Fredriksson måste redovisa uppgörelsen

Roger Fredriksson, m, fortsätter att styra och ställa i Ronneby trots att alliansen och dess minoritet har krympt till en nivå som inte längre kan anses försvarbar. Redan innan man sparkade ut Ronnebypartiet var alliansen och de röd/gröna lika stora räknat i antal mandat, nämligen 18-18. Nu kan alliansen som bäst räkna hem 17 mandat medan övriga har kvar 18 mandat. Sverigedemokraterna har 13 mandat.

Av denna anledning börjar t o m medgörliga socialdemokraterna att reagera. Magnus Pettersson ställer i dag den högst relevanta frågan i de två lokaltidningarna:

– Det som gör mig bekymrad, som också borde oroa Roger Fredriksson, är frågan ”Hur liten kan en minoritet vara och ändå fortsätta styra?”, Som det är nu speglas inte styret av valresultatet.

– Frågan är ju egentligen hur liten en minoritet kan vara för att ändå ha mandat att styra vidare?

Svaret på dessa frågor har i dag endast Roger Fredriksson som, självklara siffror till trots, säger att han fortfarande har makt att fortsätta styra Ronneby. Med den fortsatta inställningen är det dags för Fredriksson att redovisa sin dolda agenda.

Hur ser de ännu oredovisade uppgörelserna ut? Det har blivit hög tid att lägga korten på bordet.

Vilken uppgörelse finns med Magnus Pettersson och socialdemokraterna? Har den krympta alliansen köpt dess lojalitet med en heltidstjänst som oppositionsledare och någon eller flera ordförandeposter i nämnder?  Magnus Pettersson skulle säkert trivas med att t ex ikläda sig ordförandeuppdraget i Miljö- och Byggnadsnämnden efter avgående Knut Svensson, centern.

Det är något som inte stämmer när Magnus Pettersson och socialdemokraterna fortsätter att tveka trots att man i nuläget har den rättmätiga makten att styra Ronneby. Det måste rimligen finnas en outtalad överenskommelse som varken Roger Fredriksson eller Magnus Pettersson vill yppa.

Eller vad har man för outtalad uppgörelse med Sverigedemokraterna som man vägrar att redovisa. Får inte dessa och andra frågor kring maktförhållandet svar är förtroendet för Roger Fredriksson som politisk ledare kört i botten.

Hur ser den politiska samverkan ut?

Palmqvist fick rätt efter sex år

I slutet av april i år uppmärksammade jag här i bloggen att en helomvändning var att vänta i landstinget/regionens syn på att flytta ut verksamhet från Karlskrona till Ronneby. I dag kom bekräftelsen på att mitt tips hade med verkligheten att göra. Alltså inget fake news.

Det är ett 50-tal tjänster som ska flyttas till Ronneby och det gäller Blekinge Kunskapscentrum och tandvårdsstaben som flyttar in i lokaler på Soft center.

Jag måste medge att det är ett historiskt flyttbeslut som nu förverkligas. Tidigare har varje sådan tanke varit bannlyst. Det var detta jag uppmärksammade i denna blogg den 27 april i år när jag redovisade en hetsig debatt mellan Jan-Anders Palmqvist och Kalle Sandström, båda socialdemokrater. Den förstnämnde ville ha flytt medan Sandström ansåg det omöjligt.

Ta del av min text från april:

Postat 2018/04/27

En kontakt med god insyn i Region Blekinge och Landstingets sammanslagning anser att det finns utomordentligt goda möjligheter att ett antal framtida tjänster inom den nya organisationen kan bli placerade i Ronneby.

Sonderingar har gjorts när det gäller lämpliga lokaler, och sådana finns, men ännu har inga beslut tagits. Däremot sägs det vara brist på lämpliga lokaler i Karlskrona där all administration i dag finns.

Region Blekinge och landstinget ingår som bekant ”äktenskap” som ska ta sin början vid årsskiftet 2018/2019.

Frågan är om man kommer att lyckas bättre denna gång än vad som blev resultatet 2012?

I detta läge kan jag nämligen inte låta bli och tänka tillbaka på när Jan-Anders Palmqvist (s) och ledamot av regionstyrelsen 2012 föreslog en flytt av regionens verksamhet till SOFT Center i Ronneby. Vilket ramaskri det blev. Flytta till Ronneby??? Aldrig i livet, hojtade bl.a. tjänstemännen.

Palmqvist hade läst på och föreslog i sin motion, förutom en flytt, att ändra en paragraf i Region Blekinges förbundsordning som föreskriver att regionens säte skall vara Karlskrona.

Jan-Anders Palmqvist framförde i debatten synpunkten att både statliga myndigheter och annan verksamhet tenderar att lokaliseras till färre orter. Han skrev i sin motion:

” Genom åren har vi sett att offentliga statliga och regionala arbetstillfällen har förlagts antingen till Karlskrona eller i de fall man är representerad på två ställen, Karlskrona och Karlshamn. Detta leder i sin tur till att verksamhet såsom olika typer av privat serviceverksamhet också koncentreras till dessa orter”.

Hemläxan då blev att varje parti skulle gå hem och diskutera en möjlig inomregional förändring av Region Blekinges säte.

Av den diskussionen har det inte hörts mycket. Ronneby var för långt bort och centralt. Nu förlägger man i stället många av regionens styrelsesammanträden till rådhuset i Karlshamn.

När placeringsorten diskuterades 2012 dundrade landstingsrådet Kalle Sandström och fastslog att regionens verksamhet ska inrymmas i lokaler som ägs av regionens medlemmar, antingen av landstinget eller någon av kommunerna. Lokalerna i Ronneby som diskuterades då fanns på SOFT Center som är privatägt.

Nu har trätan i Ronneby gått för långt

Det är inte ens fel när två träter men nu har det politiska krigandet mellan Roger Fredriksson, m, och Sune Håkansson, rp, nått tålamodets gräns.

Samarbetet dem emellan spårade ur redan tidigt i våras och har nu efter valet trappats upp till den grad att den politiska styrningen av kommunen nu allvarligt äventyras.

När länets medier i dag har förmedlat att alliansen kastar ut Ronnebypartiet ur gemenskapen får det till följd att det röd/gröna alternativet får övervikt med två mandat gentemot alliansen. Snabbt har det därmed blivit fritt fram för Magnus Pettersson, s, att ikläda sig ordförandeposten i kommunstyrelsen. Om han så önskar!?

När han i dag inte vill svara på den naturliga frågan om intresset finns föder detta naturligtvis nya frågor. Svaret på dessa kan vara följande:

”Jag säger nej till kommunstyrelsens ordförandepost men ser fram emot att bli oppositionsledare på heltid”.

Detta har Magnus Pettersson i förtroende framfört till politiker på allianssidan. Den kommentaren kan ge hela förklaringen till att han i dag inte har velat kommentera frågan.

Sune Håkansson har i dag till media berättat varför han vägrat att gå med på alliansens (läs Roger Fredrikssons) fördelning av platser. Liberalerna har lika många mandat som Ronnebypartiet men har fått betydligt fler platser, vilket har förnekats av Roger Fredriksson som anser att rp har fått i princip samma tilldelning som före valet.

Samma var förhållandet efter valet 2014 men då ville inte Ronnebypartiet och Sune Håkansson bråka. Men nu är det annorlunda och det finns en anledning till detta och den heter ”synen på åldringsvården.”

Men det finns ytterligare frågor som Fredriksson och Håkansson träter om. En är att Roger Fredriksson vill ge sig själv och andra politiker höjda löner. Sune Håkansson anser att det bör Fredriksson inte pyssla med utan istället ge det uppdraget till icke berörda politiker.

När vi nu också vet vad Magnus Pettersson har för planer kommer kostnaden ytterligare att späs på för kommunstyrelsens del. Det är dyrt att ingå valtekniskt samarbete.

