Kalle unik makthavare i Blekinge

Unik är kanske ett väl laddat ord när man ska bedöma makthavare i Blekinge, men sticker ut gör han onekligen och det på flera sätt.

Jag syftar på landstingsrådet Kalle Sandström. Även när det har blåst storm kring hans uppdrag har han alltid ställt upp för att kommentera och den delen lever han fortfarande upp till. Strax ett bevis på vad jag syftar till.

Men Kalle Sandström är unik även ur en annan synvinkel när jag jämför honom med övriga politiker i Blekinge. Han skriver själv och han använder inget maktspråk. Inte heller snuttifierar han sina kommentarer. Han tar med andra ord kritikerna på allvar. Andra politiker bryr sig inte ens om att svara.

Ett nu aktuellt ämne gäller det kontantlösa samhället som inte minst pensionärernas organisationer driver kraftfullt i stark motvind. Bankerna vill inte självmant ändra sina inkomstbringande åtgärder att stänga ute kontanthanteringen.

Därför var det positivt när Blekinge Läns Tidning på lördagen i en ledare riktade sig till landstingsrådet Kalle Sandström med en begäran i ämnet. ”Vägra inte kontanter, Kalle Sandström” var den samlade rubriken för budskapet.

Tidningen skrev:

”Sedan den 1 januari kan man inte längre betala med kontanter inom Folktandvården i ­Blekinge. Den som önskar göra det är hän­visad till centralkassan vid Blekingesjukhuset i Karlskrona eller Karlshamn. I fredags berättade BLT att sjukhusens restauranger och ­kaféer från och med i onsdags inte längre tar emot kontanter. ”Vi har ju många moderna betalningssätt i dag, som betalkort och swish”, kommenterade ansvarig chef Magnus Helge förändringen (BLT den 4 maj).

2013 fattade Landstinget Kronoberg beslut om att patienter inte längre skulle erbjudas att betala patientavgiften kontant, mer än vid lasaretten i Växjö och Ljungby. Det var ett ­beslut som sedan prövades i domstol med hänvisning till Riksbankslagens formulering att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Hösten 2015 kom Högsta förvaltningsrätten fram till att beslutet skulle rivas upp och att landstinget har en skyldighet att ta emot betalning av patient­avgifter kontant. Har Landstinget Blekinge analyserat sina beslut utifrån denna dom?”

Kalle Sandström svarar utförligt i ett inlägg på Facebook men han är ändå inte beredd att ändra på landstingets inriktning i Blekinge även om han säger sig förstå problematiken och vilken grupp av människor som är mest drabbad. Han skriver:

”BLT: s politiske chefredaktör Anders Gustafsson tar i sin ledare 5/5 upp utvecklingen i vårt land mot ett kontantlöst samhälle. Specifikt handlar det om landstingets restauranger och caféers beslut att begränsa möjligheten att betala med kontanter. I rubriken uppmanar han mig att inte vägra kontanter!

Jag tycker det är ett intressant ämne att fundera över. Det är frapperande att se hur vi svenskar använder kort som betalningsmedel, för såväl stora som små inköp. För att inte tala om vilket genomslag Swish fått som betalningsmetod. Jag kan erkänna att jag själv tillhör dem som sällan bär kontanter på mig.
Vi behöver inte komma längre än till Tyskland för att se ett helt annat  användande av kontanter. Visst går det att betala med kort, men det är ju ingalunda lika självklart som här.

