Landstinget misstror föreningslivet

Det överbyråkratiska förslag som landstingets ledning vill införa i Blekinge när det gäller föreningsbidrag är för tillfället stoppat. Alliansens partier med Nils Ingmar Thorell, l, i spetsen krävde återremiss och en justering av tjänstemannaförslaget och lyckades också med detta.

Det hade krävts 15 ja-röster för en återremiss med enkel majoritet och det blev 17. Ärendet skickas därmed tillbaka för ytterligare hantering.

-Jag tycker att liggande förslag andas misstänksamhet mot föreningslivet och det beklagar jag, sa Thorell i ett av sina inlägg och slog verkligen huvudet på spiken när han tillade:

-Ni säger att vi ska vara noga med skattepengar och det är jag den första att ställa mig bakom, men vi ställer inte samma krav på oss själva när skattepengar betalas ut som partistöd.

-När partistöden betalas ut till de politiska partierna är de inte bundna av regler eller redovisningar av det slag som nu ska krävas av föreningslivet. I det fallet är det generella regler som gäller, sa Nils Ingmar Thorell.

I bloggen nedan kan du läsa mer om den nu diskuterade frågan.

Landstinget vill införa östbyråkrati

Pensionärsföreningar och anhörigföreningar som ideellt arbetar för att skapa goda förutsättningar för en god hälsa, inte minst i förebyggande syfte, ska nu straffas istället för att belönas för sina insatser.

Landstinget Blekinge är på väg att införa en byråkratisk hantering som för tankarna åtskilliga år tillbaka i tiden och inte minst till den stora grannen i öst. Det tjänstemannaförslag som ledande politiker är på väg att genomföra kan endast gynna en grupp, nämligen tjänstemännen som med ökat blankettraseri ser nya arbetstillfällen skapas. Anledningen sägs vara att Landstinget vill anpassa till regionens regler när Landstinget och Regionen blir en organisation från 1.1. 2019.

Fram till i dag har pensionärsorganisationer i Blekinge som SPF och PRO erhållit en summa pengar per år som man kunnat använda utifrån sina olika behov. Naturligtvis har utbetalningar föregåtts av redovisade verksamhetsplaner och årsredovisningar men detta räcker inte längre, anser tjänstemännen i sitt förslag.

Nu ska ett årligt medlemsbidrag på 35 kronor per medlem utbetalas. Dessutom ska varje förening tilldelas 5 000 kronor årligen. Resterande anslag ska fördelas i förhållande till verksamhetens innehåll. Bedömningskriterierna är dom här:

– Samverkansaktiviteter

– Informations och opinionsbildande insatser

– Utbildningsinsatser

– Medverkan i Landstinget Blekinges verksamheter

– Medverkan i regional och/eller nationella aktiviteter

Av detta förslag framgår tydligt att varje aktivitet som pensionärsorganisationer vill genomföra ska föregås av ett blankettifyllande som saknar motstycke. Efter att ansökan skickats in till landstinget får förening eller distriktsorganisation snällt vänta på ett besked – godkänd eller underkänd ansökan?!

Detta medför ett trögt för att inte säga helidiotiskt merarbete för redan ansträngda ideellt arbetande ledare på förenings- och distriktsnivå. Verksamheter blir försenade eller inte alls genomförda.

Detta har också påtalats i den hittills genomförda politiska hanteringen i landstingsstyrelsen. Inte minst har mångårige föreningsledaren och politikern, Nils Ingmar Thorell, l, gjort allt för att få tjänstemannaförslaget stoppat i papperskorgen. I första omgången fick han hjälp av Jan Björkman, s, som ställde upp bakom Thorells krav på återremiss.

När frågan nu kommer upp i landstingsfullmäktige i morgon måndag (9.4) har Björkman rättat in sig i det s-politiska ledet. Nu kan endast en enkel majoritet begärd av Thorell rädda detta föreningsfientliga förslag. I varje fall ett tag.

-Jag har goda möjligheter att nå dit, säger Nils Ingmar Thorell numera också ordförande i SPF Seniorerna Blekinge.

Föreningsledare är tagna på sängen och är ännu så länge lyckligt ovetande om den ökade arbetsbörda som väntar. Jag kan bara ana hur reaktionen blir.

