Kampen om journalisterna

Som politiker måste man vara besjälad av att marknadsföra sig och sitt parti. Du ska få ett färskt exempel på hur det går till i Ronneby.

Vid senaste sammanträdet med gruppen som arbetar med den framtida översiktsplanen berättade Roger Fredriksson, moderat ordförande i kommunstyrelsen, att han hade en idé.

”En järnväg till Växjö skulle vara värdefull för Ronneby”.  (Se blogginlägget nedan.)

Något senare i sammanträdet riktar sig Roger Fredriksson till Sune Håkansson, Ronnebypartiet, och säger:

”Du verkar tveksam Sune?!”

Sune svarar:

”Tvärtom, jag tänker stjäla förslaget!!”

Efter avslutat sammanträde springer/ringer Fredriksson till Jens Svensson på Sydöstrans lokalkontor i Ronneby och berättar om sin idé. Sune Håkansson hade hotat att stjäla idén. Nu gällde det att smida medan järnet var varmt.

Jens lyssnade och skrev och i går måndag (11/12) var det en nyhet i Sydöstran.

Sune Håkansson å sin sida, som tvåa på bollen, ställer nu en fråga till Kommunstyrelsens ordförande.

                                                    FRÅGA

OM TÅGFÖRBINDELSE RONNEBY – VÄXJÖ/ALVESTA

Vid det senaste sammanträdet med Gruppen för översiktsplanen gjorde Du uttalandet att en ny järnväg Ronneby -Växjö/Alvesta skulle vara mycket gynnsam för Ronneby.

Senare har Du gjort uttalande i massmedia.

Frågan: Avser kommunalrådet att ”smida medan järnet är varmt”? Dvs. snabbt försöka fatta nödvändiga kommunala beslut för att därefter söka samarbete med berörda kommuner för att sedan driva frågan på riksnivå?

Sune Håkansson Ronnebypartiet

Jag å min sida funderar: varför valde moderata kommunalrådet Sydöstran enbart? Varför inte slå en signal även till Blekinge Läns Tidning? Men det kanske han gjorde? Utrymmet på Ronnebysidan är ju numera begränsat eftersom BLT hellre tar in annonser från Coop.

Utopi eller efterlängtad framtidstro?

Jag kan stå ut med två populistiska och helt befängda skattesänkningar. Jag kan dessutom ha överseende med hans inhopp för att påskynda en känd fastighetsägares ärende att få ett planbesked för att riva nuvarande galleria vid torget och ersätta den med ett stort antal lägenheter.

Det handlar om Ronnebys starke man, kommunstyrelsens moderata ordförande, Roger Fredriksson. Nu måste jag efter tidigare utdelad kritik i stället hylla honom för ett klokt och framtidsinriktat förslag.

Han vill se den gamla järnvägstrafiken, som avvecklades för 58 år sedan, uppstå på nytt. Han vill att det ska byggas ny järnväg mellan Ronneby och Växjö, naturligtvis med dagens moderna teknik när det gäller såväl elektrifiering som tåg.

Fredriksson säger till Sydöstran ”att en sådan järnväg skulle främja arbetspendling mellan orterna längs sträckan men också göra godstrafik möjlig.”

”Näringslivet är inne i en omfattande expansion med vilket stora krav på kompetensförsörjning följer. Då är en ny järnväg mellan Ronneby och Växjö viktig,” betonar han.

Inte minst skulle projektet, om det förverkligas, bli en vinst för miljön, vill jag tillägga.

Förslaget är lika oväntat som rätt i tiden. Överraskningar av detta slag behövs mer än någonsin i en annars orolig, ekonomiskt instabil och besparingsbenägen tid.

Det är när Ronneby nu är i färd med att ta fram en ny översiktsplan som sträcker sig fram till 2045 som Roger Fredriksson luftar sina idéer. En slags försöksballong, kan man se det som, för att få reaktioner.

Den förra järnvägslinjen mellan Ronneby och Växjö öppnades för trafik den 15 september 1896. Det sista tåget på sträckan framfördes den 30 maj 1965 och året efter revs rälsen upp. Verksamheten på linjen bedrevs således i 69 år.

