Sune H utvecklar sitt länsförslag

Naturligtvis är jag med på tåget när Sune Håkansson, Ronnebypartiet föreslår skrotning av fem kommuner och att göra Blekinge till en enda kommun. Jag ville enbart påvisa hur svårt det blir, hur splittrat Blekinge är i denna fråga. (Se mitt blogginlägg längre ner.)

Trevligt hade också varit att få reaktioner från länets övriga politiker. Vill ni också utveckla Blekinge? Ni är välkomna på:

bengtbloggen@hotmail.com

I dag försvarar Sune Håkansson sina spekulationer och hänvisar till en artikel i ”Dagens Samhälle”:

”Jag anses spekulera. Dessa spekulationer bygger på en artikel i Dagens Samhälle, en veckotidning som ges ut av Sveriges Kommuner och Regioner. Att den sittande utredningen kommer att föreslå statliga förmåner till de kommuner som går samman, tror åtminstone de styrande inom ”kommunförbundet”. Kritik kan riktas mot att jag har varit alltför försiktig i min bedömning. Det går lätt att tolka artikeln i Dagens Samhälle som att Ronneby kommun skulle få skulder på en miljard kronor avskrivna, hela Blekinge fem miljarder kronor.

Här följer Sune Håkanssons hela inlägg:

En kommun i Blekinge

”Motionen om en enda kommun i Blekinge har gett en del kommentarer. Det behövs måhända några klargöranden.

Blekinge är splittrat, exempelvis politiskt. Olofström kan anses vara det starkaste S-fästet. I Sölvesborg styr SD, i nära samarbete med M.

 I Ronneby styr en mandatmässigt mycket svag allians, som kräver stöd från SD.  Där finns internt inom SD en allt hårdare kritik mot att SD inte får ett mer synligt inflytande. Naturligtvis ger SD:s framgångar i opinionsmätningarna förväntningar inom SD, samtidigt som man inom Alliansen anar vad som händer efter nästa val.

Likväl gäller att det finns stora olikheter inom Sverige. Vi styrs av en riksdag.

Det finns stora olikheter inom Blekinge. Vi bildar en region, före detta landstinget.

Det är inte konstigare att låta Blekinge styras av ett kommunfullmäktige.

Mest förståelse har jag för invändningen att Sölvesborg och Olofström mer naturligt hör samman med Skåne.

Spekulationer

Jag anses spekulera. Dessa spekulationer bygger på en artikel i Dagens Samhälle, en veckotidning som ges ut av Sveriges Kommuner och Regioner. Att den sittande utredningen kommer att föreslå statliga förmåner till de kommuner som går samman, tror åtminstone de styrande inom ”kommunförbundet”. Kritik kan riktas mot att jag har varit alltför försiktig i min bedömning. Det går lätt att tolka artikeln i Dagens Samhälle som att Ronneby kommun skulle få skulder på en miljard kronor avskrivna, hela Blekinge fem miljarder kronor.

Pessimism

Jag menar att det finns skäl för pessimism om Blekinges utveckling, kanske än mer för Ronnebys utveckling. SD:s ökade inflytande, alternativt att så många partier ”stjäl” SD:s åsikter, är en del av pessimismen. Utan flyktingströmmen hade antalet invånare varit minst tio procent färre.

I Karlskrona, men även i Karlshamn, planerar man för en våldsam befolkningstillväxt. Karlskrona har målet 100 000 invånare, Karlshamn 50 000 invånare. Varifrån skall dessa invånare tas?

Samtidigt är Karlskrona på väg att nära nog avveckla skolan i Tving.

I Ronneby säger kommunalrådet till media att den ekonomiska situationen har försämrats under de senaste månaderna. Tio miljoner kronor i nya statsbidrag ger därför inget utrymme för ”expansion”. Detta sägs när Alliansen gjort självmål genom att plocka bort matserveringar på kommunens trygghetsboenden. Pensionärernas ilska är inte att ta miste på. Kyrkans sopplunch har fått fler besökare än någonsin. Att pensionärsorganisationerna är förhållandevis tysta är förunderligt.

Redan vid budgetbehandlingen påpekade jag att det inte är svårt att göra en budget i balans. Det är svårare att göra en budget, som håller. LOVen inom äldreomsorgen kommer att kosta kommunen tiotals miljoner kronor i anpassningskostnader.

Ronneby kommunlednings tankar om att flyga mer är också alarmerande. Tankegångarna synes inte ha stöd i de djupare centerleden.