Ideellt arbetande människor ska belönas inte straffas för sina insatser.

 

Roger Fredriksson faller på eget grepp?

Valet i Ronneby den 9 september kommer att bli en ytterst oviss tillställning och den som mest bäddar för det är kommunstyrelsens nuvarande ordförande Roger Fredriksson, m. Ovissheten skapade han när han för kort tid sedan berättade att han kandiderar till riksdagen. Det tolkas av många som att han har tröttnat på sitt kommunala uppdrag. Hela innevarande mandatperiod har alliansen varit helt beroende av Sverigedemokraternas röster och som det ser ut i dag kan den situationen förstärkas ytterligare.

I dag står det därför klart att Roger Fredriksson på grund av det osäkra politiska läget i Ronneby nu för egen del ikläder sig såväl hängslen som livrem. Jag menar att man inte på annat sätt ska tolka hans besked än att han vill ha en plats i såväl riksdag som kommun och helst lite till – landsting/region.

I det läget inställer sig en ofrånkomlig fråga – vilket uppdrag sätter han i främsta rummet? Han är andranamn på moderaternas länslista till riksdagen efter Annicka Engblom och kan knappast räkna med   att gå förbi Annicka med antalet personröster. Så känd är inte Fredriksson utanför Ronnebys kommungräns. Att moderaterna i röda Blekinge skulle öka med ett mandat ser jag som utsiktslöst.

Frågan har ställts internt till Fredriksson och då blev svaret – ”Då prioriterar jag kommunalrådsposten”. Det svaret betyder i klarspråk att han inte är intresserad av att bli oppositionsledare om valutgången skulle bli sådan.

Nu ska man inte stirra sig blind på vad nuvarande opposition (s, v, mp) kan åstadkomma i valet. S är splittrat internt på grund av maktstrid men hotet kan mycket väl komma från allians-familjen, nämligen centern som satsar stort. Kenneth Michaelsson är fortfarande hungrig och inte alls nöjd med att spela andrafiol.

Men Roger Fredriksson vill också hamna på valbar plats på landstingslistan som denna gång blir extra intressant eftersom landsting och Region Blekinge sammanslås med start 2019. Enligt samstämmiga uppgifter hamnar han utanför den möjligheten när han sägs hamna på någon av platserna 8 – 12 på moderatlistan.

Hur som helst, Roger Fredriksson har en stark ställning inte bara på lokal nivå inom moderaterna, där en utmanare saknas, utan har nu också befäst sin ställning när han seglar upp på deras riksdagslista som tvåa. I och med detta blir han också en mångsysslare. Härigenom spär partiet på kritiken som gör gällande att de har brist på kandidater. Roger Fredriksson faller på eget grepp när han signalerar att han inte kan tänkas arbeta lokalt om han skulle tvingas bli oppositionsledare. Sådan taktik lockar inga väljare.

Roger Fredriksson har naturligtvis ett personligt minuskonto. Han hastar fram ärenden utan att skapa politisk förankring och måste anses ytterst ansvarig för att många ärenden har återremitterats under de två senaste mandatperioderna. Ärenden har varit dåligt beredda på kommunstyrelsenivå och underlaget har därmed inte kunnat behandlas på fullmäktigenivå. Fredriksson är som ordförande i kommunstyrelsen ytterst ansvarig till att sådant material har passerat kommunstyrelsen och presenterats för fullmäktige.

När Fredriksson tillträdde som kommunalråd 2010 lovade han en mer öppen kommun som tidigare beskyllts för att ha det slutna rummets beslutsordning. ”Min dörr ska alltid stå öppen” var hans programförklaring. Men det var då, nu har stadshuset i stället blivit en allt mer tillbommad ”försvarsanläggning” i betong som blivit ytterst svårtillgänglig. Hans utrop 2010 att han alltid är tillgänglig för besök och samtal känns nu allt mer som en utopi.

Jag förstår mycket väl att säkerheten för personal måste säkras men Roger Fredriksson begick ett stort psykologiskt fel när han i bl a Svenska Dagbladet berättade om sin rädsla för övergrepp. På bilder kunde man bl a se honom krypa under sin bil för att leta efter sprängmedel. När kommunens ledare är så rädd blir också invånarna skrämda.

Den senaste felräkningen på 37 miljoner kronor i budgetberedningen måste naturligtvis sättas på Roger Fredrikssons ansvarskonto även om ekonomichefen agerade räddande budbärare och tog på sig skulden.

Den infekterade skolfrågan, som var nära att stjälpa hela allianssamarbetet, ska inte heller glömmas. I det läget skyndade Fredriksson och Michaelsson så snabbt att inte ens övriga i alliansen hann med. Informationsbehovet glömdes bort och ett extra blixtinkallat sammanträde fick lappa ihop trupperna.

Nej, Roger Fredriksson, man blir som politiker inte mer populär för att man ställer upp på tidningsbilder när mindre eller medelstora företag sätter en spade i marken. Det är handlingskraft som ger invånare trygghetskänslor som är allra viktigast i Ronneby för tillfället och där har Roger Fredriksson och alliansen misslyckats.

Landstinget Blekinge saknar kompetens?

 Lokaltidningen Sydöstran toppade idag med rubriken ”Nu ska vi se över kompetensen”. En tämligen oskuldsfull och harmlös mening men samtidigt en självklarhet för att nå det yttersta resultatet i en verksamhet.

Däremot blir det till en chock och djup oro när man vet att rubrikens innehåll gäller Landstinget Blekinge och dess kompetens. En verksamhet av denna art, en av samhällets viktigaste, borde väl fortlöpande se till att man har högsta kompetens inom organisationen.

Varför ska kompetensen ses över först nu när det brinner i knutarna? Jo, av den nu avslöjade anledningen att en enskild tjänsteman har kunnat skriva ett avtal värderat till 20 miljoner kronor bakom ryggen på landstingets styrelse.

Än värre blir det när vi numera vet att detta miljonavtal redan i våras överklagades till förvaltningsrätten som underkände avtalet. Nu är detta beslut dessutom överklagat och därmed har ett nybyggt centrallager i Nättraby hittills stått tomt. Landstinget skulle börjat använda lagerbyggnaden i april i år.

Nu avslöjar Sydöstran i två väl underbyggda artiklar att denna tomma lokal genererar hyreskostnader gentemot landstinget med 5 000 kronor per dag! Fram till nu har landstinget Blekinge betalat 1,2 miljoner kronor för en icke använd lokal.

Hyreskontraktet som tjänstemannen skrev är tioårigt och värderat till 20 miljoner kronor.

Denna fabulösa affär har nu fått det ekonomiska landstingsrådet Kalle Sandström att vakna och kanske rent av förstå att nu är goda råd dyra. Nästa år är det val och affärer av detta slag har knappast landstinget Blekinge eller landskapets skattebetalare råd med.

Nu i det yrvakna tillståndet har han givit landstingsdirektören, Peter Lilja, i uppdrag att göra en grundläggande översyn!?! Men Peter Lilja har nu också fått Sandströms uppdrag att se över informationsvägarna – ”eftersom vi borde ha fått mer information i detta ärende”, säger Kalle Sandström till Sydöstran.

Det är tydligen inte enbart regeringen som har det svårt med informationsvägarna. Information i all ära, menar då Kalle Sandström i samma andetag att landstinget Blekinge i dag 2017 är helt i avsaknad av delegationsregler. Likaså upphandlingsregler. Om så inte är fallet har tjänstemannen grovt åsidosatt sin tjänsteplikt och gjort sig skyldig till grovt tjänstefel. Men med tanke på vad Lilja först nu har fått i uppdrag att utreda, ja, då återstår endast att konstatera att Landstinget Blekinge är att beteckna som en atlantångare som inte bara saknar kapten utan också styrman.

En enda politiker har fram till nu reagerat på publicerade uppgifter och det är kristdemokraternas politiska sekreterare, Pelle Nordensson, antagligen eftersom han fått en direkt fråga från tidningen.

Han säger: ”Det finns stora brister. Att tjänstemän skriver avtal för 20 miljoner kronor bakom ryggen på landstingsstyrelsen är anmärkningsvärt. Det är häpnadsväckande att Kalle Sandström inte agerade när han fick vetskap om lagret i Nättraby”.

