Nu har det hänt på riktigt…

inbrott

Det var under helgen som någon eller några gjorde inbrott i arbetsförmedlingens lokaler i Sölvesborg. Ett fönster slogs sönder och i lokalen tillgreps en dator.

Så långt verkligheten.

Nu måste jag berätta hur en poliskonstapel, placerad vid dåvarande polisstationen i Ronneby, behagade skoja med nya lokalreportrar på 60- och 70-talet.

Två gånger per dag skulle polisen ringas upp och den ständiga frågan var:

-Har det hänt nått?

Var poliskonstapeln vid tillfället på gott humör och inte allt för mycket arbetstyngd tog han sig god tid att bläddra i dagboken där olika larm var noterade. Var han på dåligt morgonhumör, mestadels söndagar, blev svaret korthugget:

-Nej!!

Reportern: ”Men något har väl hänt”.

Poliskonstapeln: ”Inget av intresse”.

Det var i detta söndagsläge som den lurige konstapeln slog till mot den nya och intet ont anande reportern. Han sa:

”Jo, jag ser här att det har varit inbrott på arbetsförmedlingen i natt.

Reportern: Va?!? Det var som tusan. Vad tog dom där?

Konstapeln: ”De tog vartenda djä… jobb!!

Följt av ett gapskratt som ekade i örat en god stund.

Nu har det hänt på riktigt och en dator blev fångsten, för några jobb fanns det väl knappast att hämta.

Är arbetstillfällen så viktiga?

Sune Håkansson funderar i dag kring kommuners ansträngningar att skapa arbetstillfällen. Men är det så viktigt med arbetstillfällen?  Det som skapar intäkter är att människor vill bo i kommunen.

Ur Håkanssons perspektiv borde det således vara betydligt viktigare för en kommun att skapa bra service med barnomsorg, skola och en äldrevård värd namnet. Boendet måste vara attraktivt med mark för egnahem och bra standard på hyresrätter. Möjlighet till rekreation och ett brett kulturutbud är avgörande för att locka skattebetalare.

Sune Håkansson visar i detta inlägg också hur betydande pendlingen är i Blekinge. Något som ställer allt högre krav på infrastrukturen.

” Är arbetstillfällen så viktiga?

I de flesta kommuner anstränger man sig på att skapa arbetstillfällen. Samtidigt finns fritänkare, som menar att det är viktigare att nå fler invånare. Det är antalet invånare, som ger skatteintäkter och statsbidrag. Man betalar skatt där man bor, inte där man tjänar pengarna, om bostadsorten är skild från arbetsort.

I ett litet län, som Blekinge, behöver inte arbetsplats vara detsamma som bostadsort. En del samhällen är byggda för att ”där skall man bo”. Listerby och Johannishus är två exempel. De egna arbetstillfällena är få. Arbetena finns ofta i Karlskrona. Så har det varit av hävd. Varvet och LM var det förr, numera ofta sjukhuset och Högskolan.

Ett typiskt motexempel är Olofström. Där finns jobb, men få vill bo i kommunen. Mer än var tredje jobb utförs av en person, som pendlar in.

Nettopendlingen under 2013 var:
Olofström       1005

Ronneby       – 1023

Karlskrona      1254

Karlshamn    – 1037

Sölvesborg     – 992  (Minustecken visar att fler pendlar ut än  vad som pendlar in).

Att märka är att Olofström har fått en allt större inpendling, både brutto som netto, under de senaste åren. Samtidigt har antalet jobb i kommunen ökat mest sedan år 2010. Sämst har antalet jobb utvecklats i Ronneby.

Netto har Blekinge en viss utpendling.

Återigen: Det är, ekonomiskt, sannolikt inte alltför lönsamt för en kommun att satsa på att locka till sig jobb. En del arbetstillfällen kommer automatiskt med en stigande befolkning. Det gäller exempelvis skola (förutom högskola) och barnomsorg, men också servicenäringar såsom handel, etc. Just den kommunala servicen brukar anges som ett bra medel för att få inflyttning.

