Etikettarkiv: Invandring

Blekinge backar på grund av för få jobb

Publicerat av

Naturligtvis vill ingen gå arbetslös och därför överger många Blekinge för att söka lyckan på annat håll. Sune Håkansson, som i dag tolkar det stora och allvarliga tappet av befolkning, gör den kopplingen. Allvarligt är också, anser han, att Blekinge i dag tycks sakna starka företrädare i ”förhandlingarna” med staten.

Håkansson ifrågasätter Ronnebys storskaliga skolbyggnadsplaner som utifrån nu kända invånarantal kan vara i överkant. Trots att Ronneby hade länets högsta födelsetal hjälpte det bara en del. Ronneby minskade invånarantalet med 61 personer.

Tag del av Sune Håkanssons tolkning av att Blekinges befolkningsantal minskar kraftigt:

”2019 blev inget bra år för Blekinge. Antalet invånare sjönk med 231. Det var endast Karlshamn, som lyckades hålla sig på plussida, Karlskrona minskade med 133, Ronneby med 61.

Det är värt att påpeka att nettoinvandringen var 711. Trots ett rejält inflöde från utlandet minskar länets befolkning.

Karlskrona är värt ett påpekande. Så sent som i våras antogs en prognos, enligt vilken befolkningstalet skulle öka med 415 under år 2019. I stället blev det en rejäl minskning. Skillnaden mellan prognos och utfall blev mer än 500 personer. Lågt räknat betyder en invånare 60 000 kronor i skatter och statsbidrag. Karlskrona går miste om 30 miljoner! Naturligtvis sjunker kostnaderna också, men inte lika mycket.

Karlskrona hamnar på en rejäl bottenplats, om man jämför med andra residensstäder, Kalmar, Växjö, Halmstad…listan kan göras lång. Alla redovisar de rejäla ökningar, ofta med kringsvid 1000 personer.

För Ronneby kunde det ha gått än värre. Länets högsta födelsetal hjälpte en del. Likväl kan det ifrågasättas om inte skolbyggnadsplanerna är i överkant.

Även för Ronneby gäller att invandringsöverskottet var stort, 187 stycken. Andelen utrikes födda ökar. Samtidigt synes Sverigedemokraterna få ett allt större inflytande, både lokalt och på riksplanet. Följden kan bli en rejäl befolkningsminskning.

En förklaring till Blekinges befolkningsproblem torde vara länets höga arbetslöshet. Återigen: Länet synes sakna starka företrädare i ”förhandlingarna” med staten.

Invandringen under åren från 2015 stoppade avfolkningen i många glesbygder. Preliminära siffror antyder att det återigen har vänt nedåt. Nya avvecklingar av skolor synes vara på gång. Till detta behövs inte några kommunala beslut. Föräldrarna inser att de minsta skolorna inte håller tillräcklig kvalité.

Från Norrlands inland rapporteras exempelvis att de mindre gymnasierna inte får tillräckligt med elever. Ibland gäller det redan på högstadiet. Eleverna bor hos släkten i Stockholm.

På motsvarande sätt kan det gå inom äldreomsorgen. Personalen kräver bättre arbetstider. Då behövs större enheter. I Ronneby bygger Attendo 54 nya lägenheter. Därav följer att kommunen måste avveckla ungefär lika många. Backen i Backaryd torde omvandlas till Trygghetsboende.

Om det också byggs nytt i Bräkne-Hoby hamnar kommunen i en våldsam ekonomisk knipa. Det tar tid att bygga om befintliga byggnader.

Exemplen kan mångfaldigas”

Sune Håkansson

Invandringens kostnader för Ronneby?

Publicerat av

I en interpellation riktad till socialnämndens ordförande i Ronneby, Therese Åberg, m, vill Sune Håkansson, Ronnebypartiet veta kommunens kostnader för flyktingmottagandet.

Han riktar ingen kritik mot Ronnebys flyktingmottagande men vill veta om statsbidragen täcker kommunens alla kostnader.

Interpellationen har följande textinnehåll:

Ronnebyskolor slår i kapacitetstaket

Publicerat av

På torsdag sammanträder Utbildningsnämnden i Ronneby. Ett förslag ska då behandlas som gäller bussning av elever FRÅN Ronneby centrum TILL Bräkne-Hoby. Sedan högstadiet lades ner i Bräkne-Hoby är det omvänt förhållande som har gällt.

Ett betydligt större problem som Utbildningsnämnden har att lösa är dock det kapacitetstak som flera skolor i Ronneby har uppnått med antalet elever med annat hemspråk än svenska.

Ronnebyalliansen lovade i valrörelsen att fria skolvalet också skulle innebära skolskjuts till alla elever, även till de som väljer annan skola än den som ligger närmast hemmet. Denna utfästelse skulle kunna genomföras först höstterminen 2016, har man sagt. Tydligen är behovet nu störst att lösa för de elever som hellre väljer skolan i Bräkne-Hoby före Ronneby centrum. En intressant utveckling med tanke på den nedläggning av högstadiet som skedde i Bräkne-Hoby med den tidigare politiska ledningen då bl a socialdemokrater och folkpartister styrde.

Den stora och betydligt knepigare frågan som ledamöterna har att behandla på torsