Etikettarkiv: Ronneby Brunnspark

Brunnsparken – trivselplats med anor

Publicerat av

En måndag kväll alldeles i början av juni. Solen värmer så där lagom svenskt vid denna tid på året. Rododendronträden är i full blom och färgprakten enastående. Gräsmattorna välansade och gröna torkan till trots.

Ett folkhav ger liv åt den historiska platsen Ronneby brunnspark. Alla generationer är representerade men mest lyser ungdomar som om några timmar ska uppleva sitt livs första brunnsbal. Man kan nästan ta på den spända förväntan som gör snart färdiga studenter till ständigt rörliga men samtidigt ovana fotoobjekt uppställda för färgmatchning mot blålila rododendronblommor i väldiga klasar.

Jag vet inte om ungdomarna är medvetna om eller tänker på vilken unik plats de egentligen får utnyttja inför balen. Brunnsparken i Ronneby är unik och vacker, så vacker att den 2005 utnämndes till Sveriges vackraste park. Året efter blev den uppmärksammad som Europas fjärde vackaste park. Lägg därtill dess mer än 300-åriga bakgrund som trivselplats och kurort, så är det en klassisk plats man vistas i.

När jag står under taket till Brunnshallarna och blickar ut över folkhavet som färgrikt böljar fram och tillbaka i parken tänker jag på alla generationer som genom århundranden besökt parken på liknande sätt.

Jag tänker på mina egna förfäder. Farmor Betty Fredrika, enda barn till torparen August Andersson och hans hustru Cecilia Håkansdotter i Runamo, som gavs möjligheten att en sommar vistas på Ronneby brunn. Själv är jag tredje generationen efter Betty som åtskilliga gånger fått njuta av prakten i park och brunnsskog.

Alice som i veckan ska springa ut för Munktrappan i Ronneby centrum som student är femte generationen. En sjätte, Lucy, struntar i folkhavet och har just upptäckt stentrappan med ett fotsteg till Brunnshallarna och gör upprepade övningar. Även gräsmattan är naturligtvis inbjudande.

Brunnsgäster har genom åren kommit och gått medan parken fått hysa allt fler aktiviteter som är typiska för sin tidsålder. Vi kommer fortfarande ihåg 1944 när Ronneby brunn öppnade sina portar för många av nazismens och andra världskrigets offer.

Man kan utan överdrift påstå att Ronneby genom århundraden med sina industrier och Brunnshotell och park har visat på sociala skillnader, brunnsmiljön med välbärgade gäster som kunde söka skugga under lummiga träd och järnindsutrin där arbetare slet ut sig för att få mat till familjen.

Ronneby Brunnspark – en kärlek

Publicerat av

DSC04217

Min kärlek till Ronneby Brunnspark har genom åren blivit allt starkare. Naturligtvis har parken alltid gjort sig påmind som en vacker och livsgivande del av vårt Ronneby, men det är en kärlek som har mognat efter mångåriga träffar.

Jag var en ung grabb när jag första gången hörde berättas om Brunnsparken. Det var min farmor som på tidigt 50-tal berättade lyriskt om sin vistelse där som ung. Farmor Betty föddes 1895, 22 år efter att parken börjat anläggas. Hon kom dit som 15-åring för att bl a dricka brunn. Jag har fortfarande hennes originalglas kvar från den tiden.

Jag har ofta tänkt på vad denna park har betytt för många människor under drygt 300 år. Hur många har dom varit? Varför kom dom hit? Vad hade dom för förväntningar? Vissa av dem var sjuka och hade hört talas om det läkande vattnet. Blev de verkligen hjälpta eller vad hände efter besöket?

DSC04219

Trots att mitt förhållande till Ronneby Brunnspark är mångårigt dyker det alltid upp nya berättelser som naturligtvis är helt sanna och självupplevda eller återberättade av flera generationer. Min upplevelse behöver inte överensstämma med andras. Det är ögonblick och timmar som har blivit rika med olika minnen, men naturrikedomen och blomsterprakten har vi alla upplevt och den har inte förändrats genom åren. I dag är den praktfull och ståtlig, den höga åldern till trots, men så har den också vårdats ömt och dessutom fått full och oinskränkt uppskattning på senare år.

För några år sedan blev den utsedd till Sveriges vackraste park och den har också i en större och bredare jämförelse blivit utsedd till Europas fjärde vackraste park. Inte dåligt efter att ha uppnått den aktningsvärda åldern 315 år!