Vem ska nu avgöra och rätt hantera nuvarande kompetens när man fram till nu tydligen struntat i detta. Att handskas och rätt förvalta skattemedel kräver inte bara kompetens utan också respekt inför länets många skattebetalare.

Ris till landstingsledningen

Jag brukar vid denna tidpunkt på året när allt fanstyg flyger och far på Skärtorsdagen dela ut några hårdkokta ägg. I år ställer jag in denna utdelning. Även om äggen är hårdkokta kan de avnjutas men den njutningen unnar jag inte årets mottagare.

Istället har jag valt det vassaste ris jag har kunnat hitta. Det blir en stor kvast och när det används ska det svida riktigt ordentligt. Mottagare är nämligen hela landstingsledningen såväl politiker som tjänstemän.

Naturligtvis ska dessa ha ris på bara rumpan för den illvilliga hantering av skattemedel som de hittills visat upp. Det kloka och vettiga personer kände till redan för några år sedan har ledningen helt enkelt blundat inför och mörkat för skattebetalarna.

Jag tänker bl a på byggnad 13 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. I varje fall en utredare visste att den byggnaden var i behov av rivning. Han uttryckte saken på följande sätt:

-Frågan är inte om den ska rivas utan när??!!

I flera år har man känt till miljöproblemen i byggnaden men först nu när personalen skyddas av miljölagar och det krävs snabba åtgärder, ja då vaknar landstingets ledning. Tala om uppvaknande under galgen. Men nu kallas det för akuta åtgärder och det, menar ledningen, ska få skattebetalarna och tro att problemet uppstått nu.

Det handlar om åtgärder för att sanera byggnaden och göra den människovänlig till en kostnad av ca 35 miljoner kronor. Naturligtvis är prislappen preliminär för det är ju ett ord som flitigt används av landstingets ledning när det gäller deras sätt att räkna.

Poängen i detta fall är att huset efter dessa kostnadskrävande insatser ska rivas. Ja, du läste rätt. Huset ska rivas om några år för att ge plats åt ett parkeringshus.

Men det räcker inte med dessa extra miljoner. Redan i dag krävs åtgärder för att planera för en ny parkeringsplats. P-eländet på sjukhusområdet var ju väntat, det kunde vi besökare räkna ut redan när det stod klart att man mot bättre vetande och kunskap valde att göra den trånga platsen på berget till en mångårig byggarbetsplats.

Förmodligen kommer ytterligare krav på renoveringar, rivningar, nybyggnationer att uppstå. Behov som varit kända för landstingsledningen sedan länge men som hittills inte redovisats fullt ut för skattebetalarna.

Hade pengar inom privata näringslivet använts på det sätt som nu sker i landstingets regi hade ansvariga personer ställts inför rätta. Frågan är högst berättigad men i detta fall kommer säkert inget ansvar att utkrävas. Man brukar istället byta ut kritiska revisorer.

Med andra ord, inga hårdkokta ägg, inte heller förlorade ägg utan ris på bara ändan blir det denna påsk till hela landstingsledningen.

Vi andra, vi som betalar eländet, vi tvingas väl snart leva på ”Fattiga riddare”.

Alla övriga önskas en trygg, glad och god Påsk!

Sjuk sjukhusmiljö har mörkats länge

Det är ett högt och sannerligen oseriöst spel som landstingets ledning i Blekinge har fört med personals och patienters hälsa som insats. När nu Arbets- och Miljömedicin Syd kräver ett omedelbart stopp för verksamheten i Byggnad 13 är det en ren och skär skandal att nu påpekade brister inte har åtgärdats tidigare.

Det påpekas att problemen med fukt och lukter uppmärksammades redan 2014 men det är långt ifrån hela sanningen. Redan när Ronny Pettersson i maj 2013 satte punkt för sin länge hemlighållna utredning pekade han på allvarliga brister vid flera byggnader som inte heller skulle lämpa sig för en ombyggnation.

När Ronny Pettersson presenterade sin utredning för ett stort antal politiker i Ronneby den 21 januari 2014 kommenterade han lokalernas status med dessa ord:

”Frågan är inte om lokalerna ska rivas utan NÄR.”

