Museigrupp vill rädda Bredåkra hed

I eftermiddag har arbetsgrupperna inom Kallinge Museum haft höstavslutning med stort deltagande. Man kunde se tillbaka på ännu en framgångsrik säsong som inneburit att antalet utställningar har ökat. Bl a har en utställning som skildrar F 17:s verksamhet färdigställts.

En annan grupp arbetar med att i skrift och bild berätta Kallinge SK:s långa historia. Även pappersbruket Djupafors uppgång och fall har arbetats fram och nu har också industrin Bröderna Karlsson påbörjats. Industrin blev sedermera mest känd under namnet Värmos.

Kallinge Museum har på kort tid vuxit i omfattning och flera projekt väntar på att lyftas fram och bevaras för framtiden.

Bland deltagarna på mötet antogs ett förslag till medborgarförslag som i dagarna ska lämnas till kommunfullmäktige i Ronneby. Förslaget gäller Bredåkra hed som bör återställas på ett sätt som på ett värdigt sätt kan minna om platsens dåtida betydelse ur svensk försvarssynpunkt.

Jag återkommer till detta medborgarförslag i ett kommande blogginlägg.

Som brukligt är vid säsongavslutningar med Kallinge Museum avåts smörgåstårta med efterföljande kaffe med välsmakande pepparkakor. God julstämning rådde under hela sammankomsten som också hedrades med ett besök av reportern, Stefan Larsson från tidningen ”Bas Blekinge”.

Museet håller nu stängt till efter jul och nyår.

Så slapp vi Karlskronas p-elände

Vi tog en slappardag i luften i onsdags vi som under vintern och dålig vår tampats med att färdigställa en utställning som skildrar Blekinge Flygklubbs segelflygsektions verksamhet under 70 år. Utställningen finns på Kallinge Museum som har öppet lördagar klockan 10-13.

Naturligtvis blev det en härlig flygtur, men denna gång med hjälp av motor och propeller och med Ingmar Olofsson som pilot.

I luften hade jag dessutom sällskap av Bengt Christer Nilsson och Kristina (Månsson) Berggren. På marken stannade Bengt Körling och Helge Stenberg bl a för att färdigställa fika och förbereda en som vanligt givande pratstund om svunnen tid och vad vi kan göra med den väntande tiden.

En flygtur är lika berikande som att gå en promenad i vår vackra natur. Skärgården i Blekinge är precis så vacker som den alltid har beskrivits och på lagom höjd, ca 1000 meter, fick vi denna dag hela landskapets härlighet inramad av vita, bulliga cumulus/stackmoln.

Naturligtvis ville vi kolla det trånga Trossö och redan när vi närmade oss Karlskrona väster ifrån blev vi vittnen till långa bilköer på utfarten. Trafikolycka var orsaken kunde vi lite senare konstatera.

Att få göra några varv över militärstaden Karlskrona är numera tillåtet och det var onekligen en positiv upplevelse att denna gång kunna tänka bort parkeringseländet som länge har präglat Blekinges utpost i öst.

Våra kameror var flitigt använda och här kommer några smakprov från min vinkel. Bilden på det aktuella flygplanet före start togs av Bengt Körling.

Till sist: upprymda av flygturen tog vi beslut att i höst fortsätta dokumentationen och då kommer det att handla om nuvarande verksamhet inom Blekinge Flygklubb. Nu är det enbart motorflyg som gäller och med ett rekordstort intresse för att just lära sig flyga. Varje tisdag kväll är det öppet hus på Blekinge Flygklubb mellan 18.00 – 21.00.Grillen är tänd och kaffet är på och är du flygsugen finns det möjlighet till kort eller längre flygtur.

Segelflyg över Blekinge 1946 – 2011

Nu, alla vänner av segelflyg – och ni är många – är vår uställning på Kallinge Museum klar för visning. Ett rikt bildmaterial och text tar er med på en tidsresa och teknisk utveckling för Blekinge Flygklubb och dess Segelflygsektion under 65 år.

 

Vårt arbete med utställningen började hösten 2016 på initiativ av Bengt Christer Nilsson sekr. i Kallinge Museums styrelse och själv segelflygare under ett antal år. I arbetsgruppen har också en av klubbens första kvinnliga piloter Kristina (Månsson) Berggren och veteranerna Helge Stenberg, Ingmar Olofsson, Bengt Körling och Kjell Amilon ingått. Jag, Bengt Mauritzson med betydligt kortare flygtid, har också haft förmånen att få hjälpa till.