DSC04223

I veckan deltog jag i en Brunnsparksvandring där medlemmar ur Folkteatern bjuder på dramatiserade inslag under vandringen. Ett lovvärt initiativ som ytterligare kan byggas ut i denna historiska miljö. Vetgirigheten är stor bland besökande turister och det finns verkligen mycket att berätta.

Hur många känner t e x till att det var tre danskar som byggde upp brunnsområdet och parken och att trädgårdsmästaren, Henrik Madelung, som hämtades på Jylland, stannade i hela 49 år. Eller att det planerades en järnvägsstation intill Brunnshallarna där Rosengården i dag finns. Järnvägsspåret anlades istället öster om Ronnebyån och med en mindre station mitt emot Ronneby Brunn.

Vi har alla olika minnen från Brunnsparken. Jag minns fortfarande en solig och berikande eftermiddag med författaren Lars Rosander som i direktsändning i Radio Blekinge berättade om tillkomsten av sin bok ”Sommarskymnings svalka” vars hela handling är förlagd till denna vackra park.

Naturligtvis är det också svårt att glömma dagarna med boxaren Floyd Patterson som hade sina träningsläger förlagda till denna park.

DSC04227

Det finns många rika minnen att berätta från Ronneby Brunnspark men det får anstå till ett annat tillfälle. På bilderna syns bl a kvällens guide Anders Johnsson som avslutningsvis bjöd på ”läkande” brunnsvatten.

Obs. Klicka för större bild

 

Släkten är värst i Karöfars

Publicerat av

Medan vi i publiken upplever sommarens första riktiga sommarkväll 2015 är det på scenen också varmt och svettigt men året är 1958.

Karön, skärgårdens pärla strax utanför Ronneby, är skådeplatsen för en social uppgörelse som saknar motstycke. Stadens socitet har dragit sig undan och flytt till sommarhuset när Tosia Bonnadan lockar den aningen enklare befolkningen för fest och glam.

DSC04115

Sommarkvällen på Karön 1958 var tydligen också varm och inte minst svettig för familjen Silverknopp och deras svärson, doktor Kurt Henriksson. Det är en synnerligen invecklad släkthistoria som rullas upp inför öppen ridå och resultatet av kvällens palaver är rolig, överraskande och ytterst pinsam för en viss överhet inom familjen.

Hos den här familjen är det inga döda stunder och när sommarkvällens överraskning rusar in i familjens liv, ja, då är svettpärlorna högst framträdande. Det är mycket spring, höga röster, gräl, skratt och gråt men också glädje, inte minst när vissa av de inblandade utbrister i sång och det gör de tämligen ofta.

DSC04120

”Karöns lilla Kitty” som är namnet på årets sommarteater är förlagd till Kvitterplatsen och det tycker jag om och jag är imponerad av att man på denna lilla scen med enkla medel lyckas förflytta oss till Karöns speciella miljö. Jag tänker på badgästerna som plötsligt dyker upp på tomten och blir bryskt bortkörda av översten, Hector Silverknopp, som besöker dotter och svärson.

 

DSC04121Det är helheten hos ensemblen som medför att jag blir glad och nöjd med det jag får återuppleva från sent 50-tal men naturligtvis måste också bredden innehålla toppar.

Det går snabbt och lätt att ta huvudpersonen, Kitty Klang, revysångerskan från Eslöv (Hanna Beckman) till sitt hjärta. Hon sätter verkligen fart på såväl släkt som föreställning när hon rusar in med sin äkta skånska dialekt. En liten koll på äktheten visade att hon är från Malmööö.

DSC04127

Roligt är det också att Håkan Robertsson, trots flyttbestyr för Folkteatern, åter har tagit plats på scen – och vilken plats han tar. Rollen som överste Hector Silverknopp är ju en roll som han utan besvär kan ikläda sig. Jag tänker på humör och gester och trots en envis förkylning med en del hostattacker bär han upp rollen med värdighet och rutin.

Naturligtvis är även Christoffer Stenström, som den numera fullfjädrade advokaten, en av mina favoriter. Han har vuxit in snabbt i dessa återkommande roller och nu har han fått ett betydligt större utrymme än vid tidigare års sommarföreställningar. I år uppträder han t o m som sångare. Plötsligt i andra akten förnimmer jag att han även måste vara en hejare på att imitera förre utrikesministern, Carl Bildt, hans partikollega i det civila. Det är i hans lite längre repliker som likheten blir roande, i varje fall för mig.