Kovändningar

En kommun i Blekinge är inget nytt förslag. Motionen kommer sannolikt inte att få något större stöd i kommunfullmäktige.

Nåväl, kommunfullmäktige har svängt förr. I frågan om Ålycke var det länge 48-1 för att rusta upp en nedsliten byggnad. När kommunalrådet, långt om länge, insåg de ekonomiska konsekvenserna, blev beslutet annorlunda. Att det tog så länge att inse verkligheten har kostat kommunen miljoner kronor.

Vid en begravning lär det ha inträffat att man, när allt var överstökat, hörde knackningar inifrån kistan.

”Begravt är begravt”, fastslog prästen.

Jag är inte alls säker på att det är rätt att låta frågan om kommunsammanslagning i Blekinge vara begravd.

Sune Håkansson

Ronnebytaktik lurade Karlskrona

Konkurrensen mellan Blekinges fem kommuner har alltid varit stenhård. Genom åren har man stulit idéer av varandra hej vilt.

Därför var årets taktikgrepp från Karlskrona aningen överraskande. Inte minst för att det skedde helt öppet. Taktiken ”avslöjades” av BLT som även detta år skulle ansvara för den ytterst prestigefyllda tävlingen – ”Årets vackraste kommunala julgran.”

Trots att Karlskrona i fjol tog hem en jordskredsseger ville kommunen i år ta hjälp av Ronneby för att klä granen för ännu en seger. Istället blev det tvärt om. De två kommunerna hade i år bildat en ”julgranspakt” men Ronneby snodde, trots det nära samarbetet,  segern före Karlskrona.

Dessa granar ratades och fick inte delta i tävlingen.

Ronnebys taktik kommer sannolikt aldrig att avslöjas. Men Sara Svensson från Ronneby kommun måste självklart ha mixtrat med kulor och ljus på ett sätt som ingen i Karlskrona förstod.

BLT konstaterade: ” I år får Karlskronas julgran en helt ny stil – med hjälp av experter från Ronneby.”

Man ”lånade” helt enkelt Ronnebys uppskattade upplägg med röda bollar som kulor i granen på torget, rapporterade BLT.

Naturligtvis måste Sara Svenssons utlåning till Karlskrona ha gjort moderata kommunalrådet, Roger Fredriksson ordentligt nervös. Han brukar ofta uttrycka sig på följande sätt;

Med Karlskronas stora seger i fjolårets julgranstävling måste Fredriksson haft många sömnlösa nätter uppe i sin egen granskog.

Men så visar det sig efter en veckas orolig och ytterst spännande väntan på resultatet att Ronneby i år snuvade Karlskrona på segern. Ronneby vann dessutom stort och sopade hem hela 54,36 procent av de 1490 rösterna. Karlskrona fick nöja sig med en andraplats med 28,52 procent.

Då ska man veta att Ronneby i fjolårets tävling var nära att hamna under kvalstrecket. Man nådde endast en tredjeplacering. Med denna kunskap i färskt minne är det lätt att förstå varför årets kommunala granar i Ronneby var nära att sparas bort på grund av krisartad ekonomi.

Allmänhetens intresse för kommunala julgranar är svagt. I fjol röstade 8014, i år var siffran endast 1490. Sämst är intresset i västra Blekinge. I BLT, inför julgranstävlingen, uttalade sig parkarbetarna från båda kommunerna om vikten av kunskap och erfarenhet samt inte minst hur viktigt ett samarbete är när det gäller att klä kommunala julgranar. Med tanke på den nybildade ”julgranspakten” och med tanke på resultatet kommer säkert detta nya samarbete att omprövas. Befolkningen i Karlskrona lär vara rejält uppbragt.

Blekinge snart bortom räddning

Även denna sommar har det talats en del om extremväder. Årets värmechock kom i två omgångar och var betydligt mer kortvariga än fjolårets.

Chockvågor har också präglat det politiska livet i Blekinge. Hösten kan bli extremt upplevelserik och bjuda på många obehagliga nyheter när den politiska processen med budgetar nu tar fart i länets fem kommuner. Regionen med sina långvariga och speciella problem inte heller att förglömmas.

Det talas allt mer öppet om kommande skattehöjningar. Detta trots att neddragningar med oönskade resultat som nedläggning av icke lagstadgad verksamhet redan har aviserats på flera håll. Det är bl a det ökade skattetrycket i Blekinges fem kommuner och det som väntar inom regionen som får mig att se mörkt på framtiden om inte staten räcker ut en hjälpande hand.

