Blekinge landsting bör tvångsförvaltas

Kjell-Åke Björklund, Jämshög hade för en tid sedan framgång med en överklagan hos Förvaltningsrätten. Ärendet gällde ett beslut som tagits i nämnden för Blekingesjukhuset den 25 februari 2016 och som bl a innebar att dagakuten i Karlshamn ska stängas. Förvaltningsrätten gav Björklund rätt och upphävde beslutet som man ansåg tillkommit på ett sätt som strider mot kommunallagen.

Landstingets ledning har dock i sin tur tolkat beslutet på sitt sätt och beslutat att verkställa beslutet. Mot detta protesterar nu Kjell-Åke Björklund som ännu en gång vänt sig till Förvaltningsrätten. Nu begär han förnyad inhibition. Hans insändare kan du ta del av här:

”Lars Almroth (? ) och Kalle Sandström (S) tycks inte förstå eller begripa att Förvaltningsrätten har stoppat deras projekt med nedläggningen av dagakuten på Blekinge Sjukhuset i Karlshamn och de fortsätter precis som inget har hänt, men det finns ju större herrar än de här båda nämnda.

Jag kommer att anhålla hos Förvaltningsrätten om att införa inhibition igen och se till att de beslut som en gång har fattats av Förvaltningsrätten efterlevs av politiker och tjänstemän på Landstinget Blekinge. Det är nu dags att begära att Landstinget Blekinge skall tvångsförvaltas.

Det går inte längre att vi blekingar skall köras över av okunniga politiker och chefer som inte förstår vad demokrati är. Det är ju inte bara vi i västra Blekinge som blir utsatta för alla dessa övergrepp utan vi har ju också en väldigt duktig och kunnig personal vid Blekinge Sjukhuset i Karlskrona som också blir lidande av att dessa okunniga politiker och tjänstemän som jämt och ständigt skapar oro och stress på deras arbetsplatser. All personal på golvet i Landstinget Blekinge och invånarna i Blekinge förtjänar bättre chefer och politiker än de som nu beslutar över våra huvuden precis som man gjorde i diktaturstaten DDR.

För några år sedan hette skarprättaren Jan Svanell  men som blev kvick med att dra iväg när dåvarande Sjukvårdspartiet letade upp fakturor och handlingar på felaktiga köp utan att anbud lagts ut som kommunallagen föreskriver och som han inte kunde verifiera.

Det är också helt fel att med tvång driva igenom stora och enormt kostsamma förändringar mitt i en valperiod, det rätta vore att arbeta fram bra och genomarbetade förslag och åtgärder inför valet de två åren fram till 2018 och som väljarna då kan ta ställning till i ett demokratiskt val och inte driva igenom dem med DDR-diktaturfasoner.

När Kalle Sandström (S ) gör gällande att partiet är ett demokratiskt parti har han mycket grovt underskattat vad ordet demokrati betyder, men jag begriper ju att en före detta ombudsman inte besitter några större kunskaper och definitivt inte de kunskaper som erfordras för att få Landstinget Blekinge på fötter igen. Han har ju själv varit med om att skapa dessa enormt stora underskott och förluster som Landstinget har idag, vid valet 2010 och 2014 så skulle ju vårt Landsting bli så himla bra enligt de storvulna vallöften som ställdes ut då.

För min personliga del har jag den förhoppningen att det vilande Sjukvårdspartiet Blekinge aktiveras snarast för att ställa upp i Landstingsvalet 2018 i samtliga kommuner i Blekinge. Alla de som känner sej manade att bidra med en insats kvinnor, män och framför allt de yngre som skall ta över som är Blekinges framtid, ni behöver inte vara rädda att jag finns med på vallistan man kan ju var amedlem i ett parti ändå och bidra med andra uppdrag.