DSC04136

Urban Jönsson är textförfattare som fritt efter ”Hurra, ein Junge” av Franz Arnold och Ernst Bach har lyckats väl med såväl förvecklingar, skratt och inte minst en oväntad upplösning på hela skäktuppgörelsen.

Roligt också att Magnus Rosén är tillbaka hos Folkteatern och nu i den viktiga rollen som regissör. Magnus är duktig på att lyfta fram varje rollgestaltning vilket blir till en helgjuten ensemble.

Bilder i ordning: (klicka för större format)

Överstinnan Lilly Silverknopp (Mia Österhof), doktor Kurt Henriksson (Pontus Larsson), Marianne Henriksson, född Silverknopp (Mathilda Becker), överste Hector Silverknopp (Håkan Robertsson).

Familjen samlad med Ville, allt-i-allo (Linus Lindström) i bakgrunden när det dyker upp objudna gäster på gräsmattan.

Naturligtvis är det översten som bryskt kör bort okända badgäster som försöker gena över gräsmattan till badet.

Ville (Linus Lindström) och Kitty Klang, revysångerska från Eslöv (Hanna Beckman) som bryter ut i sång av ren glädje när de besöker Tosia Bonnadan.

Advokat Julius Sträckberg (Christoffer Stenström) och Birgit Lund, Mariannes vän (Elaine Stråth) visar ett visst intresse för var andra. Mest intresserad tycks advokaten vara.

 

 

Allt mer i Ronneby blir riksintresse

Publicerat av

Grattis Ronneby och framför allt vill jag rikta detta grattis till Björn O Svensson som leder arbetet i Ronneby Musei- och Hembygdsförening.

Samhällets kvarnar mal långsamt men om resultatet blir bra kan vi stå ut med att vänta ett antal år. Äntligen, vill jag utropa, har Länsstyrelsen nu föreslagit att Ronnebyån, Blekanområdet och Karön bör utgöra ett utvidgat riksintresse för kulturminnesvård.

Länsstyrelsen vill att dessa tre objekt bör inlemmas i redan befintligt kulturreservat, nämligen Ronneby Brunnspark.

DSC03303

Redan i Blekingeboken 2011 uttryckte Björn O Svensson önskemål att t ex Karön borde inlemmas i kulturreservatet Ronneby Brunnspark. Han skrev bl a:

”Den omfattande och komplexa kurorts- och sommarnöjesmiljö som växte fram i skårgården utanför Ronneby brunn under slutet av 1800-talet till följd av brunnsdirektionens beslut att etablera ett kallbadhus på Karön, är alltså till stor del ännu intakt. Den har, inte minst sedd i ett sammanhang tillsammans med den besläktade bebyggelsen vid Brunnen och i dess omgivning, ett stort kulturhistoriskt värde som lämpligen borde manifesteras genom att Karön inlemmas i kulturreservatet. Områdena är starkt besläktade och autenticiteten hos Karön snarare större än mindre än Brunnsparkens.”

Vi i den lilla påtryckargrupp som vill öppna upp och återfå svunna tiders båttrafik i Ronnebyån gläds naturligtvis över att detta histolriska vattendrag också kommer att ingå i kulturreservatet. Därmed är vi garanterade att inga fler broar kommer att byggas och att vi till slut byter ut den otidsenliga betongbron vid åns utlopp.

Björn O Svensson skrev också i Blekingeboken 2011 om Ronnebyåns betydelse för hela badortsmiljön. Han skissade och beskrev på följande sätt:

”Ronneby var en verklig kurort i den meningen att verksamheten inte bara omfattade hälsobrunnen. Från Djupadals park i norr längs Ronnebyån ut till den inre skärgården grupperade sig etablissemang och besöksmål.”

”Ångslupstrafiken på Ronnebyån var en förutsättning för att den långsträckta kurorten skulle fungera och blev under sin 90-åriga tillvaro en institution med en omfattande trafik.”

Karön

En i boken avbildad turlista från 1924 visar tolv resor T o R mellan första morgonbåten från staden klockan 7.15 till sista turen från Karön klockan 9 på kvällen.

Länsstyrelsens förslag är skickat till Riksantikvarieämbetet som har att besluta i dessa frågor. Naturligtvis är det inget som borde tala för ett avslag.

Du som är intresserad av frågan bör läsa det särtryck ur Blekingeboken 2011 som finns att köpa hos Ronneby Musei- och Hembygdsförening. Titeln är: ”Kallbadhus, schweizeri och grosshandlarvillor”.