Det som i lika hög grad medverkar till min mörka framtidssyn är hur de politiska uppdragen utförs. Interna strider urholkar förtroendet och den politiska inriktningen med ideliga uppgörelser utan att komma tillrätta med en ansträngd ekonomi gör att jag sammantaget gör bedömningen att Blekinge tämligen snart är bortom räddning.

Jag ska ge några korta exempel på vad som medverkar till att göra Blekinge till ett allt mer ogynnsamt län att bo och verka i. Även om ni bara är måttligt intresserade av att följa länets politiska skeende i kommunerna och på regional nivå kan ni ändå inte ha missat de exempel jag nu ska peka på.

Okontrollerat maktbegär

Jag inleder med Olofström som sedan i våras lider av ett okontrollerat maktbegär som har slagit sönder ett mångårigt och tryggt politiskt arbete och som nu är skadat för lång tid framöver. Inget kommer att vara sig likt efter valet 2022 och vad detta kan föra med sig för industrikommunen Olofström kan vi bara ana.

Sölvesborg är ett ännu större sorgebarn där ledande politiker också har försvunnit men på helt egna ”meriter” och antagligen var det bäst som skedde innan än större skada hade hunnit åstadkommas. I den kommunen är det tjänstemännen som har reagerat över en extrem omläggning av den politiska inriktning som redan har inneburit allvarliga och beklagansvärda upplevelser för de som lever och verkar i Sölvesborg. Resultatet blev att en chef köptes ut för skattepengar till ett stort belopp.

I Karlshamn är det turbulent till följd av betydande penningrullning. Även i den kommunen har politiker pekat ut en ansvarig chef som skickats hem på grund av att han inte klarat tuffa besparingar inom Gymnasie- och Bildningsnämnden. Politikerna i Karlshamn beskylls för att satsa mer på östra kajen och en återvinningsanläggning än att slå vakt om utbildning och äldreboende.

Kulturskola hotad

Att Ronneby akutsparar är sedan länge känt. Främst är det skola och omsorg som står i skottgluggen för tuffa nedskärningar för att eventuellt undvika en skattehöjning som verkar ofrånkomlig. Redan i höst försvinner 45 resurstjänster inom skolan vilket medför att utsatta elever drabbas eftersom sådan verksamhet inte är lagstadgad. Även chockbeskedet att kulturskolan är hotad har fått allmänheten att reagera vilket bl a ska manifesteras med en demonstration på torget kommande lördag.

Karlskrona har sina ekonomiska problem som har liknats vid sand som rinner genom ett såll. Det handlar om slarv med glömda hyresavtal och ett antal andra åtaganden som får mer skattepengar att rulla allt snabbare.

Det är således besparingar och inskränkningar som blir den samlade bilden av länets fem kommuners nära framtid, inte minst med oundvikliga skattehöjningar väntande bakom årsskiftet.

Oförklarligt avsked

Samma är naturligtvis förhållandet för Region Blekinge där slantarna rullar lika snabbt om inte snabbare än i kommunerna. Underskotten växer och det har visat sig att skattepengar är lika odryga om de handskas av borgerliga eller vänsterpolitiker. Att starta ett politiskt arbete med att oförklarligt avskeda en av regionens högsta chefer kostade åtskilliga miljoner som hade behövts för att täta allt större ekonomiska hål i budgetar. Ännu en snar skattehöjning är att vänta vilket innebär ett extremt högt skattetryck för oss i Blekinge.

Vi är många som genom åren förslagit att Blekinge måste bli en gemensam kommun. Detta för att inte minst spara ansenliga summor med skattepengar. När jag nu torgför denna självklara idé gör jag det med en dåres envishet men vet också att idén INTE är genomförbar. Varför?

Det är samma politiker som i dag inte klarar politik och ekonomi som ska ta ett sådant beslut och du förstår säkert det omöjliga i att få maktbegärliga politiker att ta självklara och framtidssyftande beslut i den riktningen.  Men just därför är det kanske nödvändigt med ETT politiskt styre och färre inblandade politiker? Om vi inte ser upp kan snart fler kommuner i länet vara drabbade av samma  ovälkomna politiska färg som nu har drabbat Sölvesborg.

Annars är Blekinge snart, snabbare än vi kan ana, bortom räddning.

SPF agerar mot digitalt utanförskap

Det behövs betydande insatser för att råda bot på mänskliga orättvisor i samhället. Därför har jag inte alls svårt att stödja den insats som SPF Seniorerna nu gör på riksplanet för att bryta ett utanförskap som drabbar seniorer som inte har möjlighet att möta den snabba digitala utvecklingen. Något som samhället tycks blunda inför.

