Etikettarkiv: Ola Robertsson

Genidrag av regerande kommunalrådet

Publicerat av

Det är valår och redan tidigt förkunnade experter att höstens val kommer att föregås av tuffa tag, ojusta metoder och brist på sakpolitik.

Ser man till vad som redan har skett på riksnivå är det inte utan att det handlar om blanka vapen och personliga påhopp. Men hur ser det ut på det lokala planet? Ja, som vanligt orkar den riktiga valdebatten i landsortskommunerna inte komma i gång förrän efter en lång semester.

I Ronneby ska det bli extra intressant att följa kampen, inte minst slaget om kommunalrådsposten. En strid mellan generationer kan konstateras. En 30-åring ställs mot en 50-åring.

Det handlar om Socialdemokraternas nödlösning i form av Ola Robertsson. Nominerad först på femte plats men nu utsedd till att ta striden med rutinerade Roger Fredriksson. En ytterst ojämn kamp som Fredriksson lekande lätt kan ro hem. I detta fall kan man nästan använda en sliten fras från idrottens värld – Fredriksson segrar i kostym! Han kan sitta still i ekan och ändå vinna. Jag ska strax förklara varför.

På minuskontot för Robertsson är följande: Han ska bli ett känt namn på ca 3 månader. Han måste redovisa ett trovärdigt och slagkraftigt alternativ till alliansens redan kända filosofi. Lägg därtill att han redan visat svaghet genom att föra till torgs att han är ödmjuk inför uppgiften. Alla vet nu också att han är en nödlösning.

På hans pluskonto noterar jag en mjukare men ändå rak hållning inför de sociala frågorna som i stort handlar om trygghet, välfärd, omsorg och inte minst ungdomars framtid i Ronneby. Spelar han de korten väl kan han mycket väl få Fredriksson i gungning. Men som sagt – det är ont om tid.

Roger Fredriksson och hans parti kan tyckas sitta lugnt och tryggt inför valdagen. Jag har redan framhållit hans tydliga ledarskap, kreativa och drivande kraft och naturligtvis har han efter 12 års regerande skapat ett kändisskap. Inte minst efter alla invigningstal och bandklippningar. Men, men. På hans minuskonto finns det ideliga tjatet om besparingar, kronor och ören och inte minst naturligtvis hans partis förkärlek till att sälja ut och privatisera.

Denna hans framtoning har naturligtvis också skapat motståndare. Dessa är han säkert medveten om och därför har han redan nu startat en personlig charmoffensiv. Han vill plötsligt bli känd som omtänksam givare.

Hans valda taktik, måste jag erkänna, är aningen okonventionell, men rasande genial. Han skänker bort rabarber till Ronnebyborna! Jo, det är sant! Du kan själv ta del av hans ohöljda reklam på Facebook. Se nedan. Nu i inflationstider har han kommit på att skattesänkningen med 10 öre redan har ätits upp.

Vad har då Ola Robertsson att sätta emot? Vad kommer han att dela med sig av på torget? Kom inte dragande med sega gubbar, det har vi nog av inom politiken. Jag är nyfiken. Vad kan en 30-åring som redan av journalister fått frågan om han ser sin frispråkiga far som en tillgång eller belastning, svara på ett knippe sura rabarber. Den lokala valstriden ser ut att bli minst lika smutsig som den i riksdagen.

Kom an. Vi är många som törstar efter debatt. Saklig debatt.

Räcker det att vara ung?

Publicerat av

Socialdemokraterna i Ronneby har lite drygt tre månader före valet hamnat i en akut situation. Magnus Pettersson hade inte längre medlemmarnas förtroende att vara partiets ledargestalt. Därmed måste partiet snabbt hitta en ersättare som kan vara beredd att axla uppdraget som oppositionens kandidat till kommunalrådsposten.

Valberedningen fick snabbt ett nej från Malin Norfall, som är tvåa på den tidigare tilltänkta valsedeln för fullmäktige. Tydligen har man även fått nej från Tommy Andersson (3) och Malin Månsson (4). I det akuta läget har i stället valberedningen nominerat nummer fem på listan, Ola Robertsson.

Han är 30 år och måste som ledamot av bl a fullmäktige anses som ung, mycket ung. Vad har han då för kunskap och förtjänster som innebär att Tommy Andersson med mångårig rutin och kunskap blir akterseglad? Därav måste rimligtvis Andersson ha tackat nej till att leda Socialdemokraterna inför den nya mandatperioden.

Jag tillåter mig i detta fall att skämta när jag påstår att Ola Robertsson har god erfarenhet av akuta situationer. Han arbetar som akutsjuksköterska och blev så sent som för ca tre månader sedan pappa. Går det bra i valet blir det således en ung familjefar som får axla jobbet som heltidspolitiker. Och skulle det gå överraskande bra för partiet kan det rent av bli aktuellt att ikläda sig kommunalrådskostymen. Men som sagt, där är vi inte ännu och den posten är det flera som vill lägga beslag på, vilket jag tycker är inspirerande i en kommun som under pandemiåren varit tämligen befriad från debatter.

