Etikettarkiv: Regeringen

Sydostlänken – ett slitet vallöfte

Publicerat av

Ännu en gång har ”Sydostlänken” blivit ett vallöfte.  Under hård press och i elfte timmen före valet i höst har socialdemokraterna låtit sin minister åka ända ner till Blekinge och Olofström för att ännu en gång lova pengar till järnvägsprojektet.

Byggstart är satt till 2024 vilket mycket väl kan innebära att en alliansledd regering kan få ”äran” att genomföra socialdemokraternas förnyade löfte. Frågan är dessutom var ”Sydostlänken” hamnar när byggstart ska ske först efter ytterligare en mandatperiod. Så självklart som det lät i Olofström på söndagen är det långt ifrån.

Blekinges kommunikationsproblem på järnvägssidan är en mångårig och nu ordentligt kantstött fråga. Redan 1989 i länsstyrelsens ”Blekingevision” för transporter och samhällsfunktioner påpekades problemet utan att ”Sydostlänken” då togs upp som förslag. Man skrev:

”Blekinge ligger i dag i en ”järnvägsskugga” som dock är både möjlig och angelägen att åtgärda. För att förstärka Blekinges förutsättningar som framtida knutpunkt samt för att uppnå önskad samverkan både inom regionen och med näraliggande regioner är det viktigt att befintligt järnvägsnät vidareutvecklas.”

Då, 1989, talades det mest om att räta ut spåret på kustbanan mellan Karlskrona/Malmö och få ner restiden till 2 timmar. Känns idéerna igen? Tänkte väl det. Längre har inte de framtidsutsikterna kommit på nära 30 år! I detta fall kan man mer än väl hävda att utvecklingen för Blekinges järnvägstrafik ”går som tåget.” Med andra ord, mest inställt!

Det var först 2000 som man lät en konsultfirma ta fram en idéstudie för ”Sydostlänken”. Underrubriken till utredningen var- ”En saknad järnvägsförbindelse mellan Olofström och Blekinge Kustbana.”

I utredningen hette det: ”Sydostlänken” kan efter projektering och byggnation tas i bruk omkring 2010. Anläggningskostnaden för banan med ett enkelt utförande och elektrifierad beräknas till cirka 400 miljoner kronor”.

I dag är samma utbyggnad kostnadsberäknad till 1,6 miljarder.

Vidare hette det: ”Projektet ”Sydostlänken innefattar huvudsakligen cirka tolv kilometer ny järnväg mellan Blekinge kustbana vid Sandbäck och Olofströms industriområde. Mellan Olofström och Älmhult finns en modern järnväg som skall elektrifieras enligt gällande länstransportplan.”

I dag är sträckan för nybyggnationen mellan Olofström och Karlshamns hamn beräknad till 18 km.

Efter denna utredning/idéstudie 2000 hände inget. Det var tyst i hela 13 år! Det var först i februari 2013 som tre företagsledare tröttnade på den ihållande tystnaden. De vände sig till infrastrukturminister, Catharina Elmsäter-Svärd, m, på näringsdepartementet.

I ett två sidor långt brev betonade de att ”för våra företag är det av mycket stor betydelse att vi kan komma fram i frågan om Sydostlänken. Därför hoppas vi få gehör hos regeringen och att regeringen ställa sig bakom en kraftfull jobb- och tillväxtsatsning i Sydöstra Sverige.”

Brevet undertecknades av Håkan Samuelsson, vd Volvo Personvagnar, Thomas Carlzon, vd IKEA AB, Tomas Nilsson, transportområdeschef, IKEA Europa och Mats Olsson, VD Karlshamns hamn.

Brevet möttes av tystnad.

Efter söndagens presskonferens i Olofström utbröt en mindre lokal debatt på Twitter om vem som har gjort mest eller minst:

Lennarth Förberg, riksdagskandidat, m: ”Regeringen uppfyller till slut vallöftet från 2014. Planen togs fram av Alliansen har legat hela mandatperioden. Vi som har lobbat och arbetat för detta är glada. Är det ett nytt vallöfte? Sydostlänken är lönsam och bra för hela Sverige.”