Ta del av den viktiga utmaningen som främst riktas till kommunerna.

”Länets kommuner måste göra mer för ökad digital inkludering

Den digitala utvecklingen har inneburit genomgripande förändringar. Den omfattar nu i det närmaste hela samhället. Digitaliseringen för mycket gott med sig för människor, företag och samhället i stort, och digital kompetens krävs i regel inom alla delar av samhället idag.

Men samtidigt hamnar en del människor utanför. Traditionella lösningar försvinner, samtidigt förutsätts att alla är digitala. Det kan bli svårare att resa och röra sig i samhället, sköta betalningar, vara en del av sociala gemenskaper eller hantera samhällsinformation och myndighetsärenden.

Enligt siffror från Internetstiftelsen i Sverige handlar det uppskattningsvis här i Blekinge om cirka 20000 äldre som känner sig bara lite eller inte alls delaktiga i det digitala samhället. För dessa finns risk för sämre förutsättningar att delta i samhällslivet.

Det digitala utanförskapet är inget övergående problem, utvecklingen går snabbt och vi måste hela tiden uppdatera vår digitala kompetens. Alla människor måste därför ha möjligheten att inkluderas, och kunna både skaffa och utveckla sin digitala kompetens liksom digitala verktyg. Det finns många digitala lösningar som kan förenkla vardagen och höja livskvaliteten för seniorer.

Vilka kommuner här i Blekinge vill agera föredöme genom inkluderande insatser som seniorvänligt stöd, utbildning för livslångt lärande, mer användarvänliga digitala tjänster och att behålla en del traditionella lösningar?”

Eva Eriksson
förbundsordförande SPF Seniorerna

Nils Ingmar Thorell
distriktsordförande SPF Seniorerna Blekinge

Siffror bekräftar uttrycket gubbhylla

Kommunstyrelsens arbetsutskott i Ronneby, av mig kallat gubbhyllan, har föranlett en av ledamöterna att framföra kritik mot detta mitt uttryck. Han ogillar benämningen och anser att jag bör ha en mer positiv inställning till ledamöterna.

Kritiken är felriktad och missuppfattad. Jag gillar er som personer och även som politiker, men faktum kvarstår. Ni är enbart män i utskottet och det är illa. Det handlar inte om ålder.

För att reda ut begreppet har jag fått hjälp av nationalekonomen och politikern, Sune Håkansson att med siffror bevisa riktigheten i mitt påstående. Han har inte enbart studerat könsfördelningen i Ronnebys högsta beslutande organ utan också tittat på övriga kommuner i Blekinge.

Frågan var: Finns gubbväldet i Blekinges kommuner?

”Är det män eller kvinnor, som är mest representerade bland de tyngsta politiska uppdragen i länets kommuner? Ett sätt att mäta är att kolla kommunstyrelserna och kommunstyrelsernas arbetsutskott. Resultatet blev:

Kommun             Kommunstyrelsen            Arbetsutskottet

                              Män Kvinnor                     Män Kvinnor

Karlskrona             9          6                             5          2

Ronneby              13          4                             8          0

Karlshamn             8          7                             3          2

Olofström              9          4                             3          2

Sölvesborg            9           4                             2          3

Männen är i majoritet i kommunstyrelserna. I Ronneby är den manliga dominansen störst. I det mäktiga arbetsutskottet står Ronneby i en klass för sig. Därav har arbetsutskottet fått namnet Gubbhyllan.

Hur kan det bli så? Möjligen är det urvalssättet. Skulle vi be länets fotbollsklubbar nominera sin bäste spelare, skulle sannolikt, med den gamla uppställningen, det bli en majoritet av centrar och centerhalvor. Det var där man placerade de bästa. Det var sällan den bäste placerades som vänsterytter.

Ett lag behöver lite olika egenskaper. När partierna nominerar sin ”bäste” politiker, ibland de två bästa, blir det i Ronneby bara män. Det är ledsamt att man inte kan ha lite laguttagning över partigränserna. Kvinnorna behövs även i KSAU. Det borde i varje ”block” finnas åtminstone en duktig kvinna.

Pensionärsorganisationerna brukar påpeka behovet av äldre även på de tyngre uppdragen. I Ronneby finns två pensionärer med bland de 17 i kommunstyrelsen. En är Tomas Lund, SD. Det synes som om Tomas inte är nöjd ändå. Han petades från sitt skötebarn, äldrenämnden. Följden har blivit total frånvaro under de senaste månaderna, i kommunstyrelse och kommunfullmäktige.