Jag har vid flera tillfällen under de senaste åren tänkt – var finns viljan? Var finns partiet som vågar ta täten och peka ut färdvägen? Vid senaste budgetdebatten i november var det beklämmande att höra hur lika budgetförslagen var. Endast lite olika summor.

Om nu Ola Robertsson blir vald på medlemsmötet i kommande vecka (anses av många som en ren formalitet) vill jag vara optimist och tro att Ola Robertsson just är den person som kan skapa en bättre dialog och få till en skarpare debatt.

Jag följde budgetdebatten i november och blev både glad och varm inombords när jag fick lyssna till just Ola Robertsson. När han äntrade talarstolen efter gruppledarnas lama och monotona meningsutbyte handlade det plötsligt inte enbart om siffror och besparingar. Engagemanget kändes äkta och berörde.

Det handlade om trygghet, välfärd, omsorg och inte minst hur ungdomar har det i dag och hur framtiden ska te sig.  Och med fokus på skolan och att alla elever ska ha samma möjlighet att uppnå gymnasiekompetens när man är klar med nian.

Nej, Ronneby mår inte bra av en politisk verklighet som vilar på var 13 röster (sd), som utgör vågmästarrollen, ska hamna.

Jag vill tro att Ola Robertsson kan axla uppgiften att få den politiska temperaturen i Ronneby att höjas ett antal grader. Visst är han en nödlösning så här nära valet, men man kan också se det som ett akut ingripande för att avhjälpa bristen på konstruktiv debatt.

Kan JanAnders Palmqvist vara revisor?

Publicerat av

Bengtbloggens inlägg den 31 maj ”S hotade Ronnebys framtidsprofil” fick mig att hoppa till ordentligt. Det är inte huvudbudskapet, framtidsprojektet CEFURS ev haveri p g a politiskt käbbel, som fick mig att hoppa till, utan följande: 

”Ola Robertsson, s, agerade lakej och gjorde täta besök hos Palmqvist, som satt på åskådarplats, och som därefter upprepade kravet att ta medel från ABRI istället för att hämta dem hos Miljöteknik.”

Ehuru jag inte var på kommunfullmäktiges möte har jag i efterhand sett debatten på kommunens hemsida där vissa fakta i bloggen bekräftas, t ex Robertssons deltagande i debatten. Närvarande har även bekräftat flera löprundor till läktaren där det av väljarna avsatta kommunalrådet JanAnders Palmqvist, idag kommunal revisor och deras ordförande befann sig.

Det är detta som fick mig att reagera. Palmqvist skall som kommunal revisor följa kommunallagens 9 kapitel. I § 9 första meningen framgår:

”Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden.”

Detta är en ramlag eftersom den hänvisar till begreppet ”god revisionssed”. Begreppet ”god sed” finns i många lagar, t ex för mäklare, redovisningsfrågor och advokater. Orsaken är svårigheten att detaljreglera direkt i lagen, och då finns ramlagar och olika branschaktörer sätter detaljregler. För kommunal revision har kommunerna och landstingens branschorganisation Sveriges kommuner och landsting, SKL, definierat ”God revisionssed”:

”God revisionssed är de goda principer och föredömliga tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna där revision utförs. Med allmänt vedertagen menas den praxis som råder i en kvalitativt representativ krets av revisorer.” 

Ett kriterium för god revisionssed, enligt många den viktigaste, är revisorns oberoende gentemot de som granskas. SKL menar att oberoendet är centralt för trovärdighet och legitimitet. Vidare att stå fri gentemot den som ska granskas och den som är uppdragsgivare (fullmäktige) samt att självständigt och objektivt granska och pröva. Därför får revisorer inte ens sitta i fullmäktige, fast det inte ingår i det som granskas. Ett absolut oberoende finns inte, men oberoendet måste uppfattas vara tillräckligt. Vedertagna principer definierar det som formellt oberoende, t ex att inte jäv föreligger, och oberoende i praktiken, att man är självständig, opartisk och saklig i sin granskning. Således en klar skillnad mot politiken som är allt annat än opartisk och ofta inte heller självständig och saklig.

Jag och flera med mig uppfattar inte Palmqvist som oberoende därför ifrågasätter jag hans lämplighet som revisor. Man får inte agera så att omgivningen tror att han, trots att han är revisor, styr hur hans partis företrädare skall agera. Vad som sades till Ola Robertsson är av underordnad betydelse. Robertssons upprepade löprundor gör att tidigare rykten och misstankar om att Palmqvist styr S-gruppen i kulisserna har fått ett klart indicium på att de stämmer. Palmqvist kan inte längre uppfattas som oberoende gentemot de som skall granska. Bristen på förtroende drabbar tyvärr hela revisorskollegiet då Palmqvist är deras ordförande. Det torde för de granskade i framtiden vara enkelt att avfärda all kritik med att god revisionssed inte har iakttagits då revisorernas ordförande försöker leka oppositionsråd. I och med detta har hela revisionen lidit svår förtroendeskada då deras företrädare inte kan hålla sig till spelreglerna.

Så svaret på min fråga i rubriken blir NEJ!

Per Ericsson Skönevik.