Tim Svanberg, riksdagskandidat, c: ”Glädjande att påtryckningar från bland annat Centerpartiet resulterar i att byggandet av Sydostlänken blir av. Samtidigt kommer beskedet alldeles för sent. (s) lovade ju att bygget skulle komma igång den här mandatperioden.”

Per-Ola Mattsson, kommunstyrelsens ordförande, Karlshamn, s:  ”Och för den delen… var det inte så att Åsa Torstensson (C) var infrastrukturminister 2006-2010 och hon efterträddes av Catharina Elmsäter Svärd (M) 2011-2014. Båda ingick i en borgerlig regering men ingen av dem gjorde något för Sydostlänken.”

Noterbart är att sedan idéstudien om ”Sydostlänken” togs fram 2000 har socialdemokraterna suttit vid makten i 10 år och borgerliga alliansen 8 år. Först nu blir länken till ett nytt vallöfte. Eller…

Sverige diskriminerar dubbelt upp

Publicerat av

Vad händer med vårt land? Har regering och politiker helt tappat förståndet? Vi är ju nära att återinföra ättestupan för att slippa kostnaden för att ge alla människor samma rätt att delta i samhället.

Vissa debattörer anser att Försäkringskassan redan nu egenmäktigt tagit lagen i egna händer och infört restriktioner som innebär en blixtsnabb avveckling av mänskliga rättigheter. Det räcker med ett pennstreck för att en medmänniska ska mista den assistenshjälp hen haft i åratal.

Så om inte detta redan räckte avslöjade SVT i fredags att regeringens utredare nu vill slå undan benen på ytterligare ett stort antal människor. ”Avskaffa assistansen för barn och gamla” löd nyheten. Funktionshindrade barn under tolv år och äldre över åttio år ska inte längre ha rätt till personlig assistans!!

Skulle detta människoovänliga förslag verkligen träda i kraft skulle Sverige åldersdiskriminera dubbelt upp!

Är Sverige verkligen så fattigt att vi ska tvingas avstå våra mänskliga rättigheter? Finns det inte längre någon ryggrad eller mänskligt patos hos ledande politiker som ser som sin främsta uppgift att spara, spara på ett område men slösa, slösa på ett annat.

Det är hög tid att vi som står utanför det politiska skeendet säger ifrån att vi inte längre tolererar att medmänniskor ska fråntas sin rätt att få delta i samhällslivet.

Jag lyssnade med stort intresse på ett inslag i P 4 Radio Blekinge för några veckor sedan. Där redovisades att på två år har antalet personer med assistansersättning minskat med nästan tio procent i Blekinge. Alla som 2017 hade ansökt om assistansersättning fick samtliga avslag i Blekinge.

Maj Svensson, styrelsemedlem i Neuroförbundet Blekinge, tog sin egen son som exempel på vad som hände när han efter en omprövning fick färre assistanstimmar.

”På ett dygn fick han åtta epileptiska anfall när den nya situationen skulle hanteras”, berättade Maj i inslaget.

Det framgick också med all tydlighet att hans hälsa har påverkats negativt av de indragna timmarna när han nu endast får hjälp på marginalen.

”Det är knappt ett liv”, fastslog mamma Maj som tidigare kunnat glädjas åt sonens regelbundna dans med bl a deltagande i rullstols-SM med många goda resultat. När hans kropp nu blivit allt mer orörlig till följd av inskränkt assistanshjälp har han tvingats sluta med dans.

Det finns i dag hur många hjärtknipande exempel som helst vilket bl a innebär att det sitter människor runt om i landet som har haft personlig assistans i decennier och som över en natt har blivit av med varenda assistanstimme.

Finns det då inte ett enda politiskt parti som kan vara berett att slåss för denna snabbt växande grupp. Jag förstår mycket väl att denna grupp trots allt är i minoritet men det måste väl ändå finnas en liten gnutta medmänsklighet kvar. Eller handlar det uteslutande om att enbart visa handlingskraft på områden som ger mest populistiska poäng. Nu läggs ytterligare tunga bördor på anhöriga som redan är utmattade till bristningsgränsen. Ska det verkligen vara så svårt att förstå att smärtgränsen för länge, länge sedan har passerats.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. – ur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006 och öppnades för undertecknande den 30 mars 2007. Den undertecknades då av 82 länder, däribland Sverige. Sedan dess har konventionen undertecknats av ytterligare ett stort antal länder.