Till sist uppmanar jag alla blekingar i både östra och västra Blekinge att ni skapar egna och bra förutsättningar att på demokratisk väg med ett uppvaknat Sjukvårdsparti Blekinge som ställer upp i hela Blekinge för detta är ju det enda sättet att rätta till och skapa bra förutsättningar för en bra sjukvård i vårt län eftersom de partier som företräder opinionen har en benägenhet att inför varje val lova guld och gröna skogar men som dagen efter valdagen inte kan komma ihåg vad man lovat dagen innan.”                                                                                                                    

Kjell-Åke Björklund, Jämshög

Landstingsnämnd tog olagligt beslut

Två västblekingar fick rätt i sina överklaganden när det gäller laglighetsprövningen av ett uppmärksammat beslut i Nämnden för Blekingesjukhuset den 25 februari i år.

Förvaltningsrätten i Växjö upphäver därför nämndens beslut att stänga dagakuten i Karlshamn. Rätten konstaterar att Fullmäktige borde ha beslutat i frågan. Nämnden har således inte haft kompetens att besluta i aktuell fråga, säger Förvaltningsrätten. Det överklagade beslutet strider alltså mot kommunallagen och ska därför upphävas.

Det är två västblekingar, Kjell-Åke Björklund, Jämshög och Kjell Hallberg, Sölvesborg som nu röner framgång i sina överklaganden. Båda är väl insatta i den sjukvårdsdebatt som har pågått under många år och där speciellt vården vid Blekingesjukhuset i Karlshamn varit föremål för neddragningar.

-Det är med stor tillfredsställelse jag mottagit Förvaltningsrättens fällande dom i ärendet om dagakutens stängning vid Blekingesjukhuset i Karlshamn, säger Kjell-Åke Björklund. Han fortsätter:

-Det känns väldigt bra när rättvisan finns och att det finns jurister som är rakryggade nog och dömer vad kommunallagen säger.

Nämnden för Blekingesjukhuset i Blekinge landsting beslutade den 25 februari i år under paragraf 27 att ge förvaltningschefen uppdrag att starta avancerad sjukvård i hemmet, starta specialiserad rehabilitering i hemmet, implementera det nya konceptet för omhändertagande av akuta tillstånd för invånarna i västra Blekinge samt fortsätta arbetet med att utveckla arbetstidsmodeller och bemanningstal.

Detta beslut av nämnden var alltså olagligt och skulle ha underställts Landstingsfullmäktige för beslut.

Landstinget har å sin sida i ett yttrande till Förvaltningsrätten hävdat att man motsätter sig överklagandet med motiveringen att nämnden är självständig och direkt underställd fullmäktige.

Nämnden för Blekingesjukhuset leds av ordförande, Christel Friskopps och JanAnders Palmqvist, förste vice ordförande. Båda socialdemokrater.

Avhopp påverkar antal vårdplatser

Landstinget Blekinge hade planerat att i sommar dra ner antalet vårdplatser med en femtedel. I siffror betyder detta att man har kvar ca 270 platser vilket ledningen för några veckor sedan ansåg att man skulle uppnå.

I dagarna har det dock visat sig att man tvingas dra ner med ytterligare 20 vårdplatser. Förklaringen är den vanliga – brist på sjuksköterskor. Den nu i sista stund uppkomna bristen beror på att redan kontrakterade nyutexaminerade sköterskor har tvingats hoppa av – de klarade inte sista tentamen!

Till följd av detta infinner sig några frågor:

  • Är undervisningen undermålig?
  • Är eleverna sämre motiverade än tidigare?

Landstingets brist på strategi kostsamt

Jag sitter på kammaren och funderar. Utanför fönstret tornar mörka, regntunga moln upp sig vid horisonten. Framför mig på skrivbordet ligger en färsk artikel. Den berättar att landstinget måste flytta sitt lager för sjukvårdsmaterial från sjukhusområdet i Karlskrona till Nättraby. Anledning – trångboddhet!