Anders Gustafsson tar upp några trådar som jag vill kommentera:

  1. Ett kontantlöst samhälle är en fara ur beredskapssynpunkt. Slås det elektroniska systemet ut fungerar inte våra basala affärstransaktioner. Svårt att säga emot Försvarsberedningen och Riksbanken som sagt detta. Men är det ett problem som måste åtgärdas, måste det ske genom lagstiftning. Vi kan inte förvänta oss att enskilda aktörer löser detta.
  2.  Det finns en dom som säger att sjukvården inte kan kräva kortbetalning. Den handlar just om avgifter i den offentligt finansierade sjukvården som alla ska ha tillgång till. Domen kan dock inte tillämpas på landstingets andra verksamheter. Exempelvis som i detta fall personalmatsalar.
  3. Politiskt styrda organisationer (i det här fallet landstinget) ska ta ett större ansvar för att bevara kontanter som betalningsmedel än privata näringsidkare. Ett märkligt resonemang, inte minst i detta fall där landstingets del är mycket, mycket marginellt i det totala restaurang, café och affärsutbudet.
    De som borde ta störst ansvar, bankerna, är väl de som kommit längst i avskaffandet av kontanter!
  4. Även fortsättningsvis kommer det att gå att betala med kontanter i den mest publika delen av landstingets restaurangverksamhet, caféet och kiosken på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Det som kan vara lite mer problematiskt är motsvarande verksamhet i Karlshamn där caféet är integrerat med personalmatsalen. I det stora hela bedömer jag dock åtgärden som väl avvägd och rimlig.”

 

Ministern överens med SPF om kontanter

Bank

SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam överlämnade på onsdagen      32 667 namnunderskrifter till finansmarknadsminister Per Bolund (MP) för rätten att själv välja det betalmedel man vill ha.

– Idag gör bankerna det allt svårare för människor, föreningar och småföretag som vill använda kontanter. Det är orimligt. Från SPF Seniorerna anser vi att var och en ska kunna använda kontanter, digitala betallösningar eller både och. Ingen ska utestängas från samhället, säger Christina Rogestam, ordförande SPF Seniorerna.

– Det var ett bra samtal med ministern, han delar vår mening att kontanter behövs och att bankerna måste ta ett större ansvar för kontantservicen än de gör idag.

-Vi har också visat en video för ministern med frågor från Rut Jönsson i Eslöv som protesterar mot sin banks kontantuttagsutgift, som hon ska få svar på inom kort.

-Jag vill också tacka alla som skrivit under kampanjen och alla som jobbat med att samla namnunderskrifter. Ministern noterade att det finns en stor opinion för att fortsatt kunna använda kontanter, avslutar Christina Rogestam. 

Rätten att själv bestämma betalmedel

SPF Seniorerna uppvaktar på onsdag (10.8) finansmarknadsminister, Per Bolund, mp. Då kommer förbundet att överlämna en diger bunt med namnunderskrifter för rätten att använda kontanter.

Redan i juli hade drygt 19 000 satt sina krav på pränt. Tidigare har även PRO genomfört en liknande manifestation med nära 140 000 namnunderskrifter.

Det är orimligt att bankerna i många fall försämrar kontantservicen genom att göra det svårare och dyrare för människor, organisationer och företag att använda ett lagligt betalningsmedel – kontanter, fastslår SPF Seniorerna.

Ny bild (3)

För många av SPF Seniorernas 27 000 medlemmar och föreningar är rätten att använda kontanter viktig. Förbundet anser att rätten att själv kunna välja betalmedel måste stärkas. Om inte bankerna tar sitt ansvar måste riksdagen vara beredd att lagstifta om att bankerna ska ha kontanthantering för att få bedriva verksamhet.

Riksdagspartierna har hittills inte visat något större intresse av att ändra inställning. Däremot satte riksbankschefen, Stefan Ingves ner foten redan i våras när han uttalade viljan att lagstifta i frågan om kontanterna.

Bankerna å sin sida hävdar med en dåres envishet att användningen av kontanter minskar och är ett uttryck för kundernas efterfrågan.

”Kunderna har inte efterfrågat färre uttagsautomater och kontanthanterande kontor. Och inte heller att bli nekade att använda kontanter eller belagda med höga avgifter. Det är istället bankerna själva som drivit på denna utveckling, säger SPF Seniorernas förbundsordförande, Christina Rogestam.

Riksbankschefens uttalande jämte landets två största pensionärsorganisationers ”kontantuppror” måste rimligen sätta ytterligare press på regeringen att faktiskt agera.