Sune Håkansson har till Radio Blekinge sagt att han är öppen för att lämna Ronnebypartiet som han själv var med om att bilda. Men det hjälper föga i den politiska situation som uppstår. Håkansson ikläder sig då politiska vildens kofta och den rollen har han visat tidigare att han trivs med.

Det sägs att Sune Håkansson gjort sonderingar med en politisk samverkan med vänstern, miljöpartiet och sverigedemokraterna och att detta skulle vara skälet till uteslutning. Det skälet anser inte jag håller. Alliansen har i så fall sonderat lika mycket med socialdemokraterna.

Det handlar istället om att Roger Fredriksson inte vill släppa in Sune Håkansson i kommunstyrelsen. Det är just den platsen som hägrar och som nu ställer Ronnebys politiska framtid på kant.

Till er båda – Väx upp. Ta en öl och tala ut.

Oväntat möte med hjortflugor

Det var under en vandring på Storemosse, en av Blekinges största myrar, som jag fick mitt livs första möte med en hjortfluga. En tämligen envis rackare som var svår att få bort från kind och hals. Den är hård och flat och vill gärna krypa in i ditt hår. Keps på är därför ett måste. En aggressiv typ som med vårt numera varma klimat håller på att breda ut sig även i sydsverige.

Det var vännen och dagens guide, Bertil Friberg, som berättade om hjortflugan eller älgflugan, som den också kallas, och som hjälpte till att plocka bort inkräktarna som var väldigt många.

Bertil berättade att flugan, som tillhör arten lusflugor, fäller sina vingar när den har hittat en lämplig värd. Den trivs företrädesvis i våtmarker som myrar och tjärnar.

Enligt Naturhistoriska Riksmuseet ska den här flugan vara tämligen sällsynt i södra Sverige men kan lokalt förekomma i större antal under varma somrar som 2002 och nu 2018.

Storemosse finns norr om Kallinge och är numera ett utmärkt utflyktsmål, men du måste vara tämligen van vid att vandra men också ha hygglig kondition. Underlaget är ojämnt och kan bitvis vara ganska blött. Efter årets extrema värme och torka är det nu tämligen torrlagt med stora sprickor mellan tuvorna. Ute på mossen växer nu allt mer träd. Små tallar har slagit rot men växer naturligtvis mycket sakta i denna miljö. Tallen på bilden är ca 30 år.

Den här mossen var under 1940 och en bit in på 1950-talet ett ofta utnyttjat bombmål för F 17:s dåtida flygplansflotta med bl a Saab T 18. Flygplanstypen fanns på F 17 under åren 1947 – 1956. Kockums Jernverk hade till uppgift att gjuta ”bomberna” som försågs med en mindre krutladdning. På den tiden var mossen betydligt mindre bevuxen varför dåtidens ”bomber” ligger på ett ansenligt djup.

Förutom bekantskapen med hjortflugorna kunde vi njuta av en riklig skörd med ståtliga Karl Johan. Dessutom bjuder alltid våra gemensamma vandringar på rika upplevelser och naturligtvis en och annan berättelse om flydda tider.

Vi i gruppen är gamla orienterare som tillhört anrika klubben Skogsvandrarna och som helt enkelt inte kan sluta med att vandra. På bilden Stig Lindström, Evert Oskarsson och Bertil Friberg.

Hjortfluga Lipoptena cervi. 4-5 mm lång; mörkbrun; har vingar, som avbryts då flugorna funnit lämplig värd.

Värddjur Älg, dovhjort, kronhjort, rådjur; ”anfaller” människor. Tämligen sällsynt i södra Sverige. Dock kan den dyka upp lokalt i större antal – som nu den varma sommaren 2002. Hanen kan ses flyga omkring i skogsmark, medan honan ofta sitter i toppen av grässtrå eller liknande för att invänta passerande värddjur. Larven förpuppas i marken, företrädesvis i mjuk och fuktig jord.

