Landstinget backar om föreningsbidrag

Ett tjänstemannaförslag inom Landstinget Blekinge som på ett nytt sätt och mer överbyråkratiskt skulle införas har nu skjutits på framtiden. Ärendet återremitterades vid landstingsstyrelsens sammanträde den 9 april. Kravet på en återremiss kom från alliansen med liberalen, Nils Ingmar Thorell i spetsen.

När ärendet nu åter dyker upp på styrelsens sammanträde kommande måndag (28.5.2018) är förslaget att en utredning ska genomföras. Alla bidrag, inte enbart landstingets utan också Region Blekinges, ska nu studeras för att man ska få enhetliga regler för utbetalning av föreningsbidrag. Ett eventuellt nytt bidragssystem kan införas först 2020.

En bra lösning med tanke på att Landstinget och Regionen blir en och samma organisation från årsskiftet 2018/2019.

Ni som missade mina två tidigare blogginlägg i ärendet får nu en ny möjlighet att ta del av hur förslaget var utformat och vad det kunde leda till och hur diskussionen lät när ärendet debatterades den 9 april.

Det överbyråkratiska förslag som landstingets ledning vill införa i Blekinge när det gäller föreningsbidrag är för tillfället stoppat. Alliansens partier med Nils Ingmar Thorell, l, i spetsen krävde återremiss och en justering av tjänstemannaförslaget och lyckades också med detta.

Det hade krävts 15 ja-röster för en återremiss med enkel majoritet och det blev 17. Ärendet skickas därmed tillbaka för ytterligare hantering.

-Jag tycker att liggande förslag andas misstänksamhet mot föreningslivet och det beklagar jag, sa Thorell i ett av sina inlägg och slog verkligen huvudet på spiken när han tillade:

-Ni säger att vi ska vara noga med skattepengar och det är jag den första att ställa mig bakom, men vi ställer inte samma krav på oss själva när skattepengar betalas ut som partistöd.

-När partistöden betalas ut till de politiska partierna är de inte bundna av regler eller redovisningar av det slag som nu ska krävas av föreningslivet. I det fallet är det generella regler som gäller, sa Nils Ingmar Thorell.

Pensionärsföreningar och anhörigföreningar som ideellt arbetar för att skapa goda förutsättningar för en god hälsa, inte minst i förebyggande syfte, ska nu straffas istället för att belönas för sina insatser.

Landstinget Blekinge är på väg att införa en byråkratisk hantering som för tankarna åtskilliga år tillbaka i tiden och inte minst till den stora grannen i öst. Det tjänstemannaförslag som ledande politiker är på väg att genomföra kan endast gynna en grupp, nämligen tjänstemännen som med ökat blankettraseri ser nya arbetstillfällen skapas. Anledningen sägs vara att Landstinget vill anpassa till regionens regler när Landstinget och Regionen blir en organisation från 1.1. 2019.

Fram till i dag har pensionärsorganisationer i Blekinge som SPF och PRO erhållit en summa pengar per år som man kunnat använda utifrån sina olika behov. Naturligtvis har utbetalningar föregåtts av redovisade verksamhetsplaner och årsredovisningar men detta räcker inte längre, anser tjänstemännen i sitt förslag.

Nu ska ett årligt medlemsbidrag på 35 kronor per medlem utbetalas. Dessutom ska varje förening tilldelas 5 000 kronor årligen. Resterande anslag ska fördelas i förhållande till verksamhetens innehåll. Bedömningskriterierna är dom här:

– Samverkansaktiviteter

– Informations och opinionsbildande insatser

– Utbildningsinsatser

– Medverkan i Landstinget Blekinges verksamheter

– Medverkan i regional och/eller nationella aktiviteter

Av detta förslag framgår tydligt att varje aktivitet som pensionärsorganisationer vill genomföra ska föregås av ett blankettifyllande som saknar motstycke. Efter att ansökan skickats in till landstinget får förening eller distriktsorganisation snällt vänta på ett besked – godkänd eller underkänd ansökan?!

