att din envishet i sjukhusfrågan måste få ett slut.

Kalle Sandströms husorgan, Sydöstran har med  klargörande artiklar visat att 4 – 5 sjukhusbyggnader i Karlskrona inte går att bygga om – de måste rivas – och nu i dag kommer besked att inte heller sjukhuset i Karlshamn klarar en om- eller tillbyggnad.

Nuvarande sjukhusbyggnader har inte varit föremål för underhåll eller ombyggnad sedan 1980-talet. I dag tillstår Kalle Sandström att ombyggnationer skulle ha påbörjats redan för 15 år sedan! Varför så inte har skett har Sandström inget svar på. Han säger till Sydöstran:

– Det är något vi måste dra lärdom av inför framtiden…

Sjukhus

Vi har hört denna replik förr. Sådana svar efter sent uppvaknande har vi  fått nog av. Det räcker nu. Varför inte lyssna på sakkunskapen och ekonomiska experter?  Vi vet redan varför sjukhusen i Blekinge inte har underhållits eller byggts om. Det har saknats pengar och man har skjutit på bl a underhållsarbeten för att till varje pris snygga till ideligen uppdykande ekonomiska underskott. Nu kommer räkningen för gamla synder och nu vill Kalle Sandström att vi ska glömma och betala skyhöga summor för hans och företrädarnas dumhet.

Att det skulle bli som fastighetschefen nu har berättat, ja, det stod klart redan i Ronny Petterssons utredning. Han tvekade inte i sin syn på gamla otidsenliga lokaler. För honom var det självklart att t ex operationslokaler inte skulle klara ombyggnation. Han sa i stället:

– Det handlar inte om byggnader måste rivas utan istället NÄR de ska rivas.

Ronny Pettersson har sagt det och ekonomiska experter vid Blekinge Tekniska Högskola har sagt samma sak ja, även politiker av samma kulör som Sandström har sagt det upprepade gånger – att det kan bli 4 – 5 miljarder billigare att bygga ett nytt sjukhus i stället för att bygga nytt i och på berget i Karlskrona och nu även i Karlshamn.

Även om ledande politiker inom alliansen i Ronneby ännu inte har börjat agera så har de i varje fall sett till att skaffa lämplig mark där ett nytt sjukhus bör uppföras. Det tog ett tag att förhandla med ett antal markägare men nu är det klart och finns vid östra infarten till Ronneby. Perfekt läge vid såväl järnväg som E 22 och dessutom centralt i Blekinge.

När nu Kalle Sandström håller på att dra med sig även andra politiska företrädare i landstingets styrelse i en redan på förhand förkastad ekonomisk felsatsning blir hela denna sjukhuscirkus allt mer obegriplig. Vi i Blekinge har inte längre råd med politisk prestige.

För det är väl inte så att du, Kalle Sandström vill bli politiskt ihågkommen för din dumhet. Tänk om innan tiden rinner ut.

Experter: Bygg nytt sjukhus i Blekinge

Publicerat av

”Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok.”

Så skriver tre doktorer i industriell ekonomi och företagsekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola som har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare Ronny Pettersson gjort i sjukhusfrågan. Även andra underlag som legat till grund för det politiska beslutet att renovera de två sjukhus som i dag finns i Blekinge, har beaktats. De bekräftar därmed Ronny Petterssons slutsats.

Granskningen har de utfört av eget intresse och de konstaterar att det vore lätt att politisera en fråga som denna men att de har valt att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som har presenterats för dem och landstingsfullmäktige. De skriver nu i en insändare:

”Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

Insändaren i sin helhet kan du ta del av här nedan:

BYGG ETT SJUKHUS

”Landstingsfullmäktige fattade innan sommaren beslut om att satsa på en renovering av de två befintliga sjukhus, som idag finns i Blekinge. Det främsta skälet till detta var att ”det ekonomiska läget” inte skulle tillåta att de två gamla sjukhusen lades ner till förmån för ett nytt sjukhus. Att rusta upp de två befintliga sjukhusen uppskattades innebära en investering på drygt 2 miljarder kr. Senare uppgifter från radiodebatt och från ledarsidan i BLT den 27 augusti anger att det behöver satsas 3,5 miljarder kr på upprustningar. Ett helt nytt sjukhus skulle innebära en investering på ca 4,5 miljarder kr enligt beräkningar av konsultbolaget Ramböll. En rapport från SWECO konstaterar: Att bygga ett nytt sjukhus medför lägre investering och lägre energikostnader, jämfört med att renovera de två befintliga sjukhusen.

