Otidsenligt sjukhus kräver hemsjukvård

Publicerat 2016/01/23 av Bengt Mauritzson

Blekinge har begåvats med en ny sjukhuschef. Han heter Lars Almroth och redan nu efter bara en kort tjänstgöringstid har han fått en klar bild av länets sjukhusstatus.

Han har fått veta att icke framtidsinriktade landstingspolitiker har ratat förslaget att bygga ett nytt sjukhus mitt i Blekinge. Han har sett vad två ålderstigna sjukhus med trånga lokaler innebär för den framtida sjukvården.

Hans upplevelse har resulterat i att blekingsk sjukvård måste ske i hemmen med hjälp av mobila enheter. Skälet är brist på personal, otidsenliga lokaler, brist på pengar och att sjukhuset i Karlskrona för lång tid framöver kommer att vara en byggarbetsplats.

Naturligtvis säger inte sjukhuschefen detta när han nu i lokala medier i stället talar i termer av nytänk och kostnadsbesparingar.

I en av intervjuerna säger Lars Almroth att det finns en kostnadsberäkning men att den är grovt uppskattad och naturligtvis hemlig.

Vi luttrade blekingar har hört sådana tongångar tidigare när det gäller ekonomiska beräkningar som aldrig har visat sig hålla. Därför kanske lika bra att inte orda om exakta siffror.

Den styrande politiska gräddan i landstinget, s, v och mp arbetar nu med frenesi för att snabbt förbereda beslut som kommer att innebära att man bygger sig fast i Karlskrona och med vidhängande brister.

Operationssalar är för trånga och flera byggnader har för länge sedan passerat bästföredatum och några enskilda rum som framtida vård kräver av medicinska skäl måste vi Blekingar glömma. Redan i dag råder brist på utrymme men också vårdplatser. De ambulanser som är bemannade kör patienter i skytteltrafik utmed E 22:an. De behandlas och skrivs ut men är efter några veckor tillbaka på ruta ett, alltså sjukhuset för uppföljande vård.

Ett stort problem för sjukvården i Blekinge har länge varit brist på personal. Åtminstone en ambulans har stått stilla på grund av detta och sjuksköterskor är en väl känd bristvara. Förklaringen är dåliga löner och svårarbetade sjukhuslokaler.

Det hade hedrat nytillträdde sjukhuschefen om han talat i klartext istället för att som nu försöka inbilla oss Blekingar att vi ska få en superbra vård i hemmet och det kanske redan till våren! Han gör inte bara sig själv en otjänst utan blir en lappa- och laga-tjänsteman som försöker inbilla oss att detta hans s k nytänk ska skänka oss den bästa vården, dessutom kostnadseffektiv.

Nej, detta s.k. nytänk blir bara till ett nytt experiment med oss blekingar som naturligtvis hade velat tro att våra politiska företrädare hade vågat satsa på framtiden – ett nytt sjukhus som kunnat ge inte bara modern och kostnadseffektiv sjukvård utan också en given kick för hela länet sett med sysselsättningseffekter.

Om lappa- och lagatänket får genomföras kommer domen mot nu agerande politiker att bli skoningslös i framtida val.

Experter: Bygg nytt sjukhus i Blekinge

Publicerat 2014/09/02 av Bengt Mauritzson

”Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok.”

Så skriver tre doktorer i industriell ekonomi och företagsekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola som har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare Ronny Pettersson gjort i sjukhusfrågan. Även andra underlag som legat till grund för det politiska beslutet att renovera de två sjukhus som i dag finns i Blekinge, har beaktats. De bekräftar därmed Ronny Petterssons slutsats.

Granskningen har de utfört av eget intresse och de konstaterar att det vore lätt att politisera en fråga som denna men att de har valt att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som har presenterats för dem och landstingsfullmäktige. De skriver nu i en insändare:

”Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

En fortsatt lösning med två sjukhus skulle gräva stora hål i alla blekingars plånbok. Då borde vi kunna kräva att bevekelsegrunderna tas fram i ljuset. Båda alternativen är beräknade på lånefinansiering varför det ekonomiska läget inte är något argument. Kapitalförstöring är inte heller något argument, enär det finns många alternativa användningsområden för de befintliga fastigheterna. Bara fantasin kan sätta gränser.”

Insändaren i sin helhet kan du ta del av här nedan:

BYGG ETT SJUKHUS

”Landstingsfullmäktige fattade innan sommaren beslut om att satsa på en renovering av de två befintliga sjukhus, som idag finns i Blekinge. Det främsta skälet till detta var att ”det ekonomiska läget” inte skulle tillåta att de två gamla sjukhusen lades ner till förmån för ett nytt sjukhus. Att rusta upp de två befintliga sjukhusen uppskattades innebära en investering på drygt 2 miljarder kr. Senare uppgifter från radiodebatt och från ledarsidan i BLT den 27 augusti anger att det behöver satsas 3,5 miljarder kr på upprustningar. Ett helt nytt sjukhus skulle innebära en investering på ca 4,5 miljarder kr enligt beräkningar av konsultbolaget Ramböll. En rapport från SWECO konstaterar: Att bygga ett nytt sjukhus medför lägre investering och lägre energikostnader, jämfört med att renovera de två befintliga sjukhusen.

Detta har fått oss intresserade av att göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de båda investeringsalternativen.

Vi har granskat den kalkyl som Landstinget Blekinges utredare i sjukhusfrågan, Ronny Pettersson, gjort och som tillsammans med andra underlag bildade underlag för beslutet. Investeringar innebär ofta stora belopp – avskräckande stora belopp i dessa typer av beslut. Väsentligt i sammanhanget är då att se till investeringens hela livslängd. Ronny Pettersson redovisar i sina underlag att en investering i ett nytt sjukhus är bedömt till ca 2,4 miljarder kr dyrare initialt än renoveringen av två sjukhus.

Det finns en rad variabler att ta hänsyn till som framtida inflation, ränteläge och behov av investering i utrustning. Dessa variabler påverkar egentligen inte valet av ett eller två sjukhus utan kan anses lika för de båda alternativen då vårdbehovet är detsamma. Det som påverkar är den rationaliseringsvinst som finns vid förändring från två till ett sjukhus. Ronny Pettersson uppskattar denna till 100 miljoner kronor per år i sin kalkyl, en synnerligen låg uppskattning enligt andra bedömningar. Detta skulle över tid innebära en kostnadsbesparing på 3,5 miljarder kr efter rationaliseringseffekten om ett sjukhus byggs, jämfört med att rusta upp två gamla.

Vi har använt samma ingångsvärden i vår kalkylmodell, som är vedertagen för investeringsbedömningar. Vi kan bekräfta Petterssons slutsatser. Det är otvetydigt så att ett nytt sjukhus är väsentligen billigare för Blekinges skattebetalare än renoveringen av två gamla sjukhus. Det är lätt att politisera en fråga som denna, men vi väljer att enbart göra en ekonomisk analys utifrån de siffror som presenterats för oss och landstingsfullmäktige.

Att driva ett sjukhus i förhållande till två är ett billigare alternativ. Ett sjukhus innebär lägre personalkostnader då transporter inte behövs, lägre driftskostnader, behov av färre kvadratmeter och mindre behov av medicinteknisk utrustning. Ett helt nytt sjukhus betyder smartare energilösningar och effektivare utnyttjande av tillgängliga ytor. Det blir avsevärt enklare att anpassa till det modernare sätt, varmed vården skall bedrivas i framtiden. Rationaliseringsvinsten har beräknats utifrån bl a intervjuer med klinikchefer, som enligt egen utsago har gjort mycket försiktiga bedömningar

Sannolikt skulle besparingen med ett nytt sjukhus bli ännu större och de verksamhetsmässiga fördelarna för anställda och patienter ännu större. En oberoende analys borde göras ur flera perspektiv – arbetsmiljö, anpassade lokaler, åtkomst för hela länet, attraktivt för specialister och därmed ett minskat behov av hyrläkare mm, mm. Inte minst måste inkomster från alternativ användning av de gamla fastigheterna arbetas in i kalkylen. Detta är f ö enda sättet att bevara de bokförda värdena för fastigheterna även om dessa värden är helt hypotetiska och irrelevanta i denna beslutssituation.