SD har förvisso många nya platser att besätta i nämnderna. Likväl har man en hård konkurrens mellan olika personer.

GUBBHYLLA

I många fall används begreppet gubbhylla om det gäng ”föredettingar”, som finns i många församlingar. De anser sig själva veta bäst, och hänvisar till hur man gjorde under ”den gamla goda tiden”.

En annan kategori på gubbhyllan är när man gör omorganisationer i kommunen. Då låter man ”di gamle” vara kvar med full lön, men på ett något oklart utredningsuppdrag.

Normalt välunderrättade källor säger att en sådan omorganisation är på väg i Ronneby. Nåväl, ”di gamle” kan behövas på utredningssidan. Det finns en mångfald utredningsuppdrag, som väntar på att verkställas.”

Sune Håkansson

Segelflygare Åke har landat för gott

Åke var stora grabben, 17 år, när jag som 15-åring första gången träffade honom. Naturligtvis skedde mötet på dåtidens naturligaste mötesplats mellan Bredåkra och Kallinge – gamla officersmässen på Bredåkra hed. Lokalen finns inte längre men den var under många år flitigt använd av flygintresserade ungdomar. Det handlade om modellbygge och det kretsade än mer om segelflyg som var det egentliga målet.

Åke Berglund, född på Luleå lasarett den 13 juni 1940 kom till Blekinge som 13-åring. När jag nu försöker minnas Åke och hans många gärningar internationellt är det för att han nu har lämnat jordelivet. Han dog för en vecka sedan omgiven av sin familj.

Åke var en man med många järn i elden. Ett gammalt uttryck som passar väl in på just honom. Han var så mycket mer än bara modellbyggare och segelflygare. Han utbildade sig tidigt till bil- och flygtekniker vilket förde honom till uppdrag runt om i världen. Han var också yrkeslärare inom detta yrke.

 

Sitt första internationella uppdrag genomförde han som 21-åring när han valde att FN-tjänstgöra med svenska flyguppdraget i Kongo 1961. Det uppdraget var för Åke starten på ett 45 år långt engagemang som biståndsarbetare i en rad länder. Han talade mest väl om Etiopien men nära efter placerade han Vietnam.

En av Åkes absolut bästa vänner i Etiopien var naturligtvis en gammal flygare som senare blev president. I början av 2000-talet återvände han med familjen till Etiopien på inbjudan av just president Girma Woldegiorgis i Addis Abeba. Därav rubriken i Bas Blekinge från den 5 juni 2008 där Åke gjorde reklam för Etiopien som turistland.

Girma var före sitt presidentuppdrag SAAB B 17-pilot inom flygvapnet som leddes av Carl Gustaf von Rosen 1946 – 1956. Presidenten gick då under namnet löjtnant Girma.

Åke var utbildad inom både segel som motorflyg och kunde se tillbaka på 2 500 timmar i luften. Hans många internationella resor som passagerare är naturligtvis oräknade.

Det var 1953 som pappa Göte tog det avgörande beslutet att överge Gällivare/Malmberget för en ny framtid i Blekinge. Göte hade en bror som var anställd vid järnvägen och familjen kunde flytta in i en banvaktstuga i Vedeby/Bubbetorp. Av detta blev det först start av cykelverkstad i Karlskrona därefter arbete vid Stålverket på Kockums i Kallinge varefter Göte på nytt startade ett åkeri i Kallinge. Vid den tidpunkten kunde Åke och hans familj flytta in i en nybyggd fastighet på Fårabacken i Kallinge.

Likt många andra ungdomar i Kallinge började Åke Berglund med modellbygge som 15-åring.  Därefter blev det segelflygutbildning. Noterbart är också hur Åke kom in på just mekanikerbanan. Det var helt enkelt så att pappa Göte ledde ner Åke till dåvarande Motorkompaniet i Ronneby för att han skulle få börja som lärling och så blev det också.

John Branje, välkänd lärare i dåtida Kallinge, var styrelsemedlem i Blekinge Flygklubb och det var han som fick Åke (rakt under Branje) att få luft under vingarna.

I september 2016 medverkade Åke vid Blekinge Flygklubbs 70-årsjubileum där han var en av många flygande veteraner med rika minnen. Vi är många som med saknad ser att Åke Berglund nu ytterligare har glesat ut segelflygsällskapet i Blekinge. Vi minns också hans stora insatser med klubbarbetet innan de internationella uppdragen kallade.

Sonen Mikael har naturligtvis ärvt flygintresset efter pappa Åke. På bilden nedan får en ung Micke instruktioner av pappa Åke inför en ensamflygning i Bergfalken.