Nu hälsar vi er därför välkomna att besöka Kallinge Museum på Flisevägen i Kallinge. Museet är öppet varje lördag klockan 10 – 13.

Berätta gärna för dina vänner så att alla med flygintresse och speciellt då segelflyg kan ta del av en unik föreningsverksamhet som startade 1946 och avslutades 2011.

 

Kristina unik som segelflygare

På tidigt 1950-tal var det i Blekinge unikt att tjejer började segelflyga. Den typen av fritidsintresse var länge endast förbehållen grabbar som vid 15-års ålder startade sin flygarkarriär med siktet inställt på att bli piloter inom flygvapnet.

När Kristina Månsson från Kallinge 1954 fick motta sitt B-diplom var det en så unik händelse att redaktören på Blekinge Läns Tidning hade svårt att uttrycka sig. Kristina blev i en artikel kallad såväl ”Ung Kallingeflicka” som ”Flygsinnad ung dam”. Diplomet delades ut av dåvarande flottiljchefen och översten Sten Rydström.

Kristina inledde sin flygutbildning 1953, hon var 15 år och det var åldersgränsen för att börja. Det började, som brukligt var på 50-talet, med att eleven fick ta plats i glidaren SG-38. (Se bild)  Först små, låga skutt efter en bogserbil för att bli vän med det mycket enkla flygplanet. Enkelt uttryckt kan man säga att flygaren satt på en trästock med glidskida under till.

Efterhand blev det högre höjder med hjälp av vinschstarter och även bättre segelflygplan typ Gronau Baby.(Se bild)

Kristina minns med kärlek hur det kändes att få luft under vingarna.

-Jag älskade sporten allt mer och jag ville verkligen förkovra mig så fort det bara gick, minns Kristina när hon nu i dagarna är högst delaktig i arbetet med att färdigställa en utställning om segelflyget. Utställningen kan snart ses på Kallinge Museum och skildrar Blekinge Flygklubbs verksamhet under 70 år. ”Segelflyg över Blekinge” blir samlingsnamnet för utställningen som skildrar verksamheten med bilder från 1940-talet fram till nutid.

Kristina föddes i Kallinge 1938 och hennes flygintresse började tidigt. Hennes bror Klas Månsson, känd affärsman i Kallinge och Ronneby (Handelsbolaget i Kallinge och Konsum, Ronneby) blev med tiden en av landets duktigaste och flitigaste modellbyggare av flygplan. Inte mindre än 300 modeller hann han bygga och en del av denna digra samling visas också i samband med utställningen.

-Jag klarade a-diplomet 1953 och därefter blev det b och c 1954 och 1955, berättar Kristina.

Hon lämnade Kallinge 1960 och flyttade till Stockholm. Vistelsen där varade i fyra år och därefter var hon tillbaka i Kallinge, men bara för ett år. Därefter bar det av till Linköping, Älmhult, Skillinge och tillbaka i Kallinge först 2004 då hon övertog föräldrahemmet i Kallinge.

Intresset för segelflygning fanns hos henne även efter att hon bildat familj och nu är hon på plats som ensam kvinna och hjälper gruppen med namn och årtal för att dokumentera äldre tiders verksamhet inom Blekinge Flygklubb.

Kristina var som kvinna något av pionjär när det gäller segelflyg i Blekinge men hon fick efter hand många efterföljare.

OBS! Klicka för större bild.

Långt julbord med historienördar

dsc05444

I går kom julen till Kallinge museum. Långbord och röd julduk. Ljusstakar av gediget gjutgods från Kockums. Smörgåstårtor på lång rad och på höjden.

Runt bordet nördar som forskar om det som har varit. För tillfället är tre grupper i arbete med att ta fram fakta om Kallinges industrier genom tiderna. Ortens idrottsföreningar kartläggs och nu bereds plats även för ortens flygklubb som i 70 år varit en angelägenhet för hela Blekinges befolkning.

Flygintresset har alltid varit stort i Blekinge med angränsande län. Nu är det klubbens segelflyg som ska presenteras i ord och bild.

dsc05450

Det är historiens vingslag man känner medan kaffe och smörgåstårta inmundigas i lokalen som varit såväl läkarmottagning som tvätteri. Från väggarna tittar disponenter och ingenjörer men också ett stort antal kockumarbetare ned på oss sökare. Mellan väggarna ryms en betydande del av Kallinges själ med sina profiler, skeenden och produkter som vittnar om kunskap och samhällsbyggnation.