Namnförklaring Släktnamnet kommer från de grekiska orden lipo som betyder överge, lämna eller vara förutan, och ptero som betyder vinge, och avser vingautotomin. Artnamnet kommer från latinets cervus för hjort – vilket syftar på flugans värddjur.

Källa: Naturhistoriska Riksmuseet.

Kunnig politikerveteran lämnar

Jag läser i lokala bladet att Knut Svensson, centerpartist, lämnar sitt tunga uppdrag som ordförande i Ronneby Miljö- och byggnadsnämnd. Han lämnar i samband med sista sammanträdet i december som utgör finalen för innevarande mandatperiod.

Knut Svensson är bosatt i Norra Bygget, norr om Kallinge, där han drivit jordbruk. Han valdes in i Ronneby fullmäktige 1970 och har dessutom haft förtroendeuppdrag i LRF Sydost där han bl a varit miljöansvarig.

Jag har under årens lopp som journalist haft flitig kontakt med Knut och jag måste säga att han är en av de absolut bäst pålästa och kunniga politiker jag stött på. Väck honom mitt i natten och han kan felfritt rabbla såväl miljölag som byggnadslag.

Fakta om Knut Svensson:

Ordförande i Miljö- och byggnadsnämnden.

Ersättare i Ronneby Centerpartikrets.
Ledamot i Bräkneåns Vattenvårdsförbund.
Ledamot i Bräkneåns Vattenråd.
Ledamot i Vattenvårdsförbund, Ronnebyåns.
Ledamot i Planberedningen.

Foto och källa: Centerpartiet

Skvaller om Ronnebys framtida politik

Min vanligtvis välunderrättade tipsare, centralt placerad i stadshuset, berättar att tidigare tidningsuppgifter måste tillbakavisas när det gäller antalet platser i den framtida kommunstyrelsen.

Det var när gamla alliansen talade om att allt stannar vid det vanliga, att man alltså fortsätter att styra utan majoritet. Däremot berättades att man vill införa en ny politisk organisation.

Mest troligt var att man skulle minska antalet platser i kommunstyrelsen från 15 till 13. Arbetsutskottet skulle också minskas, men osäkert hur mycket. Fram till nu har det funnits 7 platser plus en närvaroplats (Anna Carlbrant, Rp) utan rösträtt.

Efter det senaste nomineringsmötet i tisdags står det nu klart att kommunstyrelsen i stället ska få ökat antal platser, nämligen 17, men endast 13 ersättare. Arbetsutskottet får då 8 platser med fördelningen 3 + 3 + 2.

Roger Fredriksson (M) behåller alltså kommunalrådsposten och menar att förutsättningarna för att styra i minoritet är bättre än efter förra valet.

Hur han har kommit fram till detta är lite svårt att förstå om han inte har en alldeles egen och hemlig uppgörelse med socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna. Det är ju trots allt de sistnämnda som har stärkt sin ställning i Ronneby.

Den ytterst beslutande politiska ledningen växer således i omfattning och därmed ökar också kostnaden, men det kanske man tar igen om man gör allvar av en tidigare planerad politisk förändring. I det fallet handlar det om att slopa Fritid- och kulturnämnden. Fritidsverksamheten som i dag mest omfattar idrottsanläggningar, som lyder under tekniska förvaltningen och kommunstyrelsen, behöver således ingen egen nämnd medan kulturen avses att placeras under utbildningsnämnden.

Skälet till att avveckla Fritid- och Kulturnämnden tycks vara att den inte har fungerat på ett tillfredsställande sätt.

Utbildningsnämnden i sin tur ser ut att mista sin nuvarande ordförande, Lennarth Förberg,M, eftersom han får tyngre uppdrag i landstinget/regionen efter att alliansen tagit över styret i den organisationen. I dag är Tim Svanberg, C, förste vice ordförande men av arbetsskäl har han tydligen inte möjlighet att ikläda sig ordförandekostymen.