Politisk betraktelse från läktaren

I dag får Sune Håkansson full frihet att kommentera det nu aktuella politiska läget, sett ur hans synvinkel.

”Det blir en turbulent tid inför valet, har Annie Lööf sagt. Hon torde få rätt. Redan har turbulensen börjat märkas. Centern backar i opinionssiffrorna, men ligger fortfarande långt över resultatet från förra valet. Likväl blir frågan: Tänkte Tim Svanberg rätt, när han bestämde sig för att satsa på en riksdagsplats? Han finns på andra plats i kommunlistan men ställer inte upp på omval i landstinget/regionvalet.

Landstingsvalet, eller skall det heta regionvalet, blir som vanligt intressant. Kritiken mot landstingsledningen är hård. Budgeten hålls inte. Det behövs en spurt om S skall få sitta kvar.

Sverigedemokraternas stora problem är att profilera sig. Det är inte lätt när både S och M nära nog har tagit över de åsikter som SD tidigare var ensamma om, då med besk kritik från både S och M.

Frågeställningen, som de tre partierna snart måste besvara är: Vilka skillnader finns mellan S och SD, mellan S och M, mellan M och SD? De tre partierna har kanske olika svar.

I Ronneby kan SD möjligen fortfarande ta hem poänger genom att påpeka den upplevda otryggheten. På kommunal nivå konstateras dock att man inte har haft, eller åtminstone inte lyckats marknadsföra någon profilfråga i övrigt. När partiets ledare Nicolas Westrup satsar på rikspolitiken, samtidigt som Christer Leksell med fru flyttar till Karlskrona, blir det inte mycket kvar. Dock har Magnus Stridh förutsättningar för att föra partiets talan.

S-kvinnorna har det svårt

En socialdemokratisk kvinna i Karlskrona menar att kvinnorna har det svårt i partiet. Facit kan utläsas i Ronneby. Malin Norfall väljer att gå, alternativt ombads att gå, nu när hon utvecklats rejält under det senaste året. Monica Lindqvist och Anette Rydell, som båda nämndes som kommunalrådskandidater, har valt att trappa ner politiken. Båda borde ha haft mer att ge, liksom Ingrid Karlsson. Nu tar männen makten även formellt.

I grannkommunerna Karlshamn och Karlskrona finns koalitionen S + C, m.fl. Målet är majoritet, samt att stänga ute SD. Att det blev S+C torde bero på personkemin.

I Tingsryd är det S+M. Förklaringen brukar anges till att C ville bestämma allt, M valde då S.

I Ronneby torde det bli personkemi EFTER valet, som bestämmer konstellationen OM Sd skall uteslutas. Förra gången föll S i stort på att vi i RP ville ge Roger en period till, samtidigt som vi såg sannolikheten i att S ännu inte insett att de inte kunde bestämma allt. Fortfarande menar jag att S i flera fall, i synnerhet när det gäller LOV inom hemtjänsten, uppträtt som dåliga förlorare även under innevarande period.

Osäkert i Ronneby

Efter valet vet vi inte mycket om tänkta laguppställningar. Om Fredriksson väljer riksdagen, vem kommer då? Det är inte utan att centerns Michaelsson då får en extra chans.

Osäkerheten i kommunen förstärks av att de mindre partierna kan åka ur, alternativt fördubbla antalet mandat. En enstaka händelse månaden före valet kan förändra mycket. För exempelvis KD gäller att öka röstetalet rejält, när rikstrenden går emot. Willy Persson kan förlora röster bara på grund av en överhängande risk om bortkastade röster.

För alla de mindre partierna torde det vara nödvändigt att profilera sig. Annars tar de större partierna år sig allt massmedialt utrymme.

Vem är Magnus Pettersson?

För S gäller att deras toppkandidat Magnus Pettersson är känd inom det egna partiet, men knappast bland väljarna. Han synes ha gjort ett gott arbete i Miljö- och byggnadsnämnden. I kommunfullmäktige har han varit relativt osynlig. Han har fem-sex sammanträden kvar före valet.

Utöver det har S endast Tommy Andersson bland de kända. Tommy har haft flera tunga inlägg som visat på en viss egen tankeförmåga.

Som slutsummering menar jag att Ronnebys styrande kan se tillbaka på en hyfsad mandatperiod. Befolkningstillväxten har varit kraftig. På den negativa sidan finns den upplevda otryggheten, som egentligen inte är en kommunal fråga. Därtill finns affärerna i Miljöteknik, som kan bli en kvarnsten för Roger Fredriksson.