 

Ronneby behöver inga myndigheter

Publicerat av

Regeringen som kämpar för sin överlevnad har rekordtidigt börjat sprida vidlyftiga vallöften. Nu senast vill man flytta ut sju myndigheter från Stockholm till landet i övrigt. Det sägs att ca 500 arbetstillfällen kommer att beröras. Ett allt för högt pris säger fackliga representanter och sätter prislappen på varje myndighets flytt till en miljon kronor.

Blekinge blev utan tilldelning men i Ronneby ligger inte den politiska ledningen sömnlös om nätterna över detta faktum. Jag säger bara Sörby eller Viggenområdet så förstår du säkert vad jag åsyftar. Hade jag litat på tågens punktlighet hade jag kunnat dra till med den slitna klyschan – etableringarna i Sörby går som tåget!

Ronneby är populärt som aldrig tidigare. Alla företag, små eller lite större, vill till vägskälet i Sörby, Blekinges bästa plats med tanke på hur vägarna strålar samman just här. Lokaltidningarna är lyriska, mest Sydöstran, som nästan dagligen beskriver läget i Sörby. Tala om oväntad politisk draghjälp för den politiska ledningen i Ronneby med en moderat vid rodret.

Markområdet i Sörby har blivit så väletablerat att kommunen nu blickar ända upp till Bredåkra, mina gamla domäner under uppväxttiden. Man kan med fog påstå att Ronneby inom en snar framtid kommer att växa fram till en av kommunens mest frekventerade platser, nämligen Bredåkra kyrkogård. En plats nästan lika välbesökt som Maxi som kommer att ligga i utkanten av den nya kommundelen om bara några år.

Ronneby är populärt även inom andra områden. Bland Blekinges kommuner har turismen ökat mest i Ronneby. Ökningen var hela 17,1 procent och mest ökade utländska gästnätter framför allt på vandrarhem. GRATTIS Pehr Andersson som arbetar hårt och med framgång driver Ronneby Vandrarhem. Kom dessutom ihåg att denna mätning endast gällde de första sex månaderna! Och denna framgång utan att vi i Ronneby har försökt mäta antalet soltimmar ute i skärgården som Karlskrona på Utklippan.

Detta med turismen kan bli hur stort som helst. Betänk utvecklingspotentialen när Ronneby får möjlighet att visa upp såväl ”Guldgubbar” som historiska vrakdelar från danska kungaskeppet ”Gripshunden”. Ni måste förstå hur jag nästan går i spinn när jag tänker på att en riktig turistbyrå i centrum av stan blir en allt mer oundviklig inrättning.

Dessutom har Ronneby blivit riktigt bra på att spara pengar. Redan den 11 augusti kunde läsare av denna blogg upplysas om att kommunen kan spara upp mot 100 miljoner kronor på att bygga om en övergiven fabrikslokal till skola istället för att bygga en ny. Strålande!

Men visst finns det stora eller mindre problem. Hur länge ska t ex fotbollsspelare som använder Brunnsvallen behöva gå 125 meter till ett omklädningsrum i sporthallen?! Detta för att politiker på olika plan nu ”bollar” frågan mellan sig. Jag vill inte bli missuppfattad i denna min ironi om gångavståndet.

Dessutom måste jag påstå att politiker, men även tjänstemän, har en förmåga att krångla till frågor som man egentligen vill skjuta framför sig och slippa ta beslut om. Naturligtvis tänker jag på betongbron vid Ronnebyåns utlopp i hamnen som med högt vattenstånd hindrar även mindre båtar att passera. Senaste förslaget går ut på att bygga en högre bro istället för en enkel klaffbro.

En motgång av ganska stort mått blev det dock med den planerade postterminalen i Sörby. Det var i september 2015 som kommunen flaggade för att en regional terminal var på väg att beslutas men tyvärr kom intressen placerade i Karlskrona in i affären och den uteblev såväl i Ronneby som i övriga länet.

 

 

Fallolyckor orsakar flest dödsfall

Publicerat av

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och genomföra en utbildningsinsats för att förebygga fallolyckor.

Uppdraget består av två deluppdrag varav den ena är en informationsinsats riktad till äldre om hur man själv kan förebygga fallolyckor, för att på sikt minska antalet drabbade. Men en stor del av det arbetet är de aktiviteter som anordnas regionalt och lokalt.