Linjen var betydelsefull redan i dåtid. Många är dom blekingar som med ett tåg på sträckan gjort sitt livs viktigaste resa ut till ett vuxenliv i Stockholm eller andra platser.

Jag är överraskad av förslaget och vill tro att idén kommer att få många tillskyndare inom samhället i stort men naturligtvis också inom näringslivet.

Jag kan redan nu tänka mig den glädje som upplevs av alla tidigare järnvägstjänstemän som nu är samlade i en evighet ovan där. Alla tvingades de uppleva betydande nedläggningar av järnvägslinjer som aldrig skulle ersättas med ny räls och sliprar. Det var det som gällde när de lämnade jordelivet. Min far Gunnar var en av dem.

Ronnebys kulturpris skapar förvirring

I Hallabro med flera kringliggande byar är i dag upprördheten stor. Detta efter att en för skogsbygdens befolkning helt anonym person tilldelats årets kulturpris i Ronneby kommun.

”Som vanligt är det endast verksamhet som utförs i centrum av Ronneby som alltid ska hyllas och omhuldas,” säger skogsfolket med en mun.

När jag efter en lång stund får en syl i vädret och påpekar att kulturpristagaren Håkan Robertsson minsann har ett förflutet i Hallabro får jag bara ett ordlöst ljud som svar och några minuter senare följande svar:

”Det är ju Arne från Hallabro som skulle ha fått priset,” ropar den församlade befolkningen som har tänkt ta sig ända ner till Ronneby centrum för att utanför stadshuset demonstrera sin besvikelse.

Jag vågar i den stunden trotsa befolkningen och säger:

Håkan Robertsson har ju slitit och släpat med kulturen under nästan 40 år så kom inte och påstå att han inte skulle vara en värdig pristagare. Arne från Hallabro har bara gjort små, men visserligen elaka inslag i ett antal nyårsrevyer.

Då utbryter nästan lokal storm.

”Arne har sagt sanningen! Han har vågat ställa sig på scenen för att tala till folket.

Ja, det är ju inte ofta, kontrar jag, och vill naturligtvis lyssna till några exempel på uttalanden, om några sådana finns.

Svaret kommer snabbt:

”Arne från Hallabro har till exempel låtit hälsa att han är glad och förnöjd med att Svärjedemokraterna återupptar de numera nedstängda fredagsbönerna ute i Brunnshallarna.”

Han sa den gången ”att Jag och min Tilda tar Duetten och åker ner och medverkar i fredagsbönerna så fort SD återupptar traditionen. Tilda har beställt en Hijab från Ellos, så vi kommer!

Folket fortsätter –”en annan gång blev vår Arne från Hallabro påhoppad av en person på torget som hade hört honom häckla Sölvesborgs SD-styre när dom ville censurera bokinköp. Men han blev inte rädd utan svarade:

”Jo så var det! Här i Ronneby, i alla fall, kan inte kommunalpolitikerna censurera våra revymanus.”

I det läget berättar jag hur det ligger till, att Arne från Hallabro är en påhittad person och att det är Håkan Robertsson som gestaltar honom.

Skitsnack, ropar ett enigt skogsfolk.

Jag å min sida inser att jag inte kommer längre. Om det blir demonstration utanför stadshuset återstår att se.

Jag tänker: Att kulturen i Ronneby alltid ska skapa sådana konflikter…

Idag har jag fått sällskap…

Jag noterar med glädje att jag inte längre är ensam i min uppfattning att det är Försvarsmakten och inte Ronnebys vattenabonnenter som ska betala kommande ersättning till PFAS-drabbade. Hotet framfördes vid en presskonferens i tisdags den 5 december av ordföranden Ronny Johannesson i det kommunala bolaget Miljöteknik tillsammans med kommunledningen.

BLT publicerar i dag en intressant artikel i ämnet. Tidningen har intervjuat Pär Dalheim, vd för branschorganisationen Svenskt Vatten. Han tvekar inte när han fastslår att det är Försvarsmakten som bör betala framtida skadeersättningar.