Artikeln har antagligen inte rönt någon större uppmärksamhet hos allmänheten. Däremot vi några tusen i Blekinge som har kämpat för ett nytt och centralt placerat sjukhus har höjt på ögonbrynen och mumlat – vad är det vi och en viss utredare hela tiden har påpekat? Det är för trångt att bygga mer på berget i Karlskrona. Nu har en annan ledande tjänsteman inom landstinget konstaterat samma sak.

Det går inte att undvika tanken – vad skulle Blekinge och landstinget tjäna i såväl slantar som samhällsplanering om vi fick strategiskt tänkande politiker på beslutande stolar?

Per Johansson, chef för landstingsservice, påstår i artikeln att det är svårt att bygga ut på sjukhusområdet. Det är redan trångt på berget och begränsningarna betydande. Johansson påpekar också ett snabbt växande problem, nämligen det trafiktekniska. Detta är precis vad vi många hela tiden har påtalat när det gäller placeringen av ett sjukhus för hela Blekinge.

Anledningen till att man valt att förlägga centrallagret till Nättraby är b a att vägnätet inte klarar mer. Det är trångt på bergknallen mellan huskropparna. Problem som man hade sluppit med en ny sjukhusbyggnad på annan plats i Blekinge.

Närmast häpnadsväckande är det att placera ett nybyggt materiallager i Nättraby (Karlskrona kommun) när man vet att landstingsservice från detta lager även ska serva sjukhusen i såväl Blekinge (Karlskrona och Karlshamn) som sjukhusen i Växjö och Ljungby.

Därtill för landstingsservice samtal med länets kommuner om att sköta även deras leveranser av sjukvårdsmaterial. Att då placera vårdlagret i östra hörnet av länet är både dumt och högst olönsamt även ur miljösynpunkt. Det mest optimala hade naturligtvis varit att placera vårdlagret på en central plats för riksväg 27 och E 22, nämligen Blekingska vägkrysset Sörby i Ronneby.

Så strategiskt tänker inte politiker som är förblindade av bypolitikens förbannelse och som väljer bort ekonomiskt tänkande när det gäller att slå vakt om ett 20-tal arbetstillfällen som inte får gå Karlskrona ur händerna.

Det är fastighetsbolaget Acrinova i Ängelholm som ska bygga ett nytt vårdlager i Nättraby på 3000 kvadratmeter. Landstinget ska hyra lokalen.

När blir Landstinget Blekinge en angelägenhet för hela länets befolkning och inte enbart en arbetsgivare med Karlskronamärkta glasögon?

Vrickning ledde till ömma röda tår

Tänk vad en vrickad fot kan åstadkomma. Trots sin blålila färg sågs den ändå som enbart blå och det innebar att någon som kallade sig ”en sjuksköterska och en kurator” på grund av detta såg rött och spydde galla.

Man tyckte att den vrickade foten satt på fel person. Denna gång råkade foten tillhöra en moderat politiker, dessutom landstingspolitiker och sådana ska tydligen placeras sist i kön om de över huvud taget ska tillåtas besöka länets akutmottagning i Karlskrona.

Foten 1

Hur som helst – vrickad fot eller vrickad debatt – har fram till nu resulterat i 5 insändare (BLT, Sydöstran), en artikel (Sydöstran) och en ledarkommentar (BLT).

Det handlar om landstingspolitikern och moderaten, Lennarth Förbergs vrickade fot. På Facebook beskrev han det mottagande han fick som patient på akutmottagningen i Karlskrona. Inlägget resulterade i 370 delningar, 500 gillanden och 180 kommentarer.

Jag citerade Lennarts hela inlägg i min blogg den 14 maj och publicerade dessutom en bild på hans ömma fot. Därefter tog debatten full fart.

En anonym insändare med signaturen ”En sjuksköterska och en kurator” publicerades i Sydöstran den 17.5. En i flera stycken unik insändare därför att den präglades mer som som ett politikskt inlägg än som en medicinsk- och sjukvårdsinriktad kommentar. Moderaternas syn på sjukförsäkringen var bl a målet för det hatiska inlägget.

Fot 3

Insändaren gav också Sylvia Asklöf Fortell, politisk chefredaktör på BLT, anledning att i ett ledarstick göra en satirisk kommentar med rubriken – ”Länets mest delade fot”. Hon skrev:

”Får man egentligen åka till en akut med stukad fot eller ska man linda den själv? I synnerhet om man är landstingspolitiker?”

Den starkt politiserade insändaren har varit publicerad i såväl Sydöstran som BLT och har i båda fallen bemötts av Lennarth Förberg. Han har bl a svarat så här:

” Jag gnäller inte över min stukade fot, den gav mig en inblick i hur det är att vara patient”.

Förberg har också, skriver han, svårt att förstå varför ”En sjuksköterska och en kurator” öser så mycket hat över honom.

Fot 2

För mig är hatet och den starkt politiska vinklingen i insändaren ganska självklar. Det är helt enkelt svar på hur Lennarth Förberg avslutade sitt inlägg på Facebook och som jag ordagrant citerade i denna blogg. Jag upprepar citatet:

Hjälp oss att byta politisk ledning i landstinget Blekinge. Låt Alliansen ta över i nästa val.”

Jag känner igen ordval och sättet att uttrycka sig i insändaren och signaturen ”En sjuksköterska och en kurator” kan i varje fall inte lura mig. Signaturen borde rätteligen ha varit en helt annan men då hade det för läsaren varit betydligt lättare att förstå att det handlade mer om ett politiskt svar än ett inlägg om en stukad fot i högläge.

Akut sjuka Landstinget Blekinge

Lennarts

Här ska ni få ta del av en i dagarna akut upplevelse. Jag ska helt utan kommentar, jo en – strax, låta landstingspolitikern Lennarth Förberg, m, berätta om sitt besök på akuten i Karlskrona. Ett besök som blev till två men ändå utan att ha fått någon vård eller att ens ha fått träffa en läkare.

Hans berättelse är chockerande och borde ge den yttersta politiska ledningen skamkänslor och rodnande kinder. Nu är Lennart själv ledamot av landstingsstyrelsen men kan som en av oppositionen ändå inte påverka tagna majoritetsbeslut.

Min kommentar: Jag och övriga blekingar som också har liknande erfarenheter av blekingsk sjukvård (inte personalen som pekas ut) måste vara kritiska till att så få beslutande politiker gör studiebesök på akuten för att med egna ögon se problemen som drabbar allt fler.

Hans inlägg på Facebook har resulterat i 200 delningar, 306 gillaklick och 104 kommentarer.

Här följer Lennarts upplevelse:

”En berättelse ur verkligheten om akuten i Karlskrona. 11 maj 2016

Söker efter tvekan till akuten för stukad fot. Provar först att ringa till sjukvårdsupplysningen men det är en halvtimmes telefonkö så det lägger jag ner. Leden är svullen och större än fotbladet och det gör ordentligt ont. Jag har stukat mig förr men nu känns det annorlunda och värre. Lite orolig är jag när jag linkar in på akuten kl 18. Röntgen klar kl 19. Under de följande tre timmarna händer ingenting. Tiden stannar. När man blivit inskriven får man sitta i timmar på en stol i väntrummet. Ingen smärtlindring, ingen fixering, ingen möjlighet till högläge. Det sker helt enkelt ingen vård förrän läkaren kommer och om han eller hon inte kommer så händer inget alls.

Genomströmningen är endast nio patienter per timme. Några får träffa läkare men ortopedpatienter får vänta. Nattskiftet går på och meddelar kl 22 att det finns två ortopedläkare och att båda är upptagna i operation. Inget besked om väntetid eller turordning. Besked att det kommer att dröja till kl 03 innan vi blir behandlade. Cirka tio patienter som väntat i flera timmar lämnar. Några kör till Kristianstad. Jag var inte sjukast. Bland de som fick åka hem igen utan någon vård var en man med axeln ur led, barn med skadade fingrar, en man som hade skurit sig och behövde bli sydd och en handfull stukade leder som åtminstone hade behövt fixeras och få smärtstillande. Eftersom jag redan väntat i fyra timmar gav jag också upp.

