Utredning om hjälpmedel missar målet

En offentlig hjälpmedelsutredning (SOU 2017:43) föreslår att det i hälso- och sjukvårdslagen ska införas en definition av begreppet hjälpmedel. Detta för att förtydliga sjukvårdshuvudmännens skyldighet att erbjuda hjälpmedel.

Vidare föreslås att Socialstyrelsen regelbundet ska följa upp hjälpmedelsförskrivningen bland annat i form av jämförande statistik.

Förslagen i utredningen, som är ute på remiss till den 26 oktober, räcker inte. Det anser Neuroförbundet som efter årets ”Neurorapport” (enkätundersökning bland 2000 medlemmar) kräver en rättighetslag som ska innebära att större rättvisa ska bli följden när det gäller hjälpmedel i landets alla kommuner.

I dag delas ansvaret för hjälpmedelsförsörjningen mellan kommuner och landsting respektive regioner och det är detta som bidrar till att hjälpmedelssituationen upplevs olika i olika delar av landet.

Vid ”Neurodagen” på Ronneby brunn i morgon måndag diskuteras bl a dessa frågor med inbjudna föreläsare.

”Neurorapporten” för Blekinge visar bl a följande behov hos hjälpsökande:

”Jag har det nödvändigaste men har inte kunskap om det finns mera som kan underlätta”.

”Jag skulle behöva fler träningshjälpmedel”.

Allvarligast är att tillgången på hjälpmedel inte överensstämmer med övergripande samhällspolitiska mål som självständighet och delaktighet. Därför anser Neuroförbundet att följande mål ska vara en självklarhet.

  • Personliga hjälpmedel efter behov.
  • Välfungerande hjälpmedelsförsörjning.
  • Rättighetslag med rätt att överklaga.

Den offentliga hjälpmedelsutredningen föreslår bl a följande:

  • att det i hälso- och sjukvårdslagen ska införas en definition av begreppet hjälpmedel, som förtydligar sjukvårdshuvudmännens skyldighet att erbjuda hjälpmedel.
  • att Socialstyrelsen regelbundet ska följa upp hjälpmedelsförskrivningen bland annat i form av jämförande statistik.
  • en ny bestämmelse om hjälpmedelsavgifter, i hälso- och sjukvårdslagen. Genom att införa en uttrycklig regel om hjälpmedelsavgifter blir det tydligt att sådana avgifter får tas ut och under vilka förutsättningar det kan ske. Dessutom föreslår utredningen en ny punkt i hälso- och sjukvårdslagen som tydliggör att besöksavgifter som tas ut i samband med behovsbedömning och hjälpmedelsförskrivning omfattas av högkostnadsskyddet i öppenvård.
  • att ett förtydligande görs av Myndigheten för delaktighets roll samt tre uppdrag till myndigheten för att förstärka dess arbete med individstöd.
  • att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering ges i uppdrag att kartlägga befintligt kunskapsläge, inklusive bristande evidens och kunskapsluckor på hjälpmedelsområdet.
  •   att Socialstyrelsen får i uppdrag att kartlägga och sprida goda exempel på systematiskt jämställdhetsarbete inom hjälpmedelsområdet.
  • Neurodagen genomförs på Ronneby brunn måndagen den 2 oktober klockan 13-17.

Samhället sviker funktionsbegränsade

NeuroVi lever i dag i ett informationssamhälle. Många upplever att de dränks av information. Många får svårt att välja bort den oviktiga informationen.

Men mitt i detta enorma informationsflöde finns det utsatta människor som inte får den information som de är berättigade till. Det handlar om människor med skiftande funktionsnedsättning som blir utan såväl vård som rehabilitering. Samhället sviker genom att inte leva upp till den sjukvård som har utlovats.

Neuroförbundet i Blekinge och dess medlemmar är hårt drabbade. Det visar en färsk rikstäckande undersökning som bildar grund för den konferens som arrangeras på Ronneby brunn i morgon tisdag. Neurodagen 2015 arrangeras av Neuroförbundet i Blekinge och är tänkt att bli en informationsdag för medlemmar men i högsta grad en signal till samhället att vakna.

Rapporten visar stora brister i såväl rehabilitering som information om att den finns och hur den egentligen ska fungera.

Neuro 2I Blekinge är det t ex många fler än i riket som helhet som säger att de inte har någon form av neurologisk rehabilitering, 64,7 % jämfört med riket 38,6 %. Väldigt få har kontakt med sjukgymnast i Blekinge 5,9 % jämfört med riket 31,1 %. Det är även färre som tränar själva.

I Blekinge är det knappt var fjärde som anser att de fått tillräcklig information om neurologisk rehabilitering, 23,5 % jämfört med 33,4 % i riket.

Anmärkningsvärt är också att hela 75 % av Neuroförbundets medlemmar i Blekinge är ganska eller mycket missnöjda med den neurologiska rehabilitering de får vilket är markant sämre än riket som stannar på 55,3 %.

Rapporten visar med all tydlighet att situationen för människor med behov av neurologisk vård och rehabilitering har fått det betydligt sämre i Blekinge.

Neuroförbundet i landet har länge arbetat med idén att människor med någon form av funktionsnedsättning ska få en riktig chans på arbetsmarknaden. Flexjobb är metoden, menar förbundet som skulle kunna hjälpa många till en anpassad anställningsform till 100 procent.

Grundprincipen är likvärdig lön för likvärdigt arbete. Flexjobbare ska få 100 procent av lönen för att arbeta 100 procent av sin arbetsförmåga. Löner sätts efter kollektivavtal. Metoden har använts i Danmark sedan 1998 och med stor framgång.

I senaste valet lovade Socialdemokraterna att införa flexjobb men tyvärr, säger Neuroförbundet, stannade det vid en målsättnjing.

Neurodagen arrangeras på Ronneby Brunn i morgon mellan 14.30 och 18.45. Föredragshållare är Håkan Johansson, Neurolog vid Blekingesjukhuset. Marie-Therese Siggelkow, Försäkringskassan och Matilda Mattisson, Arbetsförmedlingen. Inledare är Billy Lannér, Neuroförbundets ordförande i Blekinge.