Detta medför ett trögt för att inte säga helidiotiskt merarbete för redan ansträngda ideellt arbetande ledare på förenings- och distriktsnivå. Verksamheter blir försenade eller inte alls genomförda.

Detta har också påtalats i den hittills genomförda politiska hanteringen i landstingsstyrelsen. Inte minst har mångårige föreningsledaren och politikern, Nils Ingmar Thorell, l, gjort allt för att få tjänstemannaförslaget stoppat i papperskorgen. I första omgången fick han hjälp av Jan Björkman, s, som ställde upp bakom Thorells krav på återremiss.

När frågan nu kommer upp i landstingsfullmäktige i morgon måndag (9.4) har Björkman rättat in sig i det s-politiska ledet. Nu kan endast en enkel majoritet begärd av Thorell rädda detta föreningsfientliga förslag. I varje fall ett tag.

-Jag har goda möjligheter att nå dit, säger Nils Ingmar Thorell numera också ordförande i SPF Seniorerna Blekinge.

Föreningsledare är tagna på sängen och är ännu så länge lyckligt ovetande om den ökade arbetsbörda som väntar. Jag kan bara ana hur reaktionen blir.

Ideellt arbetande människor ska belönas inte straffas för sina insatser.

Palmqvist (s) en joker i sjukhusfrågan

Den 19 februari 2014 publicerade socialdemokraten JanAnders Palmqvist i Ronneby en insändare i sjukhusfrågan. Frågorna var många och högst relevanta.

”Hur stort bedöms behovet av investeringar vara i nuvarande sjukhusbyggnader de närmaste 10 till 15 åren?”

”Hur mycket skiljer det i investeringsutgift jämfört med att bygga ett nytt sjukhus?”

”Vilka argument finns för att det krävs två sjukhus med ett befolkningsunderlag på en geografisk yta ungefär lika stor som Sundsvalls kommun?”

Sjukhusfråga

Det var tre av JanAnders Palmqvist bärande frågor när han då krävde svar av landstingsledningen. Så vitt jag kan erinra mig har varken han eller andra frågeställare fått svar på dessa frågor. Nu vet vi att Vänsterns gruppledare i landstinget, Erik Ohlsson, har reagerat över nya ekonomiska besked när det gäller kostnaden för att lappa- och laga de två nuvarande sjukhusen.

När man tidigare trumfade igenom inriktningsbeslutet att satsa 3,5 miljarder på att lappa- och laga var det just detta som Palmqvist riktade in sig på i sina frågeställningar.

”Hur stort bedöms behovet av investeringar vara i medicinteknisk utrustning de närmaste 10 till 15 åren och kommer det som återstår av föreslagna 3,5 miljarder att räcka till investeringar i byggnaderna?”

Det är dessa och flera andra adekvata frågor som landstingsledningen vägrat att svara på och samtidigt sagt nej till att förklara vad alternativet ett nytt sjukhus, centralt placerat i Blekinge, kan kosta. Hur ska då beslutande politiker i sin tur kunna ta seriös ställning när beslut nu ska tas i februari? Rimligtvis kan ingen politiker med hedern i behåll ta beslut på ett så bristfälligt underlag.

Jag vill nu också passa på att friska upp minnet på hur partierna röstade när inriktningsbeslutet om att lappa och laga togs i Landstingsstyrelsen den 7 april 2014.

På ja-sidan stod S, Mp,Kd, Fp (nu L) ocvh SD. Ett ja betydde upprustning av nuvarande två sjukhus till en kostnad av 3,5 miljarder kronor.

Nej-sidan bestod av M, V och C. M ville i det läget ha en folkomröstning. Om enigheten har blivit större i dag återstår att se. Nu kommer således vänstern att kräva en utredning värd namnet, nämligen vad alternativet att bygga ett nytt sjukhus kan kosta. Hur många kommer att sluta upp kring detta självklara krav? Nu handlar det om moral inför Landstinget Blekinges klart största investeringsbehov. Upp till bevis!