Detta har fått oss intresserade av att göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de båda investeringsalternativen.

Vi har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare i sjukhusfrågan, Ronny Pettersson, gjort och som tillsammans med andra underlag bildade underlag för beslutet. Investeringar innebär ofta stora belopp – avskräckande stora belopp i dessa typer av beslut. Väsentligt i sammanhanget är då att se till investeringens hela livslängd. Ronny Pettersson redovisar i sina underlag att en investering i ett nytt sjukhus är bedömt till ca 2,4 miljarder kr dyrare initialt än renoveringen av två sjukhus.

Det finns en rad variabler att ta hänsyn till som framtida inflation, ränteläge och behov av investering i utrustning. Dessa variabler påverkar egentligen inte valet av ett eller två sjukhus utan kan anses lika för de båda alternativen då vårdbehovet är detsamma. Det som påverkar är den rationaliseringsvinst som finns vid förändring från två till ett sjukhus. Ronny Pettersson uppskattar denna till 100 miljoner kronor per år i sin kalkyl, en synnerligen låg uppskattning enligt andra bedömningar. Detta skulle över tid innebära en kostnadsbesparing på 3,5 miljarder kr efter rationaliseringseffekten om ett sjukhus byggs, jämfört med att rusta upp två gamla.

Vi har använt samma ingångsvärden i vår kalkylmodell, som är vedertagen för investeringsbedömningar. Vi kan bekräfta Petterssons slutsatser. Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. Det är lätt att politisera en fråga som denna, men vi väljer att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som presenterats för oss och landstingsfullmäktige.

Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

Sannolikt skulle besparingen med ett nytt sjukhus bli ännu större och de verksamhetsmässiga fördelarna för anställda och patienter ännu större. En oberoende analys borde göras ur flera perspektiv – arbetsmiljö, anpassade lokaler, åtkomst för hela länet, attraktivt för specialister och därmed ett minskat behov av hyrläkare mm, mm. Inte minst måste inkomster från alternativ användning av de gamla fastigheterna arbetas in i kalkylen. Detta är f ö enda sättet att bevara de bokförda värdena för fastigheterna även om dessa värden är helt hypotetiska och irrelevanta i denna beslutssituation.

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

För blekingeborna.

Emil Numminen, Teknologie doktor i industriell ekonomi

Lars Svensson, Ekonomie doktor i företagsekonomi

Henrik Sällberg, Teknologie doktor i industriell ekonomi

(Samtliga verksamma vid Blekinge Tekniska Högskola)

Utredare Ronny fick förklara

Publicerat av

Först fanns inte utredningen. Sedan ansågs den vara arbetsmaterial och fick inte lämnas ut. Det tog två år innan den diariefördes och det efter en insats av centerns gruppledare Petronella Petersson.

Det handlar om mångårige utredaren i Landstinget Blekinge, Ronny Pettersson och hans utredning som har ratats av såväl landstingsdirektör Peter Lilja som landstingsrådet Kalle Sandström. Pettersson har varit utredare vid landstinget i Blekinge under snart 36 år, felet var bara att han kom fram till fel resultat. Han förordar ett nytt sjukhus. Det blir nämligen billigare än att lappa och laga.

I dagens Sydöstran får han så äntligen möjlighet att redovisa stora delar av sina resultat. En hel sida ägnas åt hans utredning. Bra! Mycket bra.