Stämningen runt bordet är hög och av ljudnivån att döma är det åtskilliga upplevelser som byter ägare liksom skratten som är beviset på att man ganska ofta med lite hjälp på traven faktiskt delar många gemensamma minnen.

Det röda långbordet signalerade att grupperna nu tar ledigt över jul och nyår.

Obs! Klicka för större bilder och bekanta ansikten.

dsc05452

 

En utställning i Kallinge med lyft

Några har undrat över den ökade trafik som vissa dagar sker vid gamla tvätteriet intill Kallinge torg. Ur bilarna strömmar äldre män med pärmar under armarna. Efter några timmar återvänder de livligt diskuterande. Vad är på gång?

Svaret är enkelt. Byggnaden man strömmar till inrymmer numera Kallinge Museum. Utställningar visades upp under höstens Kallingedag och nu ska dessa utökas med ytterligare spännande material. Kallinge Sportklubb (Kallinge SK) arbetar på sitt håll och själv tillhör jag en grupp som har fått till uppgift att skildra Blekinge Flygklubbs verksamhet under 70 år.

Det spännande uppdraget har vi fått av Bengt-Christer Nilsson, sekreterare i Kallinge Museums styrelse. Bengt var naturligtvis även han en av Kallinges många ungdomar som vid fyllda 15 år lockades av segelflyg. Givetvis har vi tackat honom för omtanken.

Blekinge Flygklubb bildades 1946 och blev snabbt en verksamhet som lockade bruksortens ungdomar i stora skaror. På den tiden var även många tjejer med i verksamheten som bl a innebar byggande av glidflygplan, alltså inte segelflygplan. De kom senare.

img_0887

Vid senaste träffen fanns de verkliga veteranerna på plats. Längst fram från vänster, Åke Berglund, Kennert Nero, Kjell Amilon och Olle Mattiasson.Bakom från vänster, Micke Berglund, Bengt-Christer Nilsson och Helge Stenberg. Hos dessa finns ett imponerande stort antal flygtimmar samlade.

Jag tror att det kan bli en ganska spännande utställning med såväl modeller, bilder och annat smått och gott. Hur i hela friden har t ex den bruna pärmen med nazistmärket hamnat i Blekinge Flygklubbs ägor? Äldre och yngre segelflygare hajar säkert vad det handlar om men vi ska inte ännu avslöja för mycket.

fbk-3 Tänk t ex när en av oss i en låda hittade Blekinge Flygklubbs första klubbmärke från 1940-talet. I papper (!) med nål. Inte dåligt. En skatt! Väl bevarade.

fbk-1Vi är fortfarande i en inledande planeringsfas som innebär att vi forslar fotoalbum från när och fjärran. Vi väljer bilder ur ett rikare sparande än vad vi hade vågat tro. Verksamheten sprider sig nu som ringar på vattnet och allt fler veteraner hittar vägen till Kallinge Museum.

När vi senast träffades, i fredags, kunde vi glädjas åt ytterligare ett antal flygveteraner. Där fanns Åke Berglund (hans son Micke Berglund är självskriven som ”uppslagsverk”.) På plats fanns också Kennert Nero och Olle Mattiasson som naturligtvis kände igen merparten av gamla ansikten. Årtal inte minst.

Givetvis är även Helge Stenberg, Kjell Amilon och Ingmar Olofsson delaktiga i arbetet och är mer frekventa deltagare vilket borgar för gedigen kunskap och noggrannhet.

Redan nu vill jag säga att Kallinge Museum är en samlingsplats, ett museum av rang som på skiftande sätt kommer att minna om Kallinge bruksorts rika verksamhet. Redan nu finns ett rikt material att ta del av och mer kommer.

Flygklubben till Kallinge museum

dsc05207

Här är gruppen som snabbt bestämde sig för att genast börja arbeta med att presentera Blekinge Flygklubbs rika historia. Från vänster, Nils Nilsson, Kjell Olsson, Miklos Feher, Ingemar Olofsson, Bengt Christer Nilsson, Helge Stenberg och Jan-Otto Kleremark.