Kampanjen Balansera mera genomförs vecka 40, den 2 – 8 oktober 2017.

Fallolyckor är den olyckstyp som orsakar flest dödsfall, flest antal akutbesök och inläggningar på sjukhus. Det är också en av de olyckstyper som ökar snabbast.

Varje år ramlar cirka 70 000 personer så illa att de behöver uppsöka akutvård. Ungefär 1000 dör. De allra flesta som faller är 60 år och äldre samt kvinnor, men sanningen är att alla kan falla.

Fallolyckor kostar 25 miljarder om året

Fallolyckor medför stora kostnader. Samhällsekonomiskt uppskattas fallolyckorna kosta ungefär 25 miljarder varje år. Men värst är att det kostar i liv och i mänskligt lidande – fysiskt och psykiskt.

Så här kan du förebygga fallolyckor

Du minskar risken för att falla genom att:

  • träna din styrka och balans
  •  äta bra och näringsriktig mat
  • vara medveten om att vissa mediciner påverkar risken att falla.

Landsbygden har förhandlats bort

Publicerat av

Hela SverigeJag minns med värme vad som utlovades och vad enade politiska krafter hade för ambition för svenska landsbygden i Ronneby i september 2012. Men det var då – med alliansregeringen. Nu med regeringskollektivet socialdemokrater och miljöpartister är det en dödsstöt mot landsbygden som planeras.

Det är Per Gudmundson i Svenska Dagbladet som i dag sätter landsbygdens mörka framtid i blixtbelysning. Han skriver:

”Slitageavgift hette det hos Socialdemokraterna, lastbilsskatt i Miljöpartiet och kilometerskatt sade Vänsterpartiet. För glesbygden har allt dock en och samma betydelse. Sotdöden.”

Det handlar om den skatt som från början skulle bli 14 kronor milen för lastbilar. En sådan höjning skulle innebära att ett litet åkeri för långväga transporter, med fyra lastbilar, skulle få en kostnad på nära miljonen per år. En motsvarade lokal åkare skulle drabbas med 250 000 kronor.

Men nu väntar en betydligt mer drastisk höjning från regeringshåll. Den 14 juni höll regeringens Vägslitageskattekommitté en hearing om sina preliminära slutsatser. Då framkom att skatten kan bli upp till hela 24 kronor milen och som Per Gudmundson uttrycker det:

”Dessutom någon krona för administration därutöver”.

LandsbygdUtredningen ska vara klar den 9 december och som Gudmundson avslutar sitt ledarstick i dagens Svenska Dagbladet:

”Passa på och njut av landsbygden, medan den finns kvar.”

Jag lider med alla de ideella krafter som envetet och med stor kraft arbetar för en levande landsbygd. Hu var det nu man sa vid  Landsbygdsriksdagen i Ronneby i september 2012? Jo – ”Hela Sverige ska leva!”. Men det var innan Miljöpartiet bildade regering med socialdemokraterna där allt plötsligt var förhandlingsbart.

Per Gudmundsons inlägg kan du läsa här:

http://www.svd.se/regeringens-dodsstot-mot-landsbygden/om/ledare

Alla myndigheter har svikit Kallinge

Publicerat av

Utredning5

Så skrev jag i denna blogg för ett år sedan den 7 mars 2015. I dag när regeringens utredare Göran Enander redovisade sin utredning om brandskum innehållande PFAS bekräftade han på punkt efter punkt min kritik. I utredningen heter det bl a:

”Beträffande myndigheternas arbete kan konstateras att det finns brister i samverkan och problem med att sprida relevant information inom och mellan myndigheterna. Kontakterna med den lokala nivån kan utvecklas. Inledningsvis har också flera myndigheter agerat defensivt.”

Göran Enander redovisade på dagens presskonferens att det kan gå 1,5 till 2 år efter att en miljöpåverkan påvisats till att resultatet redovisas!

”Medvetenheten och kunskapen om grundvattnets betydelse och värde och vad som påverkar dess kvalitet är allt för låg i samhället. Myndighetsansvaret för grundvattenfrågor är delat på flera myndigheter och uppfattas av många som rörigt och svåröverblickbart, ansåg Göran Enander som i rapporten kräver en skärpning av såväl lagstiftning som myndigheters sätt att arbeta.