” Det finns ett system för registrering och planering av fastighetsunderhåll men i praktiken har detta inte använts på åtta (8) år!!! Inte sedan 2006 har landstinget genomfört några statusbesiktningar av lokaler!”

I denna blogg kommenterade jag den 23 januari 2014 hans uttalande på följande sätt:

”Naturligtvis är landstingsdirektör Peter Lilja ytterst ansvarig för denna grova försummelse. Men än värre och allvarligare är att han grundar sin utredning och ekonomiska kalkyl utifrån ett lokalinnehav som inte har statusbesiktigats på åtta år. Naturligtvis kan framtida renoveringsbehov och kostnader för detta bara bli till en grov uppskattning.”

Nu står hela landstingsledningen med byxorna nere när all verksamhet akut nu måste stoppas i Byggnad 13 efter mångårigt eftersatt underhåll. Ett problem som nu riskerar att ge personalen i huset bl a astmatiska besvär.

När landstingsdirektör Peter Lilja nu säger till tidningen Sydöstran att man väntar på nya lokaler men att dessa kan står klara först om några år är detta naturligtvis ett bevis för att såväl ledande tjänstemän som politiker har handskats så ovarsamt med skattemedel att detta inte kan gå opåtalat förbi.

Att medvetet blunda för ett så här långvarigt och bristande underhåll och därmed dessutom medvetet utsätta människor för allvarliga hälsorisker måste resultera i att ansvar utkrävs på ett eller annat sätt.

På samma sätt har landstingsledningen förhalat och brustit i planering när det gäller uteblivna parkeringsplatser för såväl patienter som anställda. Först nu i och med en omfattande byggverksamhet på sjukhusområdet har man börjat planera för en utökad parkeringsyta. Naturligtvis skulle detta arbete ha förberetts betydligt tidigare.

Det var dessa framtida problem med vidhängande ovissa kostnader som var viktiga att mörka när de ställdes mot argumentet att istället bygga ett nytt sjukhus. Nu drabbar detta inte bara patienter utan även personal och slutnotan är mer oviss än någonsin.

 

 

Det händer att jag häpnar

I dag fredag (27.1.17) mitt i dimman måste jag nypa mig i armen. Jag vill förvissa mig om att jag är vaken. Har jag verkligen läst det jag läst och läst rätt?!

Ja, banne mig. Ännu är inte undrens tid slut. Hittills är det nyheter från USA som har fått mig att tänka sådana tankar. Men nu gäller det Blekinge, Karlskrona och inte minst Landstinget. Jag ser bilden i tidningen och mitt i denna på en liten ledig yta uppe på sjukhusområdet står en livs levande Per Johansson, chef för landstingsservice.

Det är Sydöstran som har följt upp sin artikel om parkeringseländet vid Blekingesjukhuset i Karlskrona. Jag i min tur uppmärksammade artikeln och föreslog att landstinget skulle bygga cykelställ till de sjukhusanställda eftersom de vill ha just cykelavstånd till arbetsplatsen. Men det är bilen som gäller och då blir det extra trångt uppe på berget.

I inlägget här på bloggen citerade jag Ronny Söderberg i Backaryd som ansåg att p-problemet lätt kunde fixas. ”Öppna personalparkeringen för besökare så är problemet löst”, var hans geniala lösning.

Nu berättar förvaltningschefen Per Johansson att det blir kanske en sådan lösning, att man tar i anspråk p-platser från personalen och öppnar en ny p-yta för dessa nedanför berget. Några cykelställ kommer dock inte att byggas, eller så glömdes den frågan bort. Kanske kan det också vara bristande ekonomi som är orsaken till att cykelställen uteblir.

Det jag häpnar inför är den snabba reaktion som har fått landstingsledningen till att beordra räkning av antalet parkerade bilar under en hel vecka. Lysande!

En varning måste dock utfärdas. Även om utredningen visar på ett behov av fler p-platser till allmänheten är det inte säkert att åtgärder vidtas. Det finns exempel på att utredningar inom landstinget som pekat på solklara förbättringar med lätthet har kastats i papperskorgen.

Jag håller tummarna!

Snabb reaktion av länsliberalerna

Jag träffade länsliberalen Nils Ingmar Thorell i dag och kunde framföra ett tack för snabb reaktion. Hans ansiktsuttryck avslöjade betänksamhet. Vad syftade jag på?