För blekingeborna.

Emil Numminen, Teknologie doktor i industriell ekonomi

Lars Svensson, Ekonomie doktor i företagsekonomi

Henrik Sällberg, Teknologie doktor i industriell ekonomi

(Samtliga verksamma vid Blekinge Tekniska Högskola)

Tre nya partier i landstingsvalet

Publicerat 2014/08/01 av Bengt Mauritzson

Höstens landstingsval kan bli en riktig rysare och ett ovanligt spännande val. Nu står det klart att tre nya partier återfinns i det val som brukar betecknas som det glömda valet, nämligen landstingsvalet i Blekinge. Även Solpartiet i Sölvesborg gör nu sin röst hörd och anser att det räcker med ett sjukhus i Blekinge.

Ingen tycks tidigare ha brytt sig om vem eller vilka som styr sjukvården i Blekinge. Det har i sin tur medverkat till att majoriteten, s, v och mp har kunnat handskas med verksamheten hur som helst. Inte minst har man vid flera tillfällen totalt struntat i anmärkningar från revisorer som bl.a. har nekat den politiska ledningen ansvarsfrihet.

Det är antalet sjukhus i Blekinge som har fått fart på debatten och inte minst frågan om det ska byggas ett nytt centralt placerat sjukhus eller lappa och laga för en obekant summa pengar som majoriteten har föreslagit.

I går blev det klart att även nybildade Solpartiet för Sölvesborg och Lister har beslutat att ställa upp i landstingsvalet. Så här skriver partiet på sin hemsida:

SOLPARTIET SÖLVESBORG OCH LISTER STÄLLER UPP I LANDSTINGSVALET FÖR ÖKAD TRYGGHET!

”Alla som förstått att vi ska orientera oss västerut, närmare till bättre vård i Kristianstad, samverkan med Bromölla och på sikt en del av Region Skåne – alla vi har hittills inte haft något att rösta på i landstingsvalet. Men nu får alla nytänkare i kommunvalet ett alternativ även i landstingsvalet.

Blekinge behöver två sjukhus: Karlskrona och Kristianstad!

Sölvesborg ingår tillsammans med Olofström i en valkrets i landstingsvalet. Solpartiet ställer inte upp i Olofström. Vi har fått rådet av våra sympatisörer däruppe att det inte är lönt. Olofström har lång väg kvar till nytänkande och behöver betänketid till nästa val 2018. Vi respekterar förstås detta. Men de olofströmare som insett att vägen mot en tryggare framtid går västerut, kan själva skriva Sol-partiet på en blank valsedel.”

Sol-partiet vänder sig till de som vill ha Kristianstads Centralsjukhus som sitt sjukhus för att slippa långa tidsödande vägen till östra sidan av Blekinge. Partiet ska också verka för att Sölvesborg ska tillhöra Region Skåne, vilket jag har kommenterat redan tidigare.

Förstanamn på Solpartiets landstingslista är välkände sjöräddaren Anders Jönsson som har stor erfarenhet och besitter stor kunskap inom det område han nu kandiderar till.

Höstens landstingsval blir riktigt spännande. Räkna även med stort intresse från en allt större grupp nämligen seniorerna som laddar för fullt inför landstingsvalet. Härligt!

Förutom Solpartiet är det Blekingepartiet och Karlskronapartiet som ställer upp i årets landstingsval. Blekingepartiet vill bygga ett nytt sjukhus centralt placerat i Blekinge.