I övrigt har de svarta rubrikerna mer drabbat Karlskrona och Karlshamn. Felaktiga löneutbetalningar retar folk, liksom missförhållanden inom vård och skola.

Sune Håkansson

Ledande politiker borde kunna räkna

Har man av väljarna fått förtroendet att leda ett företag av en kommuns storlek ska man väl också rimligen kunna kräva i varje fall en anings uppfattning om ekonomi.

Apropå de glömda 37 miljonerna, borde inte redan på ett tidigt stadium i budgetarbetet en varningsklocka ha ringt i örat på den politiska ledningen?  Men, nej, först när alla budgetar är presenterade då upptäcker ekonomichefen felet. Och ekonomichefen tar naturligtvis på sig det fulla ansvaret.

Jag menar att 37 miljoner kronor är ingen liten felräkning/glömska. Med andra ord borde någon av ledande politiker i kommunstyrelsen, t ex ordförande respektive förste vice ordförande ha vaknat. Inte heller det s k oppositionsrådet kan fritas ansvar. De är ju inga nybörjare, en andra mandatperiod lider mot sitt slut.

Lagda budgetar i Ronneby inför 2018 omfattar 1,7 miljarder och som Malin Norfall, s, utropade när grön/röda budgeten presenterades:

”Det är 90 miljoner kronor mer än vad vi hade räknat med.”

Hallå – var kom dessa pengar plötsligt ifrån. Ingen reaktion!

Av dessa 90 miljoner återstår nu efter glömskan ”bara” 53 miljoner kronor. Vad tänker man nu spara in på av alla presenterade satsningar?

Ska bärbara datorer till alla elever i årsklasserna 3 – 9 sparas in? Det paketet har alliansen beräknat till 10 miljoner. Men även kring den summan finns åtskilliga frågetecken, vilket jag tänker återkomma till.

Eller ska de trygghetsskapande åtgärderna med bl a övervakningskameror och ordningsvakter bli rödpennans besök? Tryggheten är beräknad att kosta 1,3 miljoner.

Ja, man kan fortsätta att räkna upp presenterade satsningar ganska länge men det är föga framgångsrikt. Det är ledande politikers uppgift att nu stryka.

Men jag måste ändå påstå att jag är ordentligt överraskad över hur Roger Fredriksson, m, och kommunstyrelsens ordförande resonerar tillsammans med Malin Norfall, s. Ja, nästan mer överraskad över hur lätt oppositionsledaren tar på felräkningen.

Till BLT har Malin Norfall sagt att hon redan efter en halv dags räknande har lyckats spara bort halva summan av de glömda 37 miljoner kronorna. Ändå har det fram till nu hävdats att detta var den skarpaste budgeten någonsin!?

Nu säger hon:

”När vi la budgeten var det HÅRDA prioriteringar som gällde.” Nu när hon beredvilligt hjälper alliansen att räkna hem glömda lönepengar, ja, då är det ”TUFFA prioriteringar som gäller.”

Kan vi väljare verkligen lita på de som är satta att med väljarnas förtroende i ryggen leda Ronneby kommun när de uppenbarligen inte ens kan räkna utan ställer ut en ekonomichef som i sin tur skyller på en sen lönerevision.

Det vilar en slags förbannelse över löner och kommuners hantering av dessa. Jag tänker på Karlskrona kommun som betalade ut miljontals kronor till personer som i vissa fall inte ens hade hunnit påbörja sin anställning. I Ronnebys fall ”glömde” man bort ett års lönepåslag!

I Karlskrona skyllde man på ett felinställt personalsystem. I Ronneby skyller man på en glömsk ekonomichef! Borde inte Ronnebys ekonomisystem också ses över?!

Gruppledarna är kallade till ett extrainsatt informationsmöte klockan 16 i eftermiddag där information ska ges om de senaste förutsättningarna.

Gammalmedia ryter till mot Hansson

När en rutinerad politiker med drygt 30 aktiva år i kappsäcken väljer att lämna politiken ska det gå regelmässigt och städat till när han förklarar sin avgång.

Är man dessutom kommunstyrelsens ordförande och benämnd kommunalråd och heter Patrik Hansson, ja då kräver gammalmedia att han håller sig till gammalmedias regler – han skulle ha skickat ett pressmeddelande!

Patrik Hansson valde dock att lämna sitt avgångsbeslut via sociala medier. Han gjorde inte som USA;s president, Donald Trump, att twittra sin personliga nyhet, att han tänker lämna politiken efter att nuvarande mandatperiod löper ut nästa år.