Han fick följande bakgrund.

I början av oktober ledde jag den årliga Neurodagen där bl a landstinget Blekinges planeringsdirektör Ralph Harlid deltog. Hans föredrag resulterade den 11 oktober i ett inlägg på denna blogg. Jag skrev:

hotell

Det var en artikel i dagens BLT som jag konfronterade honom med. Ett klipp från artikeln kan du se nedan.

Naturligtvis höll liberalen Thorell masken och replikerade att partiet varit inne på tanken med ett patienthotell en längre tid. Det får vara hur det vill med den sanningen, huvudsaken är att den politiska bollen har börjat rulla.

sjukt

Alexander Wendt högg i sten

Alexanderhugg är ett drastiskt och oväntat sätt att lösa ett till synes omöjligt problem. Moderaternas oppositionsråd Alexander Wendt gjorde ett försök med detta när argumenten tröt för en återremiss.

Lösningen blev för Alexander Wendt att ljuga och bluffa. På annat sätt kan man inte tolka hans oförlåtliga tilltag att under gårdagens sammanträde med landstingsfullmäktige påstå att han hotats i mail. Hot är allvarligt inte minst om det riktas mot offentliga personer som t ex politiker. Att ljuga om hot är lika allvarligt och måste resultera i förlorad heder. Ingen, inte ens Wendt har i dag kunnat bekräfta att han hotats till livet vilket alla i går trodde var hotet.

Sydöstran Alex

I dag har det genom Sydöstran och en insändare från gruppen ”Opinion Västblekinge” framkommit att ”hotet” bestod av luft, ett försök att rikta intresset åt annat håll än vad Wendt skulle säga i debatten. Hotet bestod av ett mail från ”Opinion Västblekinge” vari man upplyste Wendt om att han och övriga från oppositionen skulle utnyttja kommunallagens 5 kapitel 36:e paragrafen, vilket öppnar för att kräva en minoritetsåterremiss. Om så inte skedde fanns det andra politiker att rösta på i 2018 års val. Det var hela hotet!

När Sydöstran i dag med hjälp av landstingsrådet Kalle Sandströms frågor till Wendt via Twitter börjar sanningen krypa fram:

”Var det detta som var hotet. Är detta verkligen sant?”

Då svarade Wendt:

”Sant att jag fått flera mail från VBO men tyvärr inte det jag refererade till. Så känslig är jag inte”.

Då kontrade Kalle Sandström:

”Redovisa mailet du hänvisar till. Många känner sig vilseledda.”

När Sydöstran därefter, enligt sin nätupplaga, ringer Wendt ändrar han sig och berättar att det var just mailet från Opinion Västblekinge som var hotet.

I det läget kommenterar landstingsrådet, Kalle Sandström, uppgiften på följande sätt:

”Wendt tunnar ut respekten för riktiga hot. Frågan är i vilket syfte det skedde?”

Min kommentar:

Alexander Wendt inte bara tunnar ut respekten för riktiga hot, han har med detta minst sagt huvudlösa agerande också raderat ut all respekt och heder för hans person och inte minst i hans egenskap av ledande politiker i Landstinget Blekinge.

Jag kan inte efter detta dåliga ”dramaturgiska” tilltag av Wendt förstå hur han framledes ska kunna tro att han ska bli trodd vid sitt ord. Rött kort och avstängning, för att tala idrottsspråk.

Jag drar mig till minnes hur debatten har gått inför nedläggningen av dagaukuten i Karlshamn. Socialdemokraterna som lovade att bevara akuten i Karlshamn i förra valet har fått veta att de efter sitt svek inte kan räkna med att bli återvalda 2018. Är detta då också att betrakta som ett hot som måste lämnas till Landstinget Blekinges säkerhetsavdelning för eventuell polisanmälan?

Naturligtvis är detta det politiska spel som alltid har funnits och som kommer att fortsätta. Att som Wendt vilseleda ett helt fullmäktige och nyhetsmedia och leka med ordet hot, det gör man inte ostraffat.

Här nedan en del av ”hotmailet” till Wendt:

Benny Rolandsson