”Palmqvist är ju nästan trevlig”

Publicerat 2014/04/25 av Bengt Mauritzson

Det var när gårdagens förste vice ordförande, Christoffer Stenström, moderat släppte tömmarna och lät ledamöterna i fullmäktige blomma ut i en ovanligt vänlig allmänpolitisk debatt under ämnet ”Årsredovisning 2013” som det ytterst ovanliga inträffade.

Plötsligt fanns den varma och gemytliga tonen, det s.k. supervalet till trots, när partihopparen Tomas Lundberg tycktes vilja ta hela Ronneby kommun i famn. Han sa:

– Något positivt håller på att hända med Ronneby. T.o.m. Jan Anders Palmqvist har nästan blivit trevlig.

Palmqvist replikerade, inte fullt lika snällt:

– Nästan trevlig är ju också ett omdöme, men roligt ändå att Tomas Lundberg tycks ha begripit vad jag menar med tillväxttakt.

Palmqvist såg inte tillväxten i en kommun som enbart positiv, vilket kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson, moderat hade reagerat på och det var efter den debatten som Lundberg tog till orda.

Jan Anders Palmqvist tog i den vänliga debatten också chansen att slå fast var han står i den heta sjukhusfrågan.

– Jag vill att Blekinge ska ha ETT sjukhus, betonade han och levererade dessutom en nyhet när han berättade om sina samtal med partikollegan, landstingsrådet Kalle Sandström.

– Jag anser att landstinget Blekinge borde anpassa sina investeringar till antalet invånare (drygt 152.000). En synpunkt jag har framfört till Kalle Sandström. Därmed underströk han ännu en gång sin syn på att landstingets majoritet vill satsa på och behålla två sjukhus.

Synpunkten från Palmqvist är intressant och naturligtvis vill han inför valrörelsen kratta manegen när han nu söker lyckan på valsedeln till just landstinget.

Roger Fredriksson tackade Palmqvist för beskedet och därmed var det nästan dags för kramkalas.

Naturligtvis var det extra trivsamt för Fredriksson när han kvällen till ära kunde presentera ett årsbokslut med bra siffror. Endast en nämnd, Äldrenämnden, hade misslyckats med att hålla budget.

Siffrorna var så bra att Peter Bowin, vänsterpartiet, måste ha chockat hela fullmäktige när han på sluttampen lovprisade årsresultatet:

– Måste erkänna. Det här ser riktigt bra ut.

I det läget tyckte jag också, att något håller onekligen på att hända med Ronneby.

Blekinge får nytt landstingsstyre

Publicerat 2014/04/24 av Bengt Mauritzson

Vad betyder trotsa?

Göra öppet motstånd: vara uppstudsig eller olydig; ignorera: trotsa faran, trotsa varningarna; gäcka: det trotsar all beskrivning.

I barns utveckling ingår det vi till vardags kallar trotsåldern. Ofta går den snabbt över. I extrema fall kan den bli utdragen och långvarig.

Makt och framför allt långvarig makt hos politiker kan också ge upphov till liknande effekter. I Blekinge ser vi detta nu tydligt bland politiker som finns inom socialdemokraterna, miljöpartiet och kristdemokraterna. Mot all logik och med hafsig och bristfällig utredning har de försökt trumfa igenom en investering på sammanlagt 3,5 miljarder. Pengar som enligt en utredning visar att dessa slantar endast skulle räcka till att bygga ett nytt OP-block (operationsblock) i Karlskrona.

Detta till trots har man försökt slå i skattebetalarna i västra Blekinge att denna investering även skulle räcka till åtgärder i Karlshamn.

Nu är som väl är varken politiker i opposition eller väljare i Blekinge så dumma att de går på denna ekonomiska fint.

Därför är det bra när vänstern och moderaterna nu med kraft kräver ytterligare utredningar innan beslut kan tas i den viktiga sjukhusfrågan. Krav som majoriteten på intet sätt kan negligera.