Nils Ingmar Thorell, L, som tidigare aviserat att han skulle trappa ner och enbart ägna sig åt ordförandeskapet i fullmäktige får nu också ändrade arbetsuppgifter och betydligt mer än vad han tidigare förutsatt inom landstinget/regionen.

Thorell ska sannolikt ha 60 % i landstinget, och vara kvar som ordförande i KF på 20 %. Begreppet dra sig tillbaka synes därmed ha fått en ny innebörd, som min tipsare uttryckte det.

Det har också efter valet spekulerats kring den oppositionsledarplats som nu ska intas av Magnus Pettersson, s. Tydligen är alliansens företrädare inne på tanken att höja arvodet för detta uppdrag.

Dessutom ska Äldrenämnden vaska fram en ersättare till Sune Håkansson, Rp, som inte längre får förtroendet som ordförande. Anledningen till detta är väl känt, inte minst genom denna blogg.

Sune Håkansson har fått ”sparken”

I den nya politiska laguppställningen i Ronneby får Sune Håkansson, Ronnebypartiet inget förnyat förtroende som ordförande i Äldrenämnden.

Han valde att berätta det först i sitt gamla husorgan BlekingePosten, men den som har läst denna blogg och insändare i BLT och Sydöstran bör förstå att han själv har bäddat för den nu genomförda förändringen.

Som jag berättade med hans egna ord, kan han inte sitta kvar som ordförande när han efter ett enigt klubbat beslut om Ålycke i Johannishus sedan valde att gå emot beslutet i fullmäktige. Detta har Sune Håkansson också varit fullt på det klara med.

Jag återger vad jag tidigare skrev om detta här i bloggen:

”Det handlar om en väl planerad sorti av SH och den sortin inledde han redan i våras. När han i fullmäktige ensam gick emot ett beslut i hans egen äldrenämnd om att renovera Ålycke i Johannishus, ja, då slog han hål på sin egen trovärdighet. Jag skickade en fråga till honom där jag undrade vad han egentligen menade.

Den 29 mars fick jag ett svar. Jag citerar:

”Jag sade att jag sitter inte kvar (som ordförande i Äldrenämnden. Min kommentar) om Ålycke börjar renoveras. Det jag försökte säga är att när det arbetet påbörjas, när första spiken slås i, då sitter jag inte kvar.”

Han kom också med ett tillägg:

”I dagsläget är min plan att avgå precis före valet och samtidigt bryta allianssamarbetet.”

 

På den sista punkten har han inte fått något gehör hos sina partikamrater som valt att fortsätta samarbetet med alliansen.

Sune Håkansson säger emot sig själv

För den oinvigde måste det te sig tämligen obegripligt det som har framförts av Sune Håkansson (SH) den senaste tiden. Ronnebypartiets grundare och ordförande är nämligen mer bekymrad för Sverigedemokraterna och deras eventuella inflytande än att ägna kraft åt sitt eget parti.

Naturligtvis finns det en förklaring till detta. Det finns starka bakomliggande skäl till varför han har velat dra sig ur samarbetet med den borgerliga alliansen. Nu vill han sedan en tid tillbaka att sd måste erbjudas ledande ordförandeposter. Han går så långt att han i sitt senaste inlägg ställer den högst vinklade frågan – ”Varför ska fjärdedelen väljare särbehandlas?”

Jag ska bemöta hans i långa stycken motsägelsefulla agerande och jag ska göra det med hans egna ord!

När jag har Ronnebys bästa för ögonen och föredrar ett samarbete mellan socialdemokraterna och en allians utan Ronnebypartiet är det för att tillvarata den samlade kunskap som finns i nämnda partier. Den kunskapen saknas hos sd och det tillstod också SH i ett inlägg på ”Bengtbloggen” den 2.5. 2018. Eftersom SH tycks ha glömt vad han då gav för betyg åt sd ska jag citera honom på den punkten:

”Att sd inte med ett minsta lilla inlägg deltog i kommunfullmäktiges debatt om bokslutet antyder en skriande brist på kompetens på det ekonomiska området”.