Han hänvisar till miljöbalken där det klart framgår att det är förorenaren som bör betala ersättning. På den punkten är det sedan tio år tillbaka klarlagt att det är Försvarsmakten som har orsakat PFAS-spridningen i kallingevattnet genom att använda brandskum vid F 17:s övningsplats.

Lika intressant är ett inslag i Radio Blekinge där Herman Afzelius, ordförande i den lokala PFAS-förening som väckte åtal mot kommunala bolaget Miljöteknik 2016, intervjuas. Han och föreningens 155 medlemmar har liksom jag reagerat på kommunledningens besked att det kan bli Ronnebys va-abonnenter som i slutändan kan få stå för stor del av ersättningskraven. I så fall genom taxehöjningar om inte Miljötekniks ansvarsförsäkring skulle vara tillräcklig.

Afzelius och medlemmarna anser att det självklart är Försvarsmakten som ska betala framtida skadeersättningar.

I inslaget klargörs också att ledningen för Miljöteknik redan har inlett en dialog med Försvarsmakten.

Ett bra besked, men så lät det inte vid presskonferensen i tisdags.

Sluta hota Ronnebys vattenkunder

Jag väljer att återkomma till gårdagens (5 dec) uppmärksammade presskonferens med Ronneby kommun och dess kommunala bolag Miljöteknik. Det finns flera viktiga skäl till detta. Inte minst efter att jag upplevt ett illa dolt hot från kommunledningen att det mycket väl kan bli kommunens vattenkunder som måste stå för betydande avgiftshöjningar framöver.

Nu inleds nämligen en minst lika tidskrävande process som ska klargöra vilka som ska ha rätt till ekonomisk ersättning. Högsta domstolen har beslutat att drabbade ska ersättas men har i domen inte sagt på vilket sätta detta ska ske.

Så långt är allt väl, men det var när kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson, m, och ordföranden i det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik AB, Ronny Johannesson, m, i går berättade vem eller vilka som ska betala ersättningarna till många drabbade som genom årtionden har druckit det starkt förorenade vattnet.

Först och främst är det klarlagt att Miljöteknik nu efter domen ska betala rättegångskostnaden i Hovrätten. Summan landade på 13,4 miljoner kronor men det tillkommer ränta.

Betydligt svårare blir det när man ska beräkna hur stor summan blir när drabbade personer kommit in med ersättningsanspråk. Ingen vågar i dag ha en uppfattning om hur stor den summan kan bli, bara att det kommer att röra sig om mångmiljonbelopp.

Även i detta fall är det klart uttalat att det är Miljöteknik som ska betala vad summan från drabbade vattenkunder kommer att landa på. Här har i dag det kommunala bolaget en ansvarsförsäkring som täcker upp till 20 miljoner kronor. Men vad händer om den summan inte räcker och mycket talar för att så kan bli fallet?

Det är då det så kallade va-kollektivet kommer in i bilden. Enligt såväl Roger Fredriksson som Ronny Johannesson är det kommunens va-kunder som då får täcka upp. För, som dom betonade vid presskonferensen, Miljöteknik får inte gå med vinst men inte heller ikläda sig förluster.

I klartext betyder detta att det kan bli kommunens va-kunder som genom höjda avgifter måste ikläda sig ekonomiskt ansvar! Ju mer jag tänker på denna formulering blir jag rosenrasande även om jag i dag inte är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Det handlar om rättvisa! Även i detta fall.

Det är i det läget jag förstår att detta så kallade ansvarstänkande kan bli en ny juridisk nöt att knäcka. Det är ju inte vattenabonnenterna som har förgiftat vattnet så att åtskilliga kallingebor har blivit sjuka och ska ersättas. Det är försvaret som har använt PFAS i sitt brandsläckningsarbete.

Det självklara vore, i alla fall för mig, att den summa som kan bli aktuell borde faktureras försvaret och inte redan drabbade vattenkunder! Försvaret har redan fram till i dag ersatt Miljöteknik för alla ekonomiska utlägg i samband med PFAS-skandalen.