Jag bad om ett par kryckor så att jag i varje fall kan ta mig hem och fick köpa två för 100 kr. Det är billigt, blir jag upplyst om, eftersom vårdcentralen tar 100 kr styck.

Men jag har fortfarande inte fått besked om vad röntgenbilderna visar och hur allvarligt skadad jag eventuellt är. Ringer därför ortopedmottagningen morgonen efter. Ingen läkartid kan jag få, vare sig på mottagningen eller per telefon.

Åker därför tillbaka till akuten och anländer kl 12:40. Det är två nummer före mitt. Ropas in efter en halvtimme. Inskriven och klar 13.20. När jag väntat i ytterligare en timme ger jag upp och går hem kl 14:20, återigen utan att ha fått träffa en läkare eller fått någon vård, bedömning eller råd.

Jag konstaterar efter sammanlagt nästan sex timmars väntan att det inte fanns någon vård att få. Ingen har ens tittat eller känt på min fotled.

Observera att ovanstående inte är kritik mot dem som tjänstgjorde på akuten vid detta tillfälle. Jag blev vänligt och korrekt bemött. Min erfarenhet är att kvaliteten på vården är god. Om man får någon. Akuten fyller inte sin funktion. Problemen är dåliga rutiner, för lite resurser och brist på styrning.

Jag förstår att det kan komma mycket patienter med ambulanserna och att man kan behöva stänga akuten för övriga patienter. Varför inte ringa till akutmottagningarna i Kristianstad, Växjö eller Kalmar och kolla läget där och berätta det för patienterna? Varför kan inte en läkare ringa upp när han senare tittat på röntgenbilderna och ge ett utlåtande? Varför kan man inte bli inbokad på vårdcentralen eller mottagningen redan på akuten? Det är inte OK att bara sända hem patienter mitt i natten och hänvisa till vårdcentralen i morgon.

I landstingsfullmäktige den 11 april hade jag en interpellationsdebatt angående akuten med Christel Friskopp (S). Hon är landstingsråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor och ordförande i nämnden för Blekingesjukhuset. Hon sa att på akuten får man i medeltal träffa en läkare inom en timme vilket inte är sämre i Blekinge än i andra län. Vidare sa hon att det är upp till professionen att lägga upp rutinerna. Allt är så bra som det kan vara och det finns inga ambitioner att göra det bättre. Antingen ljuger hon eller också har hon helt enkelt igen koll.

Skälet majoriteten angav för att stänga akuten i Karlshamn var att det inte gick att manna upp med läkare så att det kan kallas för akut. Jag tycker inte att akuten i Karlskrona heller verkar tillräcklig bemannad med läkare.

Blekingarna förtjänar bättre vård och de ska kunna känna sig trygga att om något händer så finns det vård.

Hjälp oss att byta politisk ledning i landstinget Blekinge. Låt Alliansen ta över i nästa val.”

Lennarth Förberg

Två sjukhus-men var finns pengarna?

Logiken led ett stort nederlag när den politiska majoriteten, s, mp och kd, i dag trumfade igenom beslutet att satsa på två sjukhus. Nu talas det inte längre om att lappa och laga utan nu ska fastigheter rivas och nya uppföras på båda platserna.

Kanske ett glädjebesked i dag men ett synnerligen kortvarigt rus som snabbt kommer att glida över i ett besvärligt ekonomiskt läge. Det är vad som väntar. Ingen vet i dag hur den framtida sjukvården ska finansieras.

Det blev således precis så som många framtidsdrömmande Blekingar hade befarat. Först beslut – sedan kalkyl istället för tvärt om.