Nu, fyra månader senare, anser han att samma parti ska tilldelas ordförandeposter! Det brister i logiken och blir naturligtvis till ett oseriöst handlande.  Hur han dessutom kan tycka synd om de som la sina röster på sd är en gåta i sig. Jag har sagt det tidigare och jag kan upprepa, det handlar om väljares dåliga insikt om sd:s okunskap och bristfälliga arbetsmoral i sättet att presentera budgetar och förslag som inte enbart rör invandrarfientlighet. Något SH ger mig rätt i när han skriver- ”SD har ju, som BM påpekar, på lokal nivå knappast kommit med några konstruktiva förslag.”

SH blundar säkert också inför det budgetkaos som utspelades i Karlshamns fullmäktige för några dagar sedan. Där grät ledamöter från sd över sitt eget dåliga arbete.

Nej, att SH nu lovprisar sd och har brutit med alliansen har en helt annan förklaring än att hjältemodigt släppa fram ett litet parti med växtvärk. Det handlar om en väl planerad sorti av SH och den sortin inledde han redan i våras.

När han i fullmäktige ensam gick emot ett beslut i hans egen äldrenämnd om att renovera Ålycke i Johannishus, ja, då slog han hål på sin egen trovärdighet. Jag skickade en fråga till honom där jag undrade vad han egentligen menade.

Den 29 mars fick jag ett svar. Jag citerar:

”Jag sade att jag sitter inte kvar (som ordförande i Äldrenämnden. Min kommentar) om Ålycke börjar renoveras. Det jag försökte säga är att när det arbetet påbörjas, när första spiken slås i, då sitter jag inte kvar.”

Han kom också med ett tillägg:

”I dagsläget är min plan att avgå precis före valet och samtidigt bryta allianssamarbetet.”

När han på sluttampen i sitt förra inlägg återger en s k solskenshistoria att ett äldre par skulle ha röstat på SH istället för liberalerna för att jag i bloggen nämnt att RP ligger illa till i valet, kan jag i dag bara beklaga detta äldre par. Det blev nämligen två bortkastade röster eftersom RP nu får ringa betydelse i Ronnebys framtida utveckling. Ett beslut som måste ha givit partiets gruppledare Anna Carlbrant dålig sömn ett antal nätter.

Dessutom har SH fel när han påstår att SD ofta har röstat med vänstern. Naturligtvis bör han känna till verkligheten som är den rakt motsatta.

Härmed avslutar jag denna debatt.

SD och politiska makten i Ronneby

I dag återkommer Sune Håkansson i Ronnebypartiet till sin nuvarande hjärtefråga, vilken makt som Sverigedemokraterna ska tilldelas i Ronneby efter valet.

Läs och begrunda. För egen del återkommer jag med kommentar inom kort.

Bengt Mauritzson (BM) är mäkta störd över mitt förslag om att ge någon tyngre post till SD. Jag saknar dock varje antydan till förklaring till varför fjärdedelen av väljarna skall särbehandlas. Skall samma behandling ges till SD-are i idrottsföreningar och hembygdsföreningar?

BM synes förespråka ett närmare samarbete mellan Alliansen och S. Samarbete kan ha sina fördelar. I fallet Ronneby har det också risker. I alla sammanhang behövs det opposition. Just nu synes inriktningen vara 2-3 kommunalråd, med rejält höjda arvoden. Allt hamnar hos M, C och S. Till oppositionen ges intet.

Det kan bli en återgång till ”Det slutna rummets politik”. Allt är klart när det kommer till KSAU. Allmänheten får inget veta.

BM efterlyser självrannsakan. Han ser S som det goda exemplet. Det är kanske inte så konstigt. S förlorade flest röster i valet. Det hade sannolikt blivit en ännu större förlust om inte S, liksom M, kraftigt närmat sig SD i invandrarfrågan.