Tillsyn och uppföljning är för svag och ett bevis för detta redovisades vid en information i Kallinge i mars i fjol då generalläkaren berättade att hon personligen slagit larm om PFAS redan 2011 men att inget hade hänt därefter.

Göran Enanders analys av hur högfluorerande ämnen till dricksvattentäkter har kunnat pågå i många år utan att upptäckas är den här:

”Min analys landar i att kemikalielagstiftningen är för svag, grundvattenfrågorna uppmärksammas inte i samhället, tillsyn och egenkontroll enligt miljöbalken (och annan lagstiftning) fungerar dåligt, miljöövervakningen är otydlig och ofullständig. Samordningen mellan och inom myndigheter kan förbättras och inventeringen av PFAS-förorenade områden behöver intensifieras och saneringsmetoder utvecklas.”

I Sverige finns 350 brandövningsplatser så det är således även den civila verksamheten som i hög grad bidrar till att giftet sprids, inte enbart militären.

Noterbart är också att 1,2 miljoner människor hämtar vatten från enskilda vattentäkter och här är naturligtvis kontrollen lika med noll när det gäller att upptäcka PFAS.

Vattenföroreningarna i Kallinge upptäcktes 2011 och med tanke på att vi idag har 2016 är detta ett bevis om något på hur långsamt myndigheterna arbetar, som utredaren också har påpekat.

Utredning

Det som nu har inträffat i Kallinge och på andra platser i landet kräver ett omfattande saneringsarbete och i samband med detta varnade Göran Enander från att gräva i sådana områden. PFAS rör sig långa sträckor och därför krävs snabbt större kunskap om hur grundvattnet rör sig. Då måste jag påminna om att gräva det är just vad som nu sker på F 17 när man bl a bygger ny helikopterhangar.

I Kallinge har befolkningen ställt frågor kring sina höga värden i blodet. I rapporten slås nu fast:

”Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS under lång tid misstänks kunna öka risken för negativa effekter som påverkan på sköldkörteln, levern, fettomsättningen och humanförsvaret.

Resultaten från ett antal publicerade vetenskaplig artiklar under perioden 2014-2016 pekar på att PFAS, liksom många andra kemikalier, har förmågan att påverka såväl hormon- som nerv- och immunsystem.”

Naturligtvis är det bra att regeringen nu tillsatt en utredning och att den har redovisats, men var kommer de drabbade människorna in i bilden? Vem tar hand om deras oro?

Utredningen har visat hur myndigheterna lever sina egna liv som små bubblor var och en på sitt sätt men har ingen eller sparsam kontakt med varandra. Tack för beskedet men det lugnar ingalunda.

Utredaren gjorde tidigt under presskonferensen klart hur allvarligt han ser på situationen i Kallinge och andra drabbade samhällen. Han jämförde med giftskandalen med BT Kemi i Teckomatorp på 1960-70-talet.

Äntligen besked om förgiftat Kallingevatten

Publicerat av

Brandövningarna som förgiftade dricksvattnet – Hur kunde det ske?

Frågan har länge sysselsatt boende i Ronneby kommun, speciellt i Kallinge. Men nu ska de äntliga få svar och du kan själv ta del av den presskonferens som äger rum på onsdag. Adressen längst ner i denna blogg.

Onsdagen den 2 mars överlämnas en utredning om hur spridningen av hormonstörande, högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, från brandövningsplatser till dricksvattentäkter kunnat pågå i många år utan att upptäckas.

Klockan 10.00 håller den särskilde utredaren Göran Enander och klimat- och miljöminister Åsa Romson en pressträff där utredningens rapport presenteras och sätts i relation till regeringens bredare insatser mot giftiga kemikalier.

Tid: Onsdagen den 2 mars kl. 10.00 Plats: Pressrummet, Rosenbad

Presskonferensen kommer att webbutsändas på regeringens webbplats,

www.regeringen.se

Regeringen – Otur att ni blev sjuka

Publicerat av

Otur för er att ni blev sjuka och drabbade.

”Shit happens” kan man säga men ni får stå för alla juridiska och medicinska kostnader själva. Regeringen, och jag som miljöminister, kommer inte att hjälpa er.