F 17 kommer inte att läggas ner. Inte i nuvarande oroliga läge som råder i Europa. Jag kan ha en viss förståelse för att sådana tankar har funnits tidigare hos den politiska ledningen, men inte nu. Nej och åter nej. Fakturera försvaret och sluta hota va-kunderna. Ett sådant hot kan indirekt innebära att även drabbade personer drar sig för att söka ekonomisk ersättning. Tänk om, tänk rätt!

Kritik riktas mot politisk ledning

”Arvodesaffären i Ronneby har allvarligt skadat Ronneby kommun och därför viktigt att den får ett snabbt slut.”

Det anser Sune Håkansson som dessutom har kommit fram till att Åsa Evaldssons återbetalning av felaktiga ersättningar bör hamna kring 500. 000 kronor efter skatt, cirka 300. 000 kronor.

Han ställer också frågan – ”hur kunde det pågå så länge? Vanligen sprids rykten snabbt i stadshuset. Därav följer, menar Håkansson, att både kommunalråd och hela kommunstyrelsens arbetsutskott rimligen måste ta på sig en del av ansvaret.” Han skriver vidare:

”Radio Blekinges grävande kring de pengar som har betalats ut till ordföranden i Utbildningsnämnden har efterhand gett allt allvarligare resultat. Likväl finns det anledning att påpeka att frågorna är intrikata. Vilka utbetalningar är felaktiga? I något fall menar jag att Radio Blekinge har gått för långt. Förvisso kan många mena att utbetalningarna är galna, men de kan likväl hålla sig inom lagens råmärken.

Ibland sägs: Det var inte tänkt så. Problemet är att veta vems tänkande gäller?

Efterhand blir frågan alltmer: Hur kunde det pågå så länge? Vanligen sprids rykten snabbt i Stadshuset. Därav följer att både kommunalråd och hela kommunstyrelsen arbetsutskott rimligen måste ta på sig en del av ansvaret. I det fortsatta ”utredningsarbetet” bör, menar jag, dessa personer frikopplas.

Rune Kronkvist har attesterat räkningarna. Attesterna gäller rimligen att förrättningarna har skett, men också att de inte ingår i det fasta arvodet. Däremot kan de knappast gälla för den krävda, och utbetalade, ersättningen för förlorad arbetsförtjänst. Det är rimligare att den kontrollen görs via intyg från berörd arbetsgivare.

Dilemmat är att Åsa Evaldsson, enligt Radio Blekinge, varit tjänstledig från region Blekinge under några år. Den kunskapen verkar ha funnits på olika håll i de politiska kretsarna, Om man inte har någon aktuell tjänst, är det synnerligen tveksamt om man kan få ersättning.

För kommunen är det oklart hur långt tillbaka i tiden, som man kan begära rättelse. Åsa skall betala tillbaka felaktiga belopp, lär kommunalrådet ha sagt. Min gissning är att återbetalningen hamnar kring 500. 000 kronor efter skatt, cirka 300.000 kronor. Därtill slipper kommunen något hundratal tusen kronor i löneskatt.

Läckan

Alltid, vid sådana här händelser, blir frågan: Vem tipsade Radio Blekinge? Att Radio Blekinge helt på eget bevåg skulle rota fram uppgifterna, är osannolikt. Läckan får vi troligen aldrig reda på. Det är i högsta grad olagligt att rota i frågan.

Naturligtvis spekuleras ändå. Att Roger Fredriksson inte är helt oomstridd som ledare för Moderaterna i länet är känt. Åsa Evaldsson sågs som en möjlig utmanare. Det var då det.

Slutet

Arvodesaffären har allvarligt skadat Ronneby kommun. Det är viktigt att affären får ett snabbt slut. Oberoende av vilket belopp som Åsa Evaldsson får betala tillbaka, kommer många kommuninvånare att tycka att det blev på tok för lite. Den politiska ledningen, på båda sidor, torde redan känna kritiken för en undermålig styrning.”

Sune Håkansson

Girig nonchalans mot skattebetalarna

I Ronneby är det inte bara barns spöklekar i samband med Halloween som skrämmer och upprör allmänheten. Nej, desto mer skrämmande är vad vissa politiker åstadkommer i sitt sätt att sko sig själva.