Jag säger – äntligen har en liten del av alla Blekingar (Sydöstrans läsare) fått ta del av alternativet till Peter Liljas och Kalle Sandströms gemensamma inriktningsförslag med att lappa och laga.

Samtidigt är det ett lågvattenmärke när en mångårig och kunnig utredare redan på tidningens förstasida måste försvara sig med orden:

”Jag har aldrig fejkat uppgifter”

Inne i tidningen säger Ronny Pettersson, vilket också blir till rubrik:

Ronny P

Naturligtvis är det den hårt kritiserade insändaren av landstingets topptjänstemän som har fått tidningen att agera. Det hade varit ett grovt publicistiskt övertramp att inte låta Ronny Pettersson försvara bl.a. denna mening ur insändaren i lördags:

” Vi har också full förståelse för att andra underlag som cirkulerar skapar oro och osäkerhet”.

Med den meningen åsyftar man Ronny Petterssons utredning som inte ens kan nämnas vid sitt rätta namn och erkännas som utredning.

I insändaren sopar man Petterssons utredning under mattan med följande:

” Faktum är att den utredning som landstingsdirektören tagit fram bygger på faktauppgifter och hänsynstaganden som den delrapport (Ronny Pettersson) media refererar till inte innehåller”.

En väsentlig fråga återstår – när publicerar Landstinget Blekinge även Ronny Petterssons utredning på sin hemsida? I dag finns bara landstingsdirektörens alternativ publicerat. Kan inte detta vara en lämplig arbetsuppgift för kommunikationsdirektören? Det kanske rent av kan påskynda handläggningen av ärendet som för stunden är bordlagt i avsaknad av just alternativa siffror.

 

 

 

Landstingets tjänstemän politiska

Publicerat av

Den insändare som i dag har publicerats i Sydöstran och är undertecknad av tio tjänstemän ur Landstinget Blekinges tjänstemannaledning är det största övertramp jag har upplevt som journalist i Blekinge.

Insändaren är exempellös därför att tio ledande tjänstemän inte drar sig för att ta klar politisk ställning i landstingets största ekonomiska satsning i modern tid. Hur skulle det t.ex. se ut om ledande tjänstemän agerade på liknande sätt i kommunala frågor?

När ärendet nu är bordlagt i den politiska behandlingen vill tjänstemännen ta över när de förordar att landstingsdirektör Peter Liljas utredning måste gälla. Extra anmärkningsvärt och allvarligt är naturligtvis att Peter Lilja i och med insändaren talar i egen sak. Detta dessutom i ett läge när allt fler politiker anser att underlaget i just Liljas utredning har mycket övrigt att önska.

Jag kan efter att ha läst insändaren från landstingets ledande tjänstemän bara ha följande upplevelse:

I nordkoreansk anda betygar tjänstemännen ledaren sin vördnad.

Vi väljare bryr oss inte om vad tjänstemännen har för inställning i frågan. Det är våra skattepengar som vi vill ska användas på rätt sätt, klokt och långsiktigt, vilket är ett politiskt beslut.

Tjänstemän som i detta fall tar så tydlig politisk ställning bör snarast bytas ut.

Frågan är dessutom – är den politiska s-ledningen nu så desperat att man tar tjänstemännen till hjälp i ett försök att genomdriva frågan utan att ge svar på alla ekonomiska frågor? Jag tar för givet att de tio tjänstemännen före publicering har informerat den politiska ledningen. Skadan är redan skedd men blir i det läget än mer skandalös.

För att i någon mån reda ut begreppen måste snarast landstingsrådet Kalle Sandström, s, ta avstånd från insändaren.

Insändaren är också det hittills värsta beviset på hur ledande tjänstemän tar politisk ställning för den majoritet som nu tycks bestå av socialdemokrater, miljöpartister och någon kristdemokrat.

Landstingets kansli skulle må bra av en rejäl utrensning eftersom tjänstemännen nu är så starkt uppbundna så att de inte drar sig för att avslöja var de hör hemma politiskt.

