Ytterligare en kollega från min period på Radio Blekinge har gått ur tiden. Kjell Nodmar, tekniker men också skogsägare, somnade in i förra veckan endast 78 år.
Kjell var som många andra på dåtida radiokanalen en färgstark personlighet som alltid valde snabbaste vägen till ett skratt men också bus.
Han kom till Radio Blekinge från ett tufft liv på hög höjd. Han ingick i ett team som reste landet runt för att i högmaster sätta upp och ta ner s k länkar, alltså antenner för att täcka sändningar som idrott och annat. Ett tufft arbete med klättringar i skiftande väder och temperaturer året runt. Sådana klättringar är för länge sedan ersatta med modern teknik.
Ett sådant klättringsarbete krävdes t ex när Gustaf VI Adolf dog på Helsingborgs lasarett den 15.9. 1973. TV sände direkt och utgjorde en mediapart bland många andra som fanns utanför sjukhuset i flera dygn.
Kjell fick också på plats i Gåsefjärden uppleva en av länets största händelser, nämligen ryska ubåten U 137 som gick på grund där den 27.10.1981. Vi hade i veckan innan grundstötningen fått möjlighet att direktsända vilket räddade oss från extra mycket trafik fram och tillbaka med bandspelare.
Kjell var också skogsägare och tog gärna emot hjälp när det skulle röjas ungskog. Ersättningen kunde bli en vacker julgran som barnen älskade att få välja ut.
Jag har ett av mina finaste minnen från Kjells skog. Vi gallrade under en helg och på lördagen dukades det upp till fest mitt i skogen. Hans mamma hade huvudrollen och hon hade lagt en stor och vacker linneduk över en av de större granstubbarna. På duken stod hemkokta, vita kroppkakor av modell större. Till detta serverades vit sås och lingon. Ingen öl och ingen sprit utan hemmagjord saft.
En himmelskt god måltid som jag aldrig glömmer med lagom vårvärme och blå himmel.
Ett antal gånger fick Kjell också agera programledare. Det gick till så på den tiden när vi hade försökssändningar inför att nya P 4 med heldagssändningar skulle införas. Kjell fick bl a testa att intervjua gamla musiker och ett annat bejublat program var naturligtvis, ”Kjell N på hemmet”. Han talade med äldre människor och spelade gamla stenkakor, alltså 78-varvsskivor.
Kjell var också en lite busig person. Jag råkade ut för hans tilltag i en sändning när han plötsligt hade valt egen musik och alltså bytt ut musik från planerad skivlista. Musikstycket var helt obegripligt och på gränsen till anstötligt. Hela hans ansikte strålade av lycka genom glasrutan som skilde teknikrummet från studion. Han gjorde så bara en gång för att jag naturligtvis ”avade” med att också berätta vem som valt just den musiken.
Kjell skulle ha fyllt 79 i juli men somnade in i förra veckan. Han var under senare år bosatt i Falkenberg. En vän och kollega som jag saknar på många olika plan.
På grund av hans sjukdom orkade han på slutet endast använda tjänsten ”vinka” på Facebook. Så där satt vi och klickade på knappen ”vinka” till varandra. Som livet kan bli innan det släcks.
Vila i frid Kjell.