Så rakt och osminkat måste man tolka miljöminister Åsa Romsons besked till PFAS-drabbade i Kallinge och Ronneby. Ett besked som, om det når den globala världen, måste få luttrade miljövänner att chockas. Vad har hänt med Sverige som alltid har gått i täten för en renare värld?

Av miljöexperter har det som inträffat i Kallinge och Ronneby beskrivits som ”den värsta kemikalieolyckan i modern tid”. Ändå vänder regeringen ryggen åt dessa tusentals drabbade och deras framtida ovissa öde.

Det är en ytterst cynisk syn på ett allvarligt miljöproblem där regeringen mer eller mindre anser att de drabbade har haft otur när de valt att leva och bo i just dessa två blekingska samhällen med en dominerande flygplats där man använt brandskum innehållande farliga kemikalier.

På Naturvårdsverkets hemsida kan man ta del av att ett av ämnena i PFAS-familjen ”PFOS” har mycket allvarliga effekter på såväl hälsa som miljö. I USA har man efter studier på nära 70 000 personer konstaterat samband mellan njurcancer, testikelcancer. tarmsjukdomar, sköldkörtelsjukdomar, högt blodtryck och högt kolesterol.

Naturligtvis är det en skandal att drabbade själva ska behöva föra en oviss och kostsam juridisk kamp mot militären som använt och har sagt att man tänker fortsätta att använda medlet vid ett eventuellt framtida haveri med Jas-Gripen. Däremot har det civila flyget redan övergått till en annan och mer miljövänlig skumhantering vid flygbränder.

Att många människor nu är tveksamma till att satsa pengar för en eventuell rättegång är lätt att förstå. Skulle man dessutom förlora en rättegång mot staten med sina ekonomiska och juridiska resurser skulle många säkert bli tvingade att lämna både hus och hem.

Naturligtvis är det staten som bär hela ansvaret för att en av södra Sveriges bästa grundvattentäkter ”Bredåkradeltat” har förgiftats och inte längre kan användas. Nu åsamkas Ronneby kommun betydande kostnader för att hitta nytt drickbart vatten i närheten av Karlsnäs.

Inte heller kan jag förstå hur PFAS-föreningen har kommit fram till siffran 50 000 kronor i skadestånd från staten för de som drabbats av det giftiga vattnet. Summan ter sig futtig när man vet att allvarliga livshotande sjukdomar kan bli följden av det som skett.

Naturligtvis måste det vara ett oavvisligt krav, som första åtgärd, att drabbade som har testats och noterats för höga värden måste få snabb och gratis vård av specialister. Ersättningsfrågan handlar uteslutande om ekonomi, inte helt oviktig, men det handlar om människors hälsa och framtid och om den vet ingen expert. Det vet inte heller staten eller försvaret. För stunden lever regeringen på hoppet och lämnar därmed de drabbade åt sitt eget öde.

Hur skulle vi i Sverige ha reagerat om vi genom media fått vetskap om liknande skandaler i världen och samtidigt nåtts av uppgiften att folkets regering vänt dem ryggen? Vi skulle förfasat oss och vi skulle ha dömt landet som cyniskt och människoovänligt. Men nu handlar det om vårt dricksvatten, vårt viktiga dricksvatten som alla myndigheter tycks bevaka och beskydda. Varför ska då människor i Ronneby och Kallinge behandlas med kommentaren – ”Shit happens”???

Regeringen sviker PFAS-drabbade

Publicerat av

”Vi anser fortfarande att det är helt orimligt att vi, de drabbade, själva ska behöva bekosta en juridisk prövning och dess höga ekonomiska risker för att dessa frågor ska belysas och bedömas opartiskt och rättvist och inte dra ut på tiden.”

Detta är andemeningen i det debattinlägg som i dag har publicerats på Svenska Dagbladets nätupplaga och har styrelsen i PFAS-föreningen som avsändare.