I debatten i dag gjordes gällande att personalen väntar på beslut som innebär förbättringar i arbetsmiljön men tyvärr kan väntan bli lång mycket lång.

Dagens besked är också ett rejält bakslag för länets patienter som inte kan räkna med några förbättringar i form av enskilda rum för att motverka smittspridning . Räkna med fortsatt korridorvård inte minst under eventeulla framtida ombyggnader.

Sjukt

Ett vulgärt inslag i debatten var bl a att det skulle innebära överbelastning på E 22:an för patienter och personal om ett sjukhus skulle uppföras i mitten av länet. Längst gick Kristdemokraterna i denna skrämselpropaganda som på fullt allvar ansåg att varje familj i så fall skulle behöva två bilar för att klara pendlingen till det nya sjukhuset.

Inte ens Region Blekinges ordförande Christina Mattisson tänkte i det läget på att det finns kollektivtrafik. En trafik som alla sägs värna om, men inte i dag. Ordet kollektivtrafik nämndes inte, inte ens av Miljöpartiet.

Nu är frågan körd i botten och såväl sjukhuspersonal som vårdtagare är att beklaga. Beslutet om att behålla två sjukhus är taget, men räkna med att pengarna knappt kommer att räcka till en upprustning av ett sjukhus. Det andra i Karlshamn kommer att läggas ner, men först efter valet. Så är det uträknat men ett nyval kommer varken s, mp eller kd att överleva. I dag, måndagen den 11 april startade nämligen 2018 års valrörelse.

Snabbt sjukhusbygge i Karlskrona

Sjukhus 2

Medan politiker fortfarande diskuterar ekonomiska skillnader mellan att lappa och laga och bygga nytt har en ny byggnad skjutit upp ur berget vid sjukhusområdet i Karlskrona. Bygghastigheten är hög i likhet med redan överskridna ekonomiska beräkningar.

Byggnaden går under beteckningen ”Byggnad 45” och kallas Paviljongen. En ganska unik benämning eftersom den uppförs i betong. Se Bilder!

I debatten som har förevarit och som fortsätter på måndag i fullmäktige har det gjorts gällande att det brådskar med patientlokaler. Men den byggnad du ser på bilden är inte ägnad åt att förbättra för patienten.

Till en början ska byggnaden innehålla laboratorium men ska snabbt och smidigt kunna byggas om till administrationslokaler. Något som fått en del av personalen att reagera.

-Vi har dagligen stora överbeläggningar av patienter och alla tänkbara utrymmen utnyttjas redan i dag till bristningsgränsen, säger personal som tror att talet om laboratorium är en slags skenmanöver.

Sjukhus 1

Personer med insyn har berättat att det finns signaler om att Karlskrona kommuns administration ska flyttas till landstingets nuvarande lokaler Vämö center.

När väl alternativet om att bygga ett nytt sjukhus mitt i Blekinge kom upp till diskussion blev det fart uppe på berget i Karlskrona och på bilderna ser vi resultatet. Taklagsfesten är redan avverkad. Men tyvärr började man i fel ända.

Allmänheten har också svårt att förstå att man redan nu bygger i stor skala vid sjukhuset i Karlskrona trots att avgörande klubbslag ska fällas först på måndag i fullmäktige. Som det ser ut nu är man redan långt framme med att växa sig fast i Karlskrona. I dagsläget har oppositionens klagan på uteblivna siffror och jämförelser föga betydelse. Tyvärr! Att majoriteten plötsligt har ändrat strategi från lappa och laga till att bygga nytt i Karlskrona och Karlshamn är också en omsvängning som redan har fått tidigare prognoser att spricka rejält.

Sjukhus 3

Vid en presskonferens i dag blev det klart att alliansen står fast vid sina tidigare beräkningar, nämligen att byggandet av ett nytt sjukhus blir 3 miljarder billigare än att bygga på två platser.