De flesta vet vid det här laget att det handlar om politikers dubbla ekonomiska uttag för uppdrag som dom redan har ersättning för i sina fasta arvoden. Det har såväl politiker lokalt som experter påtalat. Ändå hävdas i vissa fall, naturligtvis av dom ertappade, att reglerna för kostnadsersättningar är svåra att tyda och därmed skulle det i några av fallen vara helt legalt att debitera till betydande belopp. I något fall handlar det om miljonbelopp.

Det som gör mig och andra skattebetalare i Ronneby rosenrasande och för****de är att det nu har avslöjats att uttag genomfördes på samma sätt i Ronneby redan för drygt fyra år sedan. Den gången var det ledande politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott som under två år hade tagit ut felaktiga kostnadsersättningar för nästan 100 000 kronor.

Revisorerna påpekade naturligtvis felaktigheterna och beskedet som lämnades från kommunstyrelsen då var att reglerna skulle ses över och bli tydligare. Nu konstaterar JanAnders Palmqvist, ordförande i den kommunala revisionen, att det arbetet inte har utförts.

”Det verkar inte så,” säger han till Sydöstran, ”med tanke på att man återigen har konstaterat felaktigheter”.

Denna gång är beloppen betydligt större och enligt vad P 4 Blekinge har uppgivit kan det enbart i ett av fallen handla om ett miljonbelopp!! Skattemedel som hade kunnat användas i den kommunala verksamheten.

Den här gången har girigheten koncentrerats till utbildningsnämndens ordförande, Åsa Evaldsson, moderat. I hennes fall ifrågasätts såväl ersättning för förlorad arbetsinkomst som ersättning för arbetsuppgifter som redan ingår i en ordförandes arbetsuppgifter och som därför regleras i ett fast arvode.

Den girighet som avslöjades 2018 – 2019 slutade med att felaktiga belopp återbetalades Nu har kommunstyrelsens ordförande, Roger Fredriksson i fullmäktige sagt att så ska ske även denna gång, men med tillägget, om juridiken så godkänner!

Jag menar att såväl girighet som en utbredd nonchalans gentemot oss skattebetalare har fått en betydligt allvarligare innebörd när det avslöjas att kommunstyrelsen helt enkelt har struntat i att tydliggöra och skärpa reglerna för extra kostnadsersättningar. Alltså ersättningar till sig själva.

Om man inte ens har bemödat sig sig om att under nästan fem års tid se över regelverket hur ska vi då kunna lita på att åtgärder vidtas när det åter igen viftas med såväl utredning som att förtydliga ansvarsfördelningen mellan kontrollstationerna personalutskott och löneavdelning. Jag får nästan intryck av att det gäller att skriva regler som kan tolkas och kringgås på olika sätt, så att ”juridiken” har svårt att sätta ned foten.

Samtidigt säger oppositionsrådet, Ola Robertsson, s, ”att själva reglementet inte är så otydligt som påstås från vissa håll. Det står uttryckligen vilka uppgifter som ingår i det fasta arvodet!”

Kommunstyrelsens agerande, eller brist på agerande, de senaste fyra åren kommer för lång tid framöver att kasta en mörk skugga över vissa ledande politiker, om vi ens vill ha dom kvar.

Extra kommunalråd i utbildningsnämnden

Moderaten Åsa Evaldsson i Ronneby, är föremål för en granskning efter att ha tagit ut extra arvoden till betydande belopp. Dessutom har detta skett under flera år. Extra arvoden som har godkänts av bland annat socialdemokraten Rune Kronkvist.

Sune Håkansson, Ronnebypartiet, är först ut av icke inblandade politiker att kommentera avslöjandet. Han berättar att Evaldsson under mars månad kvitterade ut ca. 10. 000 kronor för förlorad arbetsförtjänst och ca. 21. 000 kronor i extra arvoden. Hennes fasta arvode som ordförande i Utbildningsnämnden är 23. 360 kronor.

Håkansson anser att det hade varit lönsamt för kommunen att utöka Evaldssons fasta arvode för ordförandeskapet med 40 procent av kommunalrådslönen till 52. 560 kronor.