Nu ska även anrika Blekinge Flygklubb (firar 70 år i helgen) få en plats i Kallinge Museum. Flygklubben har genom åren lockat ungdomar från Kallinge i stora skaror och det var under många år den gamla officersmässen på Bredåkrahed som hyste flygintresserade ungdomar.

Lokalerna inrymde inte enbart monterbara segelflygplan utan var också en samlingsplats för modellbyggare. Man började som modellbyggare i väntan på att fylla 15 år som var startdatum för att få påbörja segelflygutbildning.

Officersmässen finns inte längre men minnena finns kvar och är dokumenterade i en hel hoper med svartvita bilder. Genom åren har fotgraferandet ökat i samband med bättre förutsättningar med såväl stillbildskamera som filmkamera.

En liten del av alla dess historiska foton ska nu ta plats på Kallinge Museum. Den nystartade verksamheten har stora planer för framtidens museum och vill nu också att flygklubben ska få en plats bland idrottsföreningar och minnen från industri och samhället i stort.

Ett första möte ägde rum för några dagar sedan och då drogs riktlinjerna upp för det fortsatta arbetet. Nästa träff är planerad till onsdagen den 28 september då hela den flygande sakkunskapen tar plats för att välja och vraka ur ett digert material.

Kallinge – en bruksort att vårda

DSC04303

Jag har ofta haft anledning att fundera över varför politiker skäms över en orts historia. På annat sätt kan inte deras totala ointresse för att skapa plattformar för minnen av en svunnen industriepok förklaras. Jag tänker på brukssamhället Kallinge beläget bara några kilometer norr om centrala Ronneby.

Inte ett finger har höjts för att på något sätt påminna och minnas den industriepok som Kockums Jernverk har utgjort på orten. Hade inte frivilliga krafter tänkt annorlunda hade den mer än hundraåriga industriverksamheten i dag varit helt utsuddad och glömd.

Därför blev jag i helgen extra glad när jag fick veta att det nu har bildats en förening som ska hjälpa oss att minnas vad bruksorten stått för. Kallinge Museum är namnet och ordförande är Roddy Hägg.

Man måste se bakåt för att förstå framtiden är ett ordspråk som är relevant i det här sammanhanget. När det nu finns en förening betyder det att man också kan söka bidrag av olika slag. En stark förening kan också på skiftande sätt utgöra en påtryckare gentemot myndigheter. Att helt enkelt hålla frågan levande att satsa på ett museum, en modern och aktiv minnesplats, för framtida generationer.

Fram till nu har personer med skiftande bakgrund, många av dem naturligtvis en gång anställda vid Kockums, lagt ner åtskilliga timmar på att ideellt rädda en svunnen epok.

Jag tänker naturligtvis på Ewe Nilsson som med sina insatser räddade en betydande del av Jernverkets gjuterihistoria. Jag tänker på den gamla modelladan, sprängfylld med trämodeller och kärnlådor och jag tänker på det Gjuterimuseum som också bär hans signum. Naturligtvis hade han stor hjälp av många likasinnade.

Ernestrand 1

Jag tänker också på Gösta Ernestrand som med såväl bild som text skildrat och bevarfat det tidiga Kallinge. Jag hade förmånen att åtskilliga gånger få träffa dessa profiler som blev till många radioinslag och tidningsartiklar.

”Ewes pojkar” är ett känt begrepp i Kallinge allt sedan gjuterimuseets tillkomst för 30 år sedan. Många i gruppen är fortfarande aktiva med att samla fotografier och namnge de personer som återfinns på dessa.

När Kallingedagen firades i år den 29 augusti bjöd gruppen in allmänheten till Gjuteri- och emaljmuseet och i ett slags programförklaring skrev man bl a följande:

”Om denna grupp som startades av gjuteriets grundare, Ewe Nilsson, inte hade funnits hade det inte heller funnits något gjuterimuseum med alla dess föremål och bilder varav flertalet är skänkta av gamla personer från Kallinge.”

Ewe

I styrelsen för den nybildade föreningen Kallinge Museum ingår Roddy Hägg, ordförande, Bengt Christer Nilsson, vice ordförande, Bo Lundgren, kassör, Nils Nilsson, sekreterare, Lars-Hugo Hugosson, ledamot. Revisorer: Jan-Olof Ahlström och Jan-Erik Andersson. Ersättare i styrelsen Christer Åkesson och Birger Mathisson. Valberedning: Eric Olsson.

Motiv från det äldre Kallinge av Gösta Ernestrand.