Nej, Patrik Hansson valde att på ett personligt sätt meddela sin avgång via Facebook! Det är nämligen den vägen allt fler makthavare väljer att torgföra sina innersta tankar och känslor. Ett pressmeddelande blir torrt som fnöske och urvattnat, ja, nästan ointressant.

I Sydöstrans huvudledare i morgon tisdag läxas därför Patrik Hansson upp av partikamraten och politiska chefredaktören, Hans Bülow, som redan i rubiken låter oss ana holmgången som väntar. ”Hansson överraskar” är rubriken och sedan kommer uppläxningen. Se nedan.

Utifrån min tolkning är det inte bara Patrik Hanssons tilltag att inte skicka ett gammalmodigt pressmedderlande till tidningen som har upprört Hans Bülow. Naturligtvis skulle han som partikamrat naturligtvis haft första tjing på den oväntade nyheten. Men så blev det inte, nu fick den breda allmänheten snabbt och före tidningarna veta hur Patrik Hansson innerst inne har känt en tid. Han slutar helt enkelt med politiken!

Naturligtvis är dagens inlägg på Facebook också en rejäl känga åt Sydöstrans chefredaktör Anders Nilsson som i en krönika i lördags skåpade ut Facebook totalt. ”Facebook inte längre ett socialt medium.” var rubriken på hans inlägg. Tro tusan att Patrik Hansson nu läxas upp i morgondagens Sydöstran.

Dessutom kompliceras det hastigt uppkomna politiska läget inom socialdemokraterna i Karlskrona av att det inte finns någon självklar efterträdare. I varje fall ingen rutinerad.

Heja Patrik Hansson som tänker modernt och med valfriheten som ledstjärna när han nu vill lämna politiken och bli en av folket. Välkommen i gänget!

Karlskrona lever i egen bubbla

Hallå! Är ni kontaktbara och vakna?

Frågan riktar jag till ledande politiker och tjänstemän i Karlskrona som tycks leva i en egen liten värld där inget överensstämmer med vad vi övriga upplever.

Karlskrona vill inrätta en turistfälla för kryssningsresenärer. Man vill att fartygen ska kunna ta sig ända in till kaj på Trossö. Men då måste man först muddra farleden söder om Kungsholmen. Kostnad för detta 48 miljoner kronor. Vad kostnaden för en upprustning av hamnen skulle gå loss på har man inte ens utrett!!

Det som lockar är stora intäkter för Karlskrona och turismen. Tror man! Och antagligen stannar det också vid en önskedröm för forskning på området gör tummen ner. Forskningen visar att kryssningsturister är de turister som spenderar minst pengar.

Men nu kommer det mest anmärkningsvärda – Karlskronas turistchef, Terje Pedersen, underkänner hela denna forskning, detta trots att han i BLT:s artikel först instämmer i vad forskarna kommit fram till men därefter underkänner forskningen. Han tycker nämligen på fullt allvar att Karlskrona inte ska jämföras med jättar på området nämligen Oslo, Bergen, Köpenhamn och Stockholm. Han anser att Karlskrona har mer att locka med än uppräknade orter.

I artikeln frågar sig professor Svein Larsen vid Bergens Universitet vad som är så speciellt med Karlskrona att kryssningsresenärer kommer att spendera pengar där som de inte gör i de verkliga turistmetropolerna. Det är nämligen Larsen som har lett forskningen där man har intervjuat 8 000 turister, varav 1300 var kryssningsresenärer. Mer än hälften av de sistnämnda använde mindre än 200 kronor i land. Forskningen visar dessutom att de flesta resenärerna inte ens lämnar fartyget!

– Vi räknar inte med några drömsiffror, säger Terje Pedersen till tidningen.

Tablå! Ställ dig i skamvrån med strut på huvudet. Drömmar var just ordet.

Men visst, en Gubben Rosenbom i trä eller att bese ett gammalt ubåtstorn i en rondell kanske är oemotståndligt för s k dollarturister? Och vad säger försvaret om att muddra den hemliga infartsleden i höjd med Kungsholmen? Den kan väl knappast öppnas nu när man ser Putin och Ryssland som tilltänkta angripare.

Av artikeln framgår inte vem eller vilka som eventuellt driver denna fråga i Karlskrona. Är ledande politiker lika (upp)blåsta som hamnchef och turistchef, ja, då vill det till att kommunens alla nämnder börjar fundera på ytterligare besparingar i en kommun som länge tycks ha levt högt över sina tillgångar.