Mest allvarligt är, skriver Sune Håkansson, att Utbildningsnämnden, utan att meddela Kommunstyrelsen, genom Evaldssons extra arvoden har skaffat sig ett eget kommunalråd till mer än 70 procent.

Håkansson utgår från att det måste bli tal om viss återbetalning.

OBS! Rune Kronkvist, s, har nu på fredagen meddelat att han lämnar sitt uppdrag i Utbildningsnämnden. 

”Politikernas arvoden i Ronneby

Radio Blekinges granskning av Åsa Evaldssons arvodesräkningar gör det lockande att ge min syn på gällande reglemente. I korthet:

Kommunalrådet förväntas arbeta heltid, och mer därtill. Någon övertidsersättning ges inte. Hans lön är 73.000 kronor i månaden.

Vanliga ledamöter i Kommunstyrelsens arbetsutskott har ett arvode på 29.200 kronor, 40 procent av kommunalrådslönen. Det säger inte att de skall arbeta 40 procent. Rimligen skall de arbeta mer. Kommunalrådet har ett helt annat ansvar. Men ledamoten behöver alls inte redovisa vad han gjort. Ledamoten skall vara med på sammanträdena i KS och KSAU, bl.a.

Nu är det svårt att bestämma vad som är arbete, i detta sammanhang. Att läsa relevanta tidskrifter torde kunna ingå. Telefonsamtal med medborgare likaså.

För ordförandena i nämnderna har, en gång, gjorts en uppskattning av ett ”rimligt” fast arvode. Utbildningsnämndens ordförande fick 32 procent, 23.360 kronor i månaden. Ordföranden i Äldrenämnden 20 procent, 14.600 kronor. Oppositionens högste företrädare har halva beloppet.

Förklaringen till fasta arvoden är att ordförande, etc. måste antas behöva lägga ner avsevärt mer tid på förberedelser. Det blir också mindre administration om man slipper bokföra varje timme.

Vad ingår?

Reglerna är förvisso oklara. Den enklaste tolkningen är att säga: Här är Ditt arvode. Gör det bästa.

Det är ju ofta så, som anställda får göra. Journalisten skall producera artiklar. Lärare skall dels undervisa, dels fullgöra andra uppgifter.

Fallet Evaldsson

Det vi vet är att Evaldsson har skrivit räkningar på sådant, som hon gjort, men som hon anser inte ingår i ”uppdraget”. Det framgår inte av protokollen, vem som gett henne order om att utföra extrauppgifterna. Sannolikt är det hon själv, kanske efter samråd med presidiet.

Till en del har Evaldsson gjort tolkningar, som för mig förefaller orimliga. Att justera protokoll, att leda presidiemöten, att förbereda sammanträden är exempel härpå.

Någon redovisning om hur hon har använt sin arbetstid ”inom tjänsten” finns inte, och behöver inte finnas.

Det kan vara så att det fasta arvodet är för litet. Arbetsuppgifterna är för betungande. Men då borde Evaldsson ha slagit larm.

För mars månad kvitterade Evaldsson ut kringsvid 10.000 kronor för förlorad arbetsförtjänst och kringsvid 21.000 kronor i extra arvoden, summa 31.000 kronor.

För kommunen hade det varit lönsamt att utöka det fasta arvodet med 40 procent av kommunalrådslönen, till 52.560 kronor.

Det i sig allvarliga är att Utbildningsnämnden, utan att meddela Kommunstyrelsen, har skaffat sig ett eget kommunalråd, till mer än 70 procent.

Fortsättningen

Nu skall de två senaste årens räkningar från Evaldsson, och rimligen från en del andra, granskas. Gissningsvis blir det tal om viss återbetalning.

Det anmärkningsvärda är att både Evaldsson och den socialdemokratiske vice ordföranden synes ha gjort sina egna tolkningar av de befintliga reglerna.  Att attestera en räkning innebär att ta ansvar!

”På stan” är förvisso domarna hårdare.  Mer än en vill låta ”huvudena rulla”. Jag blir inte överraskad om det blir så. För socialdemokraterna är det stora problemet att deras kritik faller genom att de själva har medverkat.”