BM talar om SD:s högersmocka. BM synes placera SD på högerkanten. Varför? I Ronneby har SD ofta röstat med vänstern.

Nu behöver inte en valförlust påverka ståndpunkterna. Jag har under valrörelsen predikat att det är bra för både våra äldre och för kommunens ekonomi, om det byggs fler trygghetsboenden. Valet gick uselt. Jag avser inte att byta åsikt i frågan. Vill majoriteten fortsätta med en låg takt i byggandet av trygghetsboenden, i kombination med stora satsningar på Vård- och omsorgsboenden, kommer jag även fortsättningsvis att protestera. Politik är inte bara att maximera antalet röster.

Eringsboda

BM hänvisar till röstetalen i Kallinge. I Eringsboda torde det ha varit kringsvid likadant. Exakt vet vi inte, då det inte är eget valdistrikt.

Den tidigare församlingen hade en snabb befolkningsminskning, med lägst invånarantal kring 2015. Sedan dess har befolkningen ökat fån ca 600 till ca 635. Antalet invandrare, och deras barn, torde vara fler än 50.

Utan invandringen hade befolkningsminskningen fortsatt. Skolan hade varit allvarligt hotad. Nära nog 40 procent röstade med SD. Eringsbodaborna synes föredra en döende bygd före en levande bygd, där det finns en del nyanlända!

Lösningar

Valutslaget kan i stort ses som en missnöjesyttring mot de styrande. SD har ju, som BM påpekar, på lokal nivå knappast kommit med några konstruktiva förslag.

Jag har i en motion föreslagit mer närdemokrati. Låt bygdens befolkning själva bestämma mer. Vad vill Eringsbodas befolkning göra, om man får 500 000 kronor om året av kommunen?

Ronnebys problem är delvis sysselsättningen. Under perioden 2013-2016 ökade antalet arbetstillfällen i kommunen med en procent. I Olofström var ökningen elva procent.

En förklaring kan vara att Ronneby, utan kompensation och utan hörbara protester från den dåvarande kommunledningen, släppte Högskolan.

Solsken

Avslutningsvis en solskenshistoria. Jag mötte på valdagen ett äldre par. ”Vi hade egentligen tänkt rösta med Folkpartiet. Men BM skriver på sin blogg att Rp ligger illa till. Så vi kryssade för dig i stället”. Därmed ökade mina kryss från 49 till 51, och jag sitter kvar i kommunfullmäktige.

Tack Bengt!

Sune Håkansson

Ronnebys festliga 80-tal på film

Festernas fest! Den som var med på Ronnebys 600-årsfest 1987 fick uppleva kommunens i särklass längsta och mest innehållsrika fest. Den startade nyårsafton 1987 och avslutades först ett år senare. Man kan säga att Ronnebys hela 80-tal var en enda lång fest.

Tre år innan festen (1984) hade ”Den stora fredsresan” startat från Ronneby. Bakom arrangemanget stod ”Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet” som med ett antal vita bussar besökte 105 länder för att ställa mäktiga statschefer mot väggen och avkräva dem kärnvapenstopp.

Alla dessa oförglömliga arrangemang dokumenterade Mats Harrysson och jag på film. Det blev flera filmer men nu har Mats redigerat ett slags jubileumsfilm som kommer att visas på Centrumbiografen i Ronneby den 12 oktober. Klockan 18 startar den med förhoppningsvis fullsatt salong.

Intresset är naturligtvis redan på topp och blir det riktigt bra tryck kan det bli fler visningar. Premiären blir extra festlig med röd matta och allt som tillhör en filmpremiär av klass. Du bokar genom Centrumbiografen.

Nedräkningen har börjat för Ronnebys bejublade 1980-tal i nyredigerat skick. Fram till nu har inget arrangemang kunnat slå det som skedde. Kungabesök, ministrar i rad och direktsända tv-program var vardagsmat vid den här tiden.