1. Vilka nuvarande sjukhusbyggnader i Karlskrona och Karlshamn kräver omedelbara åtgärder?

2. Hur stor del av föreslagen investering ( 2,1 miljarder) ska omfatta sjukhuset i Karlshamn?

3. Utreda vad ett nytt sjukhus innebär i kostnader på lång sikt och vad det kan få för miljöeffekter och inte minst vad vinsten blir att få all verksamhet till en plats.

4. Vilka sjukhusbyggnader i Karlshamn och Karlskrona lämpar sig för ombyggnad?

Relevanta frågor som kräver en seriös utredning för att bli trovärdig. Redan nu har nämligen landstingsrådet Kalle Sandström signalerat att han tänker använda liggande förslag på investering utan att ytterligare utreda. Ett sådant handlande kan endast betecknas som trotsighet och måste kraftigt fördömas av väljarna i höstens val.

Kalle Sandström anser att kraven från bl.a. Erik Olsson, vänstern är omöjliga att utreda. I så fall har han ännu en gång bevisat att han är på fel plats, vilket också revisorerna har påpekat ännu en gång när de hävdar att bristen på ekonomisk styrning fortfarande lyser med sin frånvaro.

Den trotsighet och nonchalans som fram till nu har visats upp kan bara bemötas på ett sätt – uteblivna röster i valet. Allt annat vore självbedrägeri av framåtsträvande Blekingar som vill ha förändring.

Att moderater och vänsterpartister nu kan samarbeta visar väl med all tydlighet att allt är möjligt även i Blekinge om vi bara har en vilja och ett mål som vi med gemensamma krafter vill försöka uppnå. Helt enkelt ett nytt och modernt Blekinge!

Med facit i hand får Blekinge ett nytt landstingsstyre efter valet i höst. Allt annat är otänkbart.

Återremiss i sjukhusfrågan

Publicerat 2014/04/22 av Bengt Mauritzson

Efter nästan tre timmars debatt blev det till slut återremiss av den häftigt debatterade sjukhusfrågan. Det krävdes 16 röster för enkel återremiss och det blev 18 röster. Förslaget att avgöra frågan i dag fick 28 röster.

Därmed står det klart att sjukhusfrågan blir en valfråga, en viktig sådan, förmodligen den viktigaste landstingsfrågan sedan lång tid tillbaka i Blekinge.

Jag måste säga att förnuftet segrade denna dag och tack vare detta beslut kan landstinget i Blekinge ha undvikit en större framtida skandal.

Blekinges väljare är att gratulera. Nu har ni er röst att använda i höstens val.

Toppchef i hetluften än en gång

Publicerat 2014/02/18 av Bengt Mauritzson

Kommunikationsdirektör Madeleine Flood är en av tio toppchefer jämte landstingsdirektör Peter Lilja som nu kritiseras hårt för sitt insändarstöd till socialdemokraterna i den blekingska sjukhusfrågan. I och med insändaren har man försökt ta över politikerrollen.

Men detta är inte första gången Madeleine Flood ifrågasätts för sitt sätt att hantera sitt neutrala uppdrag som informatör. För tre år sedan, i maj 2011, ansåg Peter Lilja att hennes beteende var – ”olyckligt och olämpligt”.

Lokaltidningarna skrev om händelsen, men hennes arbetssätt uppmärksammades också av tidningen ”Dagens Medicin”:

”Efter att den avgående chefen för primärvården, Åke Åkesson, uttalat sig i en TV-intervju fick han ett kritiskt mejl av landstingets kommunikationsdirektör, Madeleine Flood. I mejlet kallar Madeleine Flood Åke Åkesson bland annat för tjurig femåring.”

Enligt tidningen skrev hon bland annat att ” han ljuger, att han struntar i fattade beslut och att han inte tar ansvar utan skyller sina egna tillkortakommanden på andra”.