Vad har t.ex. kommunikationsdirektör Madeleine Flood eller förvaltningschefen för folktandvården med det politiska beslut som ska tas i snar framtid? Kommunikationsdirektörens uppgift är att informera om landstingspolitikernas beslut, inte att ta ställning politiskt.

Inte minst när tjänstemännen skriver i insändaren ” att de har respekt för politiska processen och behovet av att få ett fullgott faktaunderlag inför beslutsfattandet”, ja, då är de än mer pinsamma eftersom de i nästa andetag påstår att nuvarande lokaler inte alls är undermåliga. Därmed har de inte bara skåpat ut utredaren Ronny Petterssons utredning utan även slagit revisorerna på fingrarna.

I och med insändaren har tjänstemännen skrivit under sin egen uppsägning!

Nedan kan du ta del av insändaren. Glöm inte klicka för större bild.

Tjänstemän

Blekingesjukhusets lokaler misskötta

Publicerat av

Landstingsdirektör Peter Lilja spelar ett högt spel för närvarande. När han underkänner en utredning signerad Ronny Pettersson, utredare i landstinget i drygt 35 år, tar han en stor ekonomisk risk.

Lilja påstår nämligen att det endast finns en utredning som kan gälla och det är hans egen. I den slår han fast att de två Blekingesjukhusen i Karlskrona och Karlshamn kan lappas och lagas för en summa av 3,5 miljarder kronor.

Hur vet han det? Ännu har han inte visat några trovärdiga siffror och när nu revisorerna riktar häftig kritik mot landstingsledningen för lång tids misskötsel av sjukhuslokaler är det naturligtvis Peter Lilja som sätts i blixtbelysning och måste avkrävas ansvar.

Det finns ett system för registrering och planering av fastighetsunderhåll men i praktiken har detta inte använts på åtta (8) år!!! Inte sedan 2006 har landstinget genomfört några statusbesiktningar av lokaler!

Naturligtvis är landstingsdirektör Peter Lilja ytterst ansvarig för denna grova försummelse. Men än värre och allvarligare är att han grundar sin utredning och ekonomiska kalkyl utifrån ett lokalinnehav som inte har statusbesiktigats på åtta år. Naturligtvis kan framtida renoveringsbehov och kostnader för detta bara bli till en grov uppskattning. Det är detta revisorerna nu med kraft påtalar och kräver en åtgärdsplan senast april månad. Summan för underhåll har flera år varit klart lägst i landet.

Detta till trots vill Peter Lilja att politiker och allmänhet ska tro mer på hans utredning än den Ronny Pettersson tagit fram.

Det är inte enbart sjukhuslokaler som missköts och snabbt förfaller. Vi har Bräkne-Hoby folkhögskola där inte heller något underhåll har utförts och nu riskerar skolan att tvingas flytta till andra lokaler. På grund av bristande underhåll pekar nu landstingets egen utredning på att en upprustning skulle bli allt för kostsam. Vi har också parkeringshus som har tvingats stänga på grund av rasrisk.

Landstingsdirektör Peter Lilja är ansvarig tjänsteman men ytterst är det politikerna som har att ansvara för hur skattemedlen används. Detta fall med ren misskötsel, nu påtalad av revisorerna, är allvarligt och jag förstår mer än väl att politiker som nu står inför den största investeringen någonsin vill ha klara redovisningar. Det är ytterst deras heder som står på spel. Vem kan försvara icke utfört underhållsarbete? Så får inte skattemedel hanteras.

När Peter Lilja nu uttalar sig i media och är bekymrad över en bordläggning av sjukhusfrågan har han ingen att skylla på. Han bör snarast ställa sig frågan – hur kunde jag komma fram till summan 3,5 miljard för att lappa och laga lokaler?

Ronny Pettersson å sin sida är hur säker som helst på vad som bör ske med de hårt nedgångna sjukhuslokalerna:

– Frågan är inte OM lokalerna ska rivas utan NÄR.