I Sverige finns i dag 180 000 demenssjuka. Det i sin tur innebär att ca 1 miljon anhöriga är berörda på ett eller annat sätt.
Tyvärr är vården av dessa sjuka långt ifrån jämställd. Problemet har oftast kommunal förankring där administration och allt för nedtyngda chefer har för många anställda att hantera. Detta går ut över vårdtagarna som blir understimulerade.
Men så finns det äldreomsorg som fungerar och som är ett föredöme inom modern vård. Hattstugan, som är ett privat gruppboende på Gotland för personer med demenssjukdomar, har en policy som har uppmärksammats i hela landet. Bl a har Sveriges Television skildrat den unika vården.
Hattstugan startade sin verksamhet 1994 och det är Region Gotland som förfogar över boendets samtliga tio platser.
Jane Lindell är ägare till Hattstugan och är sedan några år tillbaka en flitigt bokad föreläsare som möts av uppskattande lovord när hon berättar om personalens omvårdnadsfilosofi när det gäller demensvårdens och äldreomsorgens framtid.
-Den som flyttar in på Hattstugan får leva ett levande liv till livets slut och då utifrån sina intressen, behov och förutsättningar, trots svår sjukdom, berättade Jane Lindell när hon i dag gästade SPF Seniorerna i Blekinge som hade konferens i ämnet.
Hattstugan har inga låsta dörrar. Däremot en stor och livligt frekventerad trädgård som ofta utnyttjas.
-Låsta dörrar skapar bara frustration, betonade Jane Lindell som tillsammans med sin personal väljer att istället sysselsätta och engagera vårdtagarna.
Hattstugan har tio vårdplatser med 12 anställda varav 9 är årsanställda. Vinsten används till att fortlöpande återinvesteras i den inre och yttre miljön.
Ingen städning sker på dagtid och ingen personal tar sin tillflykt till personalrum för fika.
-Man får fika hur månger som helst under dagen. Det finns bara ett krav – att man fikar tillsammans med de boende. Samtalen och aktiviteterna i samband med en fika är viktiga och skänker stimulans, betonar Jane Lindell.
Hon berättar att det alltid är individen som väljer. Alla vill ju vara någon, även om man råkar vara dement.
Det finns vårdtagare som inte längre kan greppa ett glas. I vården i stort är det då vanligt att personalen väljer att sätta fram en bastant mugg. Hos oss väljer vi istället ett vinglas med smal fot. Det fungerar perfekt.
Hon berättar om den förre bankdirektören som vid 65 års ålder blivit dement och tappat språket. Han hade cyklat 27 Vätternrundor och ville naturligtvis fortsätta att cykla. Det fick han och under sina cykelutflykter kom delvis hans språk tillbaka. Han kommenterade vad han såg utefter vägen.
Jane Lindell har arbetat 43 år inom äldrevården, därav 22 år i kommunal regi och kan jämföra olika behandlingsmetoder. Hennes sammanfattning för en bra vård lyder:
-Ledorden är engagemang, medverkan, rörelse och respekt för vårdtagaren oavsett sjukdom. Politiker måste tänka om. Det behövs en revolution inom den svenska äldrevården.