-Det handlar om rationaliseringsvinsten som blir 3 miljarder, 100 miljoner kronor per år i 30 år.

Den utredning som nu har presenterats visar endast investeringskostnader. Det saknas fortfarande en finansieringsplan och en ekonomisk kalkyl. Men som sagt, oavsett dessa siffror tänker majoriteten ändå använda skattemedel på sitt betydligt kostsammare sätt.

På måndag presenteras en ny och kritisk rapport från revisorerna men det blir väl som flera gånger tidigare, man byter ut kritiska revisorer och kör vidare.

Bilder: Bo Arnesjö

Förhastad utredning om sjukhus

Ord som ”uppskatta” och ”beräknas bli” är flitigt förekommande i det material som politikerna i landstingsstyrelsen (och senare fullmäktige) ska ha som underlag för framtida investeringar inom sjukvården i Blekinge när den sammanträder den 29 mars.

Den nu genomförda utredningen är resultatet av den återremiss som klubbades den 15 februari. I remissen krävdes en jämförelserapport för ett nytt sjukhus alternativt nybyggnation vid befintliga sjukhus i Karlskrona och Karlshamn.

Kravet var också att få skillnader beskrivna när det gäller livscykelkostnader, rationaliseringsvinster, driftkostnader och kapacitetsbehov. Samtliga dessa krav viftas bort med svävande svar att skillnaderna är små eller svårbedömda.

I avsnittet ”Ekonomiska konsekvenser” har den s k kalkylen beräknats på ett 30-årigt perspektiv. Den utgör en kostnadsjämförelse mellan två alternativ varav ett nytt sjukhus utgör alternativ två. Man garderar sig redan i inledningen med att materialet inte utgör något underlag för en ny investeringsram.

Trots att det fortfarande inte har presenterats en total utredning kring vad ett nytt sjukhus kan kosta har man i beräkningarna kommit fram till att det skulle bli 1,8 miljarder kronor dyrare att bygga ett nytt sjukhus på någon plats i Blekinge än vad det skulle kosta att producera nya byggnader på befintliga fastigheter i Karlskrona och Karlshamn.

Det mest oseriösa i den snabbt fabricerade utredningen är ändå de platser som pekas ut som tilltänkta för ett nytt sjukhus. Inte mindre än åtta platser har på ett fantasilöst och föga underbyggt sätt pekats ut. Ett bevis för detta är att man t o m anser att ett tilltänkt handelsområde i Sörby kan vara lämpligt. Lägg därtill att ett sjukhus på detta område skulle komma att hamna under bullermattan från in- och utflygningstrafik till flygfältet i Kallinge, vilket både landstingspolitiker och -tjänstemän vet om. (Se kartbild längre ner)

Riktigt pinsamt är detta exempel eftersom vi i lobbyistgruppen från början valde att ge Ronnebyalternativet arbetsnamnet ”Ett Sörbysjukhus för framtidens sjukvård”. Naturligtvis var det aldrig vår mening att ett eventuellt nytt sjukhus skulle byggas under bullermattan. Det av Ronneby kommun utpekade området ligger intill östra infarten till Ronneby från E 22.

Ekonomer som har tittat på landstingets presenterade snabbutredning säger att man kan hinna utreda en hel del på en månad men att man fortfarande anser att Ronny Petterssons utredning ligger några divisioner högre när det gäller saklighet.

Det finns åtskilliga luckor med återstående frågetecken när det gäller investeringar för ett nytt sjukhus. Naturligtvis har man t ex inte alls kunnat kostnadsberäkna vad grundarbeten och geotekniska förutsättningar kan dra för kostnader. Inget markområde är specifikt utpekat i landstingets redovisade utredning. Med andra ord mycket luft och antaganden som ändå tas som sanningar när man gör en jämförelse.

Inte någon stans i utredningen kan jag finna att man satt patienten i centrum när det gäller funktion och säkerhet. Inte heller är de miljömässiga vinsterna är medtagna.