 

Hviidehus i Ronneby blir kinesägt

Publicerat av

HviidehusHotel Hviidehus intill Ronneby Brunnspark är på väg att bli kinesägt om inte affären redan är klar.

Hotellet har ett högklassigt boende med 12 rum och öppnades 2005. Fastigheten smälter väl in i brunnsmiljön och har genomgått flera restaureringar där kulturvärdet har bevarats.

Södra Skogsägarna köpte fastigheten 1986 och sålde den vidare till My Hotel i Ronneby Kommanditbolag som ägs av familjen Hindrikson.

En gång i tiden var denna fastighet en uppskattad boning för trötta husmödrar som vistades här sommartid.

Nu med kinesiska ägare är det meningen att välbeställda kineser ska lockas till den vackra och historiska brunnsstaden Ronneby. Det är närheten till flyget i Kallinge som möjliggör satsningen och som har fått kinesiska intressenter att lockas av köpet.

Utveckla Ronneby till skärgårdskommun

Publicerat av

DSC02436Nu har första motionen kommit som stöder vår grupps vilja att öppna upp och göra vackra Ronnebyån tillgänglig för fritidsbåtar. Motionärerna Monia Svensson, Centerpartiet (Ronnebypartist inom kort) och Sune Håkansson, Ronnebypartiet vill dock betydligt mer. De vill att Ronneby ska utvecklas som kust- och skärgårdskommun. Inte oss emot, deras tankar överensstämmer helt med vår grundtanke.

Motionen inleds på följande sätt:

”Bakgrund och yrkande. Ronneby kommun har en stor andel av Blekinges kust och skärgård inom sina gränser. Staden och Brunnen har direkt sjöförbindelse med Östersjön genom Ronnebyån. I den närmaste skärgården finns en rad attraktiva besöksmål, t.ex. godset Göholm och Gökalvs havsbad, St. Ekön med vraket av GRIBSHUNDEN, Saxemara båtvarv, Karöområdet och ett antal badplatser, allt inom ett lummigt skärgårdsområde med väl utmärkta farleder. Detta är en stark resurs i konkurrensen om såväl turister som möjliga inflyttare, under förutsättning att den inses, utnyttjas och marknadsförs. Så sker enligt vår mening inte idag, och därför är Ronneby numera, trots läge och förutsättningar, försumbar som sjöstad.

Vi föreslår att en Kust- och skärgårdutredning tillsätts, med uppdrag att definiera och bereda de många delfrågor som samordnade skall leda till målet att väsentligt öka Ronnebys attraktivitet som kust- och skärgårdskommun. Detta skall ske med fokus på våra specifika förutsättningar och samordnas till ett konsekvent och tydligt program.”

Snabba åtgärder

”Arbetet bör komma igång snarast och få snäva tidsramar – tiden är knapp, inflyttning till länet kan komma efter den stora utbyggnaden på F17 och det gäller att få så många som möjligt att välja vår kommun. Att vara attraktiv som bostadsort är vad Kust- och skärgårdsutredningen ytterst skall syfta till.”

Några områden som utredningen bör behandla:

1         Bygga om Hamnbron till en öppningsbar bro för att möjliggöra passage för passagerarbåtar och större fritidsbåtar upp till Brunnen/RON.

2         Återinrätta båttrafik till skärgårdens besöksmål alt. rundturer i skärgården

3         Bygga nya bryggor längs åns stränder

4         Upprusta Ronnebyån som farled, bort med fallna träd och nedhängande grenar

5         Upprätta reglemente för trafik och förtöjning av båtar i ån

6         Upprusta promenadstråk längs ån.

7         Utveckla möjligheterna och villkoren för våra kustfiskare till fiskförsäljning i våra hamnar

8         Verka för kommunal upphandling av lokalt fångad fisk

9         Inrätta tankningsmöjligheter för båtar, återöppna sjömacken vid Ekenäs

10     Verka för att kommunikationer, tillgänglighet och tilläggningsmöjligheter vid skärgårdens besöksmål har god standard, nya bryggor vid behov

11     Utreda förutsättningarna för en ny kustnära stadsdel

12     Verka för flera caféer och enklare näringsställen vid havet

13     Verka för förbättrad varvsservice, bl. a möjlighet till bottentvätt av båtar

14     Behovet av fler ”prickar” för att underlätta infart till vår hamn.

Motionen i sin helhet kan du läsa på  http://mediam.se/  under fliken Projekt och Ett lyft för Ronneby.