Jag stöder naturligtvis denna kamp därför att jag anser det helt orimligt att regering och andra myndigheter sviker en stor grupp människor i Ronneby kommun och lämnar dem åt sitt öde. Jag publicerar därför deras debattinlägg i sin helhet och jag återkommer senare med en personlig betraktelse av det som nu sker. Här följer PFAS-föreningens text:

”PFAS-föreningen fick torsdagen 6/8 2015 ett skriftligt besked från Åsa Romson och regeringen att det inte blir något ekonomiskt stöd för att hjälpa drabbade i Kallinge och Ronneby, i vad som beskrivits som ”den värsta kemikalieolyckan i modern tid”. Åsa Romsons besked innebär att tusentals drabbade barn, ungdomar och vuxna i Ronneby och Kallinge aldrig kommer att få svar på hur skadliga de PFAS-gifter är som vi ofrivilligt fått i våra kroppar. Inte heller får vi veta vem som skall stå till svars. Är det vad Åsa Romson vill? Ska de som bär ansvar för att tusentals människor förgiftats gå fria? Ska vi leva i ovisshet om våra skador?

Vi vill att någon ska stå till svars för sitt utsläpp av miljöfarliga ämnen (PFAS med flera) som förgiftat både mark, vatten och människor! Värst drabbat är Ronneby i Blekinge där det kan röra sig om 27 000 människor som exponerats för gifterna över tid.

Det finns mycket som tyder på att det vatten vi fått i oss under årtionden är mycket farligt. Svenska brandmän som arbetar med den här typen av kemikalier drabbas av dubbelt så mycket cancer som andra grupper, för testikelcancer gäller det tredubbla. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) vill testa 15 000 brandmän för PFAS. KEMI och MSB avråder från att använda brandskum med dessa kemikalier helt. Det finns omfattande amerikanska studier (C8 science panel), där det gjorts studier på drygt 69 000 människor där man visat samband mellan njurcancer, testikelcancer, tarmsjukdomar, sköldkörtelsjukdomar, högt blodtryck och högt kolesterol. På Naturvårdsverkets hemsida kan man läsa att ett av ämnena i PFAS-familjen; ”PFOS” har mycket allvarliga effekter på hälsa och miljö. PFOS är sedan 2008, med vissa undantag, förbjudet inom EU. Ett annat ämne; ”PFOA” är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människa.”

Det är dessa ämnen vi har fått in i våra kroppar. Ett av proverna i Ronneby visade värden som var 240 gånger högre än det ”åtgärdsvärde” som Livsmedelsverket har fastslagit.

Detta borde väl vara varningssignaler nog för Åsa Romson?

Under ett möte i Kallinge i början av året, pratade representanter från Avdelningen för Arbets- och Miljömedicin i Lund, som genomför en omfattande kartläggning av oss i Ronneby och Kallinge om den ”cocktail” som vi fått i oss. För det är ju inte ”bara” PFOS och PFOA. I giftmixen som Försvarsmakten släppt ut i vårt vatten finns totalt åtta andra PFAS-ämnen. Våra värden är hundrafalt högre än hos andra i Sverige som druckit rent vatten. Detta är gifter vi aldrig kommer att bli av med. De bryts inte ner, varken i naturen eller i våra kroppar. Vi kommer sannolikt att få leva med dem resten av våra liv.

Försvarsmakten har sent omsider förklarat sig ansvarigt för att PFAS finns i vårt vatten. Problemet ligger på regeringens och miljöministerns bord. Det är en Svensk myndighet som orsakat förgiftningen av tusentals medborgare.

Vi har tvingats att organisera oss och starta denna PFAS-förening kring en fråga vi aldrig bett om eller kunnat förutse. Vi har gjort det för att hantera den olycka vi drabbats av. Vi har lagt ner massor med tid för att sprida information, dela ut flygblad, kräva informationsmöten, föra dialog med tidningar och tv och samla kunskap om vad det är vi fått i våra kroppar, ett arbete som kräver mycket tid och energi. Tid som vi lägger på vår fritid för att säkerställa att vi och våra barn får den upprättelse, ursäkt och hjälp som vi rimligtvis borde ha.

Vi i PFAS-föreningen känner oss svikna och mycket frågande till Åsa Romson och regeringens beslut. Vad är det för miljöminister, tillika miljöpartist som nu nonchalerar oss som drabbats av vad hon själv betecknat som ”en historisk miljöskada”?

Vi anser fortfarande att det är helt orimligt att vi, de drabbade, själva ska behöva bekosta en juridisk prövning och dess höga ekonomiska risker för att dessa frågor ska belysas och bedömas opartiskt och rättvist och inte dra ut på tiden.