Tidningen citerar också påståendet ”Du beter dig som en tjurig femåring när du får mothugg”.

Lokaltidningen Sydöstran skrev bl.a. följande:

”Nu är landstingsdirektören, Peter Lilja, i sin tur kritisk till hur Madeleine Flood hanterat situationen och kallar hennes beteende för olyckligt och olämpligt”.

” Det här får naturligtvis inte upprepas”, säger Peter Lilja till tidningen.

Detta inträffade 2011 men nu berättar centerns gruppledare i Landstinget Blekinge, Petronella Petersson om en händelse som ligger betydligt närmare i tiden.

– Madeleine Flood har varit ute i grumligt vatten förut då hon skrivit mycket vinklad information till personalen med klart ställningstagande för S, vilket jag vid det tillfället protesterade emot.

Denna gång sker övertrampet i sällskap med landstingsdirektör Peter Lilja. Vem tar nu ansvar för övertrampen?

Tjänstemäns insändare upprör många

Publicerat 2014/02/16 av Bengt Mauritzson

Gårdagens insändare i Sydöstran undertecknad av tio ledande tjänstemän i Landstinget Blekinge upprör många. Mest anmärkningsvärt är, anser flera, att de tar politisk ställning och att landstingsdirektör Peter Lilja talar i egen sak.

Jag kommenterade insändaren i går. Se bloggen nedan. Här följer några av synpunkterna hämtade från bl.a. sociala medier:

Marco Paulsson, moderat och 2:e vice ordf. i kommunstyrelsen, Karlshamn:

– När en politisk ledning är svag tvingas tjänstemän in och agera politiker. Likadant är det motsatta då politiker blir allt för operativa i områden där de inte har fack-kunskap. Jag tycker givetvis synd om dessa tjänstemän ”att de gick på den lätte”. Ni väljare och genom era politiker bestämmer var ett eller flera sjukhus ska finnas. Tjänstemännen ska leverera, det är deras jobb. Liksom vad har chefen för folktandvården med detta att göra. I och med insändaren har tjänstemännen nära på skrivit under sin egen uppsägning!

Sune Håkansson, Blekingepartiet:

– Det är orimligt att Lilja omyndigförklarar politiker och väljare. Det är väljarna, som skall bedöma var Blekinges framtida sjukhus skall vara placerade.

Lilja bör få en skriftlig varning av landstingets styrelse, och därtill sättas i karantän.

Håkan Robertsson, socialdemokrat, Ronneby:

– Läste i Sydöstran att ”toppchefer” på Landstinget fått för sig att ett nytt sjukhusbygge centralt i länet blir för dyrt. Detta utan att det finns en relevant utredning om kostnaderna. Kostnaden för ett nytt sjukhus verkar ju på sikt bli lägre, än att lappa och laga på de gamla, enligt Ronny Petterssons utredning. Tänk om de kunde lämna byapolitiken inne i Piiinan.

Petronella Petersson, centerns gruppledare i landstinget:

– Byggnaderna är en så otroligt liten del av kostnaderna. Hisnande dyrt kan tyckas. Får man inte svindel av siffrorna är man inte normal. Men kostnader för personal och utrustning är desto högre.

Således: vad är viktigast att försöka få ned?

Sen om vi bortser från det ekonomiska: det råder redan en enorm brist på personal. Linköping fick stänga 20 vårdavdelningar förra veckan. Vi är redan vid vägs ände!

Ett sjukhus är det enda som är möjligt.

Anna Espenkrona, moderat Hallabro:

– Alla ska ha sparken! Direkt och utan pardon!! Tjänstemän får inte ta politisk ställning!!

Per Ericsson, Ronnebypartiet:

– Ge ledningen pulkan! Spark är för dyr!