Sune Håkansson

När vinden viner runt stugknuten och klär av Asken dess återstående blad känns det rätt att styra stegen till Kulturcentrum i Ronneby. Dagens besökare representerar många generationer och alla är där för att ta del av konstnären och formgivaren Alf Jarnestads rika produktion.

Alf skulle i år ha fyllt 100 år. Han dog 2008 och efterlämnade en konstskatt som familjen nu på ett antal platser i Blekinge visar upp. Bakom idén står barnen Anna och Johan Jarnestad som med en nyutgiven bok men också med dagens visning berättar om Alfs olika skeenden under sitt 60-åriga konstnärskap.

Denna lördag är det Anna Jarnestad som på ett hemtamt och nära sätt lotsar oss genom den omfattande retrospektiva utställningen. Konstverken, som representerar viktiga epoker i konstnärskapet, har i flera fall lånats in till utställningen. Många av verken har aldrig tidigare visats i Blekinge men en betydande del är fortfarande i familjens ägo.

Alf Jarnestad föddes i Kristianstad 1923 och kom till Karlskrona 1956 och sex år senare var det dags att ta Bubbetorp i sin famn där han också inrättade en egen ateljé. Alf hann med så mycket. Han var en av Sveriges mest betydande designers och formgivare inom porslinsindustrin, han var keramiker, bildkonstnär och bildlärare på Rödebyskolan och Sunnadalskolan.

Anna som för familjens konstnärskap vidare med skulpturer i keramik och metall känner väl till tekniken vilket bidrar till att hennes visningar får ett djup och en personlig samhörighet med konstnären och pappan Alf.

Utställningen på Kulturcentrum pågår fram till den 5 november. Under samma period visas lokala konstnären Maria Lundströms ”Garden Games – Balancing possibilities” som är ett urval målningar gjorda 2021- 2023.

Ronneby tar höjd för framtida klimat

Sune Håkansson, Ronnebypartiet gästar i dag bloggen. Han gör det efter att ha tagit del av den nya översiktsplanen för Ronneby som för första gången väger in fakta på hur den framtida klimatförändringen kan påverka oss. Bland annat måste hänsyn tas till en stigande havsnivå som beräknas till en centimeter per år.

”Vårt framtida klimat

De flesta synes räkna med att en världsomspännande klimatförändring är på gång. Förvisso finns det en del, som tror annorlunda.

Nåväl, det torde vara första gången, som Ronneby kommun tar allvarligt på frågan i översiktsplaneringen. I den nya översiktsplanen har den tänkta temperaturhöjningen tagit plats.

I det nu presenterade underlaget finns antaganden om att havsnivån skall stiga med en centimeter per år. Det låter inte mycket, men investeringar i byggnader, vägar och broar förväntas ofta hålla i ett sekel. Stiger havsnivån en meter, stiger Ronnebyån ungefär lika mycket, åtminstone fram till Torget.

I genomsnitt förväntas det inte hända så mycket. Medeltemperaturen förväntas stiga med en grad på 20 år. Men vädret förväntas svänga mer, med fler värmeböljor och fler skyfall. Medelnederbörden påverkas knappast alls.

Vegetationsperioden förväntas förlängas, så att gräset växer mer än 300 dagar om året i kustbandet. Därav följer att vi alltmer sällan får se snö. Redan nu är det sällan snön behöver plogas bort för oss, som bor kustnära.

Det vi vet är att vi själva knappast kan påverka klimatet. Om våra skogsägare ändrar på skogsbruket så att ett ton koldioxid lagras, hjälper det föga. Mängden koldioxid i landets atmosfär blir ett kilo lägre, inflödet från övriga världen ökar med 999 kilo.

En klimatförändring påverkar, positivt och negativt. Våra granar trivs troligen sämre, många tycker sig redan se effekterna. Men det finns andra trädslag. Älgarna trivs sämre, men troligen inte hjortarna.

Fritiden blir trevligare, menar en del. Badsäsongen förlängs här hemma, man behöver inte åka till Medelhavet. Där är det redan, ofta, för varmt.

Det viktiga torde vara att vi är medvetna om riskerna, så att vi kan gardera oss.”

Sune Håkansson