En typ av arbetstillfällen är sannolikt viktiga, det är inom offentlig service, såsom arbetsförmedling, skatteverket och sjukvård.”

Sune Håkansson

Nytt sjukhus skapar fler arbetstillfällen

För tillfället tycks verksamma politiker i Karlskrona tävla om att uppnå ett slags bottenrekord i bypolitik när det gäller framtidens sjukvård i Blekinge.

De vill t.ex. på fullt allvar slå i väljarna att all anställd personal vid Blekingesjukhuset i Karlskrona är bosatta just i Karlskrona. För mig är detta en överraskning. Är det verkligen så ? Är det inga som pendlar till Karlskrona för att arbeta på sjukhuset där?

Senast i dag gör kommunalrådet Mats Lindbom, centerpartiet, ett utspel i insändarform där han på fullt allvar menar att personal med jouruppdrag i dag har cykelavstånd. Han fortsätter:

” Då går det inte att utgå ifrån att centrala personer väljer att flytta om  ett nytt lasarett etableras mer centralt i länet”.

Menar han att i detta lilla län där nästan alla pendlar varje dag, att om man bor i Karlskrona kan man INTE pendla ? I så fall är ju sjukhuset i Karlskrona bara till för karlskronaborna !

Naturligtvis är detta hyckleri och bypolitik av stort format som medverkar ytterligare  till politikerföraktet. Fast egentligen är det han säger bara pinsamt.

Nytt sjukhus kunskapshöjande

Sanningen är nämligen att 60 % av länets befolkning är bosatt väster om Karlskrona. Dessa vill inte Mats Lindbom veta av och det är när politiker i Blekinge vägrar att samarbeta och ha länets bästa för ögonen som ekonomin tillåts skena iväg. Då bortser man också lätt från experters råd som tydligt pekar åt ett visst håll, nämligen att bygga nytt sjukhus centralt i länet är att föredra ur alla aspekter.

Nybyggnation ger säkrare kalkyler och inte minst bättre miljö för såväl sjukhuspersonal som patienter.Ombyggnad innebär stor ekonomisk osäkerhet och dessutom behöver sjukhuset vid en ombyggnad förmodligen också stängas under viss tid.

När jag i tisdags på det öppna seminariet hörde Björn Wellhagen, näringspolitisk chef inom Sveriges Byggindustrier, ta upp dessa aspekter kändes det så självklart och jag såg framför mig envisa bypolitiker som med snabb fart är på väg att försätta Blekinge i en ohållbar ekonomisk situation.

Om alla politiker som i dag springer omkring och skriker högt att de vill råda bot på länets höga arbetslöshet menar allvar måste merparten av dessa snabbt tänka om. Ett nytt sjukhus skulle inte enbart innebära utgifter det skulle ge byggjobb och många andra arbetstillfällen i verksamheter som har direkt koppling till ett sjukhus.

Björn Wellhagen pekade på en rad viktiga fördelar med att bygga ett nytt sjukhus. Inte minst skulle det innebära en kompetensförhöjning i alla led. Ett sjukhus präglat av framtidstänk lockar attraktiv och kunnig sjukhuspersonal. Tekniken inom sjukhusområdet är i snabb förändring och det lockar personal på ett helt annat sätt än vad personal i dag måste uppleva i trånga operationslokaler. Kort sagt – ett nytt sjukhus centralt placerat skulle lyfta hela Blekinge.

I dag går 140 byggarbetare utan arbete i Blekinge. Byggnationen vid F 17 ger arbetstillfällen och ett framtida nytt sjukhus skulle ge byggjobbare men även andra yrkeskategorier ett uppsving.

Landstinget Blekinge har i dag ca. 3.000 anställda och dessa genererar i sin tur 1.000 andra jobb!

Ett nytt sjukhus skulle ta ca. 5 år att bygga och under den tiden störs ingen annan verksamhet vid sjukhusen i Karlskrona och Karlshamn.

Politiker i alla läger – stå upp för ett nytt framtida och gemensamt Blekinge. Vi väljare är nu så trötta på den kostsamma bypolitiken att vi  tänker ändra på detta genom att välja nytt i kommande landstingsval.