Mats Harrysson, Dokumentärfilmare:

– Tjänstemän får ha vilken åsikt dom vill – privat. Att gå ut och uttrycka sina åsikter genom sin tjänsteställning är förödande för det demokratiska, politiska landskapet. Det måste någonstans ha gått snett när man uttrycker sig genom insändare i en tidning. Vem kan i fortsättningen lita på dessa tjänstemän.

Gruppen ”Vi som vill ha ett modernt sjukhus i Blekinge”:

– Förtroendet för tio av landstingets topptjänstemän är rubbat. Man får anta att de har godkännande från, eller blivit pressade av de styrande partierna att agera som de gjort men det är svårt att förstå hur de kan fortsätta på sina positioner efter det utspel de gjorde i lördags. Peter Lilja, Bengt Wittesjö, Tina Möller, Anders Rehnholm, Håkan Bergevi, Per Johansson, Agneta Kalmins, Gunilla Skoog, Jonas Kullberg och Madeleine Flood borde alla ta konsekvenserna av sitt agerande och inse att deras förtroende som ledande tjänstemän i Blekinges största kommunala organisation är förbrukat. Det är dags att inse att ni blivit offerlamm i den här politiska debatten.

Ronny Söderberg, Backaryd:

– Vi väljare skiter i vad tjänstemännen tycker och har för inställning i frågan. Det är våra skattepengar som vi vill ska användas på rätt sätt, klokt och långsiktigt, vilket är ett politiskt beslut. BYGG NYTT SJUKHUS NU!!

Landstingets tjänstemän politiska

Publicerat 2014/02/15 av Bengt Mauritzson

Den insändare som i dag har publicerats i Sydöstran och är undertecknad av tio tjänstemän ur Landstinget Blekinges tjänstemannaledning är det största övertramp jag har upplevt som journalist i Blekinge.

Insändaren är exempellös därför att tio ledande tjänstemän inte drar sig för att ta klar politisk ställning i landstingets största ekonomiska satsning i modern tid. Hur skulle det t.ex. se ut om ledande tjänstemän agerade på liknande sätt i kommunala frågor?

När ärendet nu är bordlagt i den politiska behandlingen vill tjänstemännen ta över när de förordar att landstingsdirektör Peter Liljas utredning måste gälla. Extra anmärkningsvärt och allvarligt är naturligtvis att Peter Lilja i och med insändaren talar i egen sak. Detta dessutom i ett läge när allt fler politiker anser att underlaget i just Liljas utredning har mycket övrigt att önska.

Jag kan efter att ha läst insändaren från landstingets ledande tjänstemän bara ha följande upplevelse:

I nordkoreansk anda betygar tjänstemännen ledaren sin vördnad.

Vi väljare bryr oss inte om vad tjänstemännen har för inställning i frågan. Det är våra skattepengar som vi vill ska användas på rätt sätt, klokt och långsiktigt, vilket är ett politiskt beslut.

Tjänstemän som i detta fall tar så tydlig politisk ställning bör snarast bytas ut.

Frågan är dessutom – är den politiska s-ledningen nu så desperat att man tar tjänstemännen till hjälp i ett försök att genomdriva frågan utan att ge svar på alla ekonomiska frågor? Jag tar för givet att de tio tjänstemännen före publicering har informerat den politiska ledningen. Skadan är redan skedd men blir i det läget än mer skandalös.

För att i någon mån reda ut begreppen måste snarast landstingsrådet Kalle Sandström, s, ta avstånd från insändaren.

Insändaren är också det hittills värsta beviset på hur ledande tjänstemän tar politisk ställning för den majoritet som nu tycks bestå av socialdemokrater, miljöpartister och någon kristdemokrat.

Landstingets kansli skulle må bra av en rejäl utrensning eftersom tjänstemännen nu är så starkt uppbundna så att de inte drar sig för att avslöja var de hör hemma politiskt.

Vad har t.ex. kommunikationsdirektör Madeleine Flood eller förvaltningschefen för folktandvården med det politiska beslut som ska tas i snar framtid? Kommunikationsdirektörens uppgift är att informera om landstingspolitikernas beslut, inte att ta ställning politiskt.

Inte minst när tjänstemännen skriver i insändaren ” att de har respekt för politiska processen och behovet av att få ett fullgott faktaunderlag inför beslutsfattandet”, ja, då är de än mer pinsamma eftersom de i nästa andetag påstår att nuvarande lokaler inte alls är undermåliga. Därmed har de inte bara skåpat ut utredaren Ronny Petterssons utredning utan även slagit revisorerna på fingrarna.

I och med insändaren har tjänstemännen skrivit under sin egen uppsägning!

Nedan kan du ta del av insändaren. Glöm inte klicka för större bild.

Blekingesjukhusets lokaler misskötta

Publicerat 2014/02/11 av Bengt Mauritzson

Landstingsdirektör Peter Lilja spelar ett högt spel för närvarande. När han underkänner en utredning signerad Ronny Pettersson, utredare i landstinget i drygt 35 år, tar han en stor ekonomisk risk.

Lilja påstår nämligen att det endast finns en utredning som kan gälla och det är hans egen. I den slår han fast att de två Blekingesjukhusen i Karlskrona och Karlshamn kan lappas och lagas för en summa av 3,5 miljarder kronor.

Hur vet han det? Ännu har han inte visat några trovärdiga siffror och när nu revisorerna riktar häftig kritik mot landstingsledningen för lång tids misskötsel av sjukhuslokaler är det naturligtvis Peter Lilja som sätts i blixtbelysning och måste avkrävas ansvar.

Det finns ett system för registrering och planering av fastighetsunderhåll men i praktiken har detta inte använts på åtta (8) år!!! Inte sedan 2006 har landstinget genomfört några statusbesiktningar av lokaler!

Naturligtvis är landstingsdirektör Peter Lilja ytterst ansvarig för denna grova försummelse. Men än värre och allvarligare är att han grundar sin utredning och ekonomiska kalkyl utifrån ett lokalinnehav som inte har statusbesiktigats på åtta år. Naturligtvis kan framtida renoveringsbehov och kostnader för detta bara bli till en grov uppskattning. Det är detta revisorerna nu med kraft påtalar och kräver en åtgärdsplan senast april månad. Summan för underhåll har flera år varit klart lägst i landet.

Detta till trots vill Peter Lilja att politiker och allmänhet ska tro mer på hans utredning än den Ronny Pettersson tagit fram.

Det är inte enbart sjukhuslokaler som missköts och snabbt förfaller. Vi har Bräkne-Hoby folkhögskola där inte heller något underhåll har utförts och nu riskerar skolan att tvingas flytta till andra lokaler. På grund av bristande underhåll pekar nu landstingets egen utredning på att en upprustning skulle bli allt för kostsam. Vi har också parkeringshus som har tvingats stänga på grund av rasrisk.

Landstingsdirektör Peter Lilja är ansvarig tjänsteman men ytterst är det politikerna som har att ansvara för hur skattemedlen används. Detta fall med ren misskötsel, nu påtalad av revisorerna, är allvarligt och jag förstår mer än väl att politiker som nu står inför den största investeringen någonsin vill ha klara redovisningar. Det är ytterst deras heder som står på spel. Vem kan försvara icke utfört underhållsarbete? Så får inte skattemedel hanteras.

När Peter Lilja nu uttalar sig i media och är bekymrad över en bordläggning av sjukhusfrågan har han ingen att skylla på. Han bör snarast ställa sig frågan – hur kunde jag komma fram till summan 3,5 miljard för att lappa och laga lokaler?

Ronny Pettersson å sin sida är hur säker som helst på vad som bör ske med de hårt nedgångna sjukhuslokalerna:

– Frågan är inte OM lokalerna ska rivas utan NÄR.

Bengt Mauritzson

Ordet föddes fritt – låt det leva

Etikettarkiv: Nytt sjukhus