Midsommarafton med tågstrul

DSC04914

Att resa är att upptäcka. Upptäcka vad? Om tåget kommer i tid? Kommer det någonsin och kommer det att gå ända fram? Är toaletterna avstängda? Finns det mat och dryck ombord? Får jag sittplats?

Det är mycket som ska klaffa när man gör en resa i dag. Jag träffade två resenärer på midsommarafton. De var trötta men ändå rätt sansade resprövningarna till trots.

De kom till stationen i Lund halv nio på morgonen. Resan skulle avslutas med avstigning i Bräkne-Hoby. Resan slutade i Karlshamn där de hämtades upp med privatbil. Då var klockan strax efter tre på eftermiddagen. Skulle de ha fortsatt resan hade de fått byta till landsvägsbuss, som kanske skulle kommit.

Tågstrulet i södra Sverige har pågått under hela midsommarhelgen och orsakades av ett blixtnedslag i Åkarp mellan Malmö och Lund. Detta resulterade i ett signalfel och flera tåg fick ställas in. På stationen i Lund var informationen osäker för att inte säga ofullständig och långa stunder frånvarande.

När besked gavs från högtalarna var det en informatör som lärt sig läxan att i lägen som dessa gardera sin egen information. Tider angavs men med brasklappen att tiden kunde plussas på eller kanske rent av minskas.

Landsvägsbussar brukar ersätta strandsatta tåg men denna dag efter blixtens otrevliga träffsäkerhet fanns inga bussar att uppbringa. Mer rätt är att inga busschaufförer gick att få tag på. Inte en midsommarafton. Att det också är en betydande resdag och landets mest omhuldade ”nationaldag” tas ingen hänsyn till. Trafikbolagen, som alla andra, arbetar med slimmad personaltäthet som inte ger utrymme till personal i reserv.

När ett tåg väl rullade in på stationen i Lund var det redan trångt och rörligheten ombord på tåget begränsades betydligt vilket ställde till nya problem när det meddelades att flera toaletter ombord var avstängda. De som kunde användas låg naturligtvis anttingen sist eller främst i tåget. Tala om spänningsmoment!

Konduktören ombord försökte lätta upp stämningen men hens gamla klyschor var bara svåra att förtränga när resenärer på väg till årets viktigaste middag i det gröna, sill, nubbe och nypotatis såg detta såväl som jordgubbar och grädde fara all världens väg.

Dom resenärer jag skulle ha delat middagsbordet med landade i Ekfors utanför Bräkne-Hoby när vi andra satt och längtade efter den traditionella jordgubbstårtan. Således ett blixtnedslag i Åkarp som även påverkade oss som kommit i tid med privatbil. Att tvingas vänta ett par timmar på en utsökt tårta spetsad med jordgubbar kan vara en prövning i sig även om man sitter i vår vackra natur med solvarma vindar och med toaletten inom några meters räckhåll.

Jag måste säga att jag var ordentligt imponerad av resenärernas lugn och behärskning när vi pumpade dem på uppgifter om hur resan mellan Lund och Karlshamn med sex timmars stillasittande egentligen varit. I detta sammanhang hade naturligtvis god sill, nypotatis och en nubbe en viss inverkan.

Resten av midsommarafton förflöt precis så behagligt och festligt som midsommaraftnar ska upplevas. Årets upplaga dock oförglömligt solig och varm. Jag tror resenärerna i dag delar min uppfattning.

Midsommardans i Trehörnan

Midsommarafton 2015 måste historiskt vara en av de blötaste någonsin och då menar jag naturligtvis regnet och haglen som föll denna junidag. Men det fanns firare av denna sommardag som hade verklig tur. Jag upplevde den i byn Abborremåla mellan Backaryd och Hallabro. En riktig ”Bullerby” med röd/vita längor tätt inbäddade i sommargrönska med knott och allt som tillhör.

DSC04072

I en liten glänta mitt i byn och kallad ”Trehörnan” bjuds det in till dans, sång och lekar runt midsommarstången. Ibland är musikanterna få, men som i år riktigt många. Lekledare fanns också på plats.

Tydligen är det gubbarnas (se blogginlägg nedan) uppdrag att klä majstången. När den är välklädd bärs den på starka armar genom byn, ingen längre sträcka men fullt värdig en by med känsla för att bevara traditioner.

DSC04082

I den här byn har två kändisar vuxit upp. Jag tänker på musikanten och författaren, Curt Johansson och kommunalrådet i Ronneby kommun, Roger Fredriksson. Roger pekar med ena handen mot det hus där han växte upp, med den andra handen viftar han bort knott som naturligtvis gottar sig extra mycket denna dag med många stickobjekt.

DSC04081

Denna dag är det ganska kändistätt på ”Trehörnan”. När t o m solen letar sig fram mellan molnen och regnet dragit vidare söder över då droppar det in allt fler som tar plats i dansen.

Plötsligt kommer tv-kändisen från Skånepolisen gående, informatören Ewa-Gun Westford. Här finns en känd riksdagsledamot som är respektive till Roger Fredriksson, som hon träffande uttryckte det, Åsa Coenraads. Här fladdrar också filmaren Mats Harrysson fram runt majstång och lekande gubbar och gummor. Han håller på att slutföra en film som handlar om musikanten och författaren Curt Johansson, i dag 91 år.

DSC04085

Naturligtvis är Curt på plats med fiolen. Han missar sällan några spelningar och för sina insatser inom folkmusiken blev han 2011 hedrad med ett ”Alice Tegnér-stipendium”. Motiveringen löd: ”Han tilldelas utmärkelsen för sin breda kulturhistoriska gärning inom folkmusik och dans”.

Han är numera bosatt i Karlshamn men borde inte hindra Ronneby kommun från att i år tilldela honom sitt kulturpris. Han har skrivit ett stort antal historiska böcker och dessutom gjort en storstilad insats inom folkmusiken.

DSC04075

När jag lämnar byn gör invånare med vänner sig beredda att bänka sig vid det lika obligatoriska långbordet. I år av försiktighetsskäl inomhus. Längs den slingrande grusvägen ut från byn är sommarblomstrens artrikedom bedövande vacker.  (Obs! Klicka för större bilder)

 

Svenska gubbar en bristvara

Jag har funderat en del över fenomenet, men nu tycks jag inte längre vara ensam om mina tankar. Nu har t o m media börjat uppmärksamma bristen på svenska gubbar.

Jag tycker att bristen är mest märkbar när jag gör ett eller annat teaterbesök. Salongerna brukar mestadels vara besuttna av besatta damer. Samma brukar förhållandet vara när besök görs på andra kulturella arrangemang.

Var är gubbarna, brukar jag tänka medan jag låter ögonen svepa över församlingen. Samma är förhållandet när det gäller föreningslivet och det ideella arbetet. Damer kokar kaffe. Damer brer mackor. Damer bakar våfflor. Damer så långt ögat når.

Men närma dig en grill, liten som stor och du kan se minst en eller möjligen två gubbar stå i röken. Märklig fördelning. Inte många gubbar, men precis lagom. Fler skulle bara göra damerna nervösa.

gubbar

Men det är något lurt med det här med gubbar som bristvara. På hockeymatcherna finns dom och även på andra idrottstävlingar. Men där finns också damer, ja, kvinnor även om gubbarna fortfarande är i majoritet.

När gubbar nu är en bristvara i Sverige och tidningarna slår upp detta med nästan krigsrubriker, alltså stora bokstäver, blir därför nästa fråga – bristvara, men på vilket sätt? Är det brist på gubbar rent statistiskt eller är det brist på gubbar jämfört med damer eller rent av brist på aktiva gubbar i största allmänhet.

Jag läser hastigt vad en slags expert på området, en man från LRF!!??, säger till tidningen:

-Det är ju en katastrof för svenska folket…

Katastrof??!!

I artikeln heter det vidare:

”I maj såg det ut att gå vägen. Men nu står det klart att det kommer att råda brist på svenska gubbar till midsommar”.

Aha. Nu förstår jag. Gubbarna uteblir även till midsommardansen. Ja, kanske stämmer även den spaningen. Det brukar mest vara mammorna som dansar med barnen runt stången.

Det är fortfarande tidig morgon och när jag efter två koppar kaffe återvänder till tidningen ser jag liksom lite klarare. Rubriken stämmer fortfarande och den är så stor att jag knappast kan missa den, men jag har tydligen missat något i den s k brödtexten.

Det är brist på svenska jordgubbar till midsommar!

Med andra ord den gamla vanliga visan. I år har rubrikmakarna känt sig manade att ändra lite i rubriken. Lurigt som tusan och aningen bedrägligt beteende, i alla fall gentemot oss morgonpigga men inte fullt vakna gubbar. Tydligen är det också meningen att rubrikerna nu ska locka när nu inte längre överdrifterna kan säljas med hjälp av löpsedlar.

Glad Midsommar!