I en sådan process kommer vi i PFAS-föreningen att ställa följande krav:

  • Minst en kostnadsfri grundlig hälsokontroll årligen, samt uppföljningar om så krävs.
  • Fri sjukvård och medicinering för sjukdomar och besvär på grund av PFAS-förgiftningen.
  • Ekonomisk ersättning för den som redan blivit sjuk eller i framtiden drabbas av sjukdom eller besvär på grund av PFAS-förgiftningen.
  • Att det tillskjuts ekonomiska medel för genomförande av opartiskt, omfattande, grundlig och långsiktig forskning.

Vi bad om ett stöd från regeringen eftersom vi inte vill att denna fråga skulle behöva bli en klassfråga och att alla i kommunen skulle ha samma förutsättning för en rättvis och opartisk bedömning av denna skandal. Inget av detta kommer nu alltså att hända, eftersom Åsa Romson väljer att vända oss ryggen.

Vi undrar varför Åsa Romson ens kom till Ronneby för att träffa oss?”

Herman Afzelius, ordförande PFAS-föreningen, Thomas Lähdet, vice ordförande, Cilla Oijens, sekreterare, Stefan Hansson, kassör, Katarina Tilholm, medlemsansvarig, Lollo Knutson Karlsson, ledamot.

FAKTA: PFAS

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är en hel grupp av syntetiska ämnen. Två av de mer kända ämnena är PFOS och PFOA. PFOS förbjöds inom EU 2008, men övriga ämnen används fortfarande för exempelvis klädimpregnering, ytbehandling och rengöring.

Runt 2 000 personer i Kallinge och Ronneby har sedan december 2013 lämnat blodprov

 

 

Utredning – men vad händer med Blekinge?

Publicerat av

Nu ska det tydligen bli ny fart på utredandet när det gäller att bilda storregioner och få ner antalet landsting.

Naturligtvis uppstår då en mängd frågetecken, inte minst för oss som bor i Blekinge. Vart kommer vårt län att hamna i organisationen och hur blir det i sjukhusfrågan. Menar regeringen allvar med sin utredning bör detta sätta ordentlig fart på ledande politiker i vårt län.

Sune Håkansson är orolig ur två aspekter och då handlar det om sjukhusfrågan och bostadsfrågan. Sune skriver här i bloggen:

”Regeringen skall tillsätta en utredning. Målet är att det skall bli betydligt färre län och landsting. Därigenom skall det bli en effektivare organisation.

Man känner igen det gamla ”regiontänket”. Frågan blir: Vad händer med Blekinge? Gissningsvis kommer varken län eller landsting att överleva.

Det är inte enkelt att sia om framtiden. Min gissning är att Skåne får klara sig självt. Blekinge, Kronoberg och södra Kalmar län får blida ett ”storlandsting”.

Vad händer då? Blekinge får behålla, på sin höjd, ett sjukhus. Om inte all den kvalificerade vården skall försvinna, torde landstingspolitikerna snabbt behöva bestämma sig. Bygg ETT nytt sjukhus i Blekinge. Utredaren Ronny Pettersson påpekade bland annat detta. Skall vi få behålla kvalificerad sjukvård, måste vi bygga nytt, inte lappa och laga.

Bostäder

Samtidigt avser regeringen att ge stöd till nybyggnation av bostäder. Mest stöd skall ges till de orter där bristen på bostäder är störst. Stockholm får mest…

Min tro är att stöd till Stockholm inte behövs. Det torde vara byggklara tomter, som behövs.

Förvisso är det som, bland annat, Tingsryds kommun påpekar. Många invandrare vill inte bo på landet. De kommer från storstan, vill vidare till storstan. Likväl gäller för Södra Sandsjö, en församling i Tingsryds kommun, att man har en hel del unga invandrare, avsevärt fler än grannförsamlingarna på Blekingesidan. Dock är det så att det är invandringen, som gett Blekinge plussiffror i befolkningsstatistiken under senare år.

Blekinge kan behöva stöd för att kunna bygga, exempelvis, trygghetsboenden till rimliga hyror. Regeringsförslaget verkar vara snålt mot Blekinge.”

Sune Håkansson