Dags för näringslivschefen att vakna

I dag måste frågan ställas – i vilken verklighet lever Ronnebys näringslivschef, Torbjörn Lind? Frågan ställs av många Ronnebybor efter ett inslag i SVT:s Blekingenytt i går kväll. Inslaget handlade om de två senaste beskeden om företagsnedläggningar, nämligen Södra Cells trägolvsfabrik, Berg och Berg i Kallinge och Sifo i Ronneby. Sammantaget handlar det om 90-talet arbetstillfällen.

Av tv-inslaget framgick att detta inte bekymrar näringslivschefen på minsta sätt och dessutom kände han inte ens till att Sifo hade planer på att avveckla verksamheten i Ronneby.

Jag har i dag talat med en synnerligen väl uppdaterad person i Ronneby som var så upprörd efter inslaget att han i dag redan tidigt på morgonen försökte nå Torbjörn Lind per telefon. Han var dock inte tillgänglig varför den uppringande hänvisades till kommunens medborgarservice.

En politiker med plats i kommunens Näringslivsråd var också förvånad över att ingen information om de två företagsavvecklingarna gavs när rådet sammanträdde så sent som i onsdags. Samma dag som media nåddes av information om nedläggningarna!

Det mest anmärkningsvärda är när Torbjörn Lind uppger att han inte hade någon information om nedläggningen om Sifo. I så fall är han den i Ronneby som är minst informerad av alla. Detta är nämligen en ”snackis” som har pågått bland invånarna de senaste fyra åren. Verksamheten har successivt bantats betydligt och dessa signaler borde rimligen ha nått ner för berget och in till stadshusets politiska ledning och inte minst till näringslivschefen.

Helt plötsligt är det, enligt näringslivschefen, ingen stor skada som sker när 90 arbetstillfällen försvinner. Detta uttalat i en kommun som länge tyngts av hög arbetslöshet, inte minst bland ungdomar.

Just Sifo har under åren varit en betydelsefull arbetsgivare för såväl nyexaminerade ungdomar men också för kvinnor. Dessa två kategorier var huvudmålet för kommunens företrädare när man i slutet på 1989 fick Sifo att etablera sig i Ronneby. Uppbyggnaden av den dåtida telefoncentralen genomfördes 1990 och 1991. Sifo investerade 25 miljoner men av stor betydelse var naturligtvis också ett väl tilltaget statligt lokaliseringsstöd.

Kan inte låta bli att tänka tillbaka på hur kommunens ledning tidigare arbetat för att om möjligt lindra skadeverkningarna av företag som har lagts ner. Man försökte i varje fall föra en dialog för att om möjligt hjälpa till att behålla företag som på något sätt börjat snegla åt flytt eller nedläggning. Då gällde det att slå vakt om varje arbetstillfälle.

I dag får jag en bild av en näringslivschef som inte alls är oroad. Det finns så många jobb på ingång. Med andra ord inget att oroa sig över att 90 jobb försvinner. Så många nya etableringar kan väl knappast vara på gång till Ronneby. Det gäller inte enbart att brösta sig över nya etableringar, typ Viggen-området, utan också värna det som redan finns. Nu tycks ingen dialog mellan företag och kommunledning förekomma. Att inget nämndes på Näringslivsrådets sammanträde samma dag som nedläggningsbeskeden kom till media vittnar med all tydlighet om detta.