Men vad har allt detta för betydelse? Den s k demokratin har haft sin gång. Oppositionen måste ju visa att man minsann i alla fall försökte, men mer blev det inte.

I morgon tisdag (29.3) klubbas ärendet i landstingsstyrelsen och den 11 april röstar majoriteten ännu en gång på det man tidigare redan sagt ja till, bristande och jämförande utredningar till trots.

Jag måste erkänna att jag stundtals har trott på den riktiga och genuina demokratin. Det vi nu beskådar är maktfullkomlighet med skattemedel och inget annat.

Om demokratin varit på riktigt hade inga byggjobb ännu varit igång vid sjukhuset i Karlskrona. Redan nu är det en storarbetsplats med ett 30-tal entreprenörer på plats och det jobbas för fullt. Framtida klubbslag till trots.

Vi som ville få fart på Blekinge har ännu en gång förlorat och det är inte vi som ska skämmas. Vi ser istället fram mot nästa val.

Ek 4

Ek 1

Ek 2

Ek 3

 

 

Landstingets sjukhusutredning klar

Redan efter en månad är nu Landstinget Blekinges sjukhusutredning klar och du kan ta del av den här i bloggen. Jag har tagit del av materialet och kommer att publicera stora delar av utredningen.

Det var den 15 februari som Lennarth Förberg, moderaterna, krävde att ärendet ”Framtidens Hälso- och sjukvård” skulle återremitteras för kompletterande beslutsunderlag med en utredning om bygget av ett nytt sjukhus som alternativ till renovering av befintliga fastigheter.

Kravet var att utredningen skulle innehålla en fördjupad analys av rationaliseringsvinster, driftkostnader, livscykelkostnader och kapacitetsbehov som programplanen för framtidens sjukvård innebär.

Nu en månad senare anser landstingsdirektörens stab att denna utredning ska anses klar. Nu har en jämförelserapport tillkommit som avser byggnation av ett nytt sjukhus som alternativ till nybyggnation vid befintliga utbudspunkter som är Karlskrona respektive Karlshamn.

Utifrån den rapporten har investerings- och finansiella kostnader beräknats på 30 års sikt. I utredningen heter det:

”Utredningen visar att ett nytt sjukhus innebär högre investeringskostnader och därmed ökade finansiella kostnader. I övrigt är skillnader i livscykelkostnad, rationaliseringsvinster, driftkostnader oich kapacitetsbehov små eller svårbedömda”.

Investeringskostnader för nybyggnation av befintliga sjukhusområden i Karlskrona och Karlshamn respektive nybyggnation av ett samlat sjukhus i länet har beräknats av det externa konsultföretaget Ramboll. Man skriver:

” Kalkylen är beräknad på ett 30 årigt perspektiv och innebär att investeringskostnaderna för ett nytt sjukhus blir 1,7 miljarder kronor högre jämfört med nybyggnation vid befintliga utbudspunkter.”

I en en rapport med titeln ”Ekonomiska konsekvenser” får vi för första gången veta vad ett nytt sjukhus kan komma att kosta, nämligen 10,7 miljarder. Men då är stora delar enbart uppskattade kostnader. Man skriver:

”Att producera nya byggnader på befintliga fastigheter i Karlshamn och Karlskrona beräknas investeringsutgiften bli 1,8 miljarder mindre än att bygga nytt sjukhus på annan plats i Blekinge.”

Jag publicerar i dag den sammanställning som utgör landstingsledningens programplan för framtidens hälso- och sjukvård. Jag återkommer till delarna ”Jämförelserapport” och ”Ekonomiska konsekvenser”.

Utredningen behandlas av arbetsutskottet nu på måndag (21.3) varefter landstingets styrelse får den bordet den 29.3 och för att behandlas i fullmäktige den 11 april.

Utredning 1

Utredning 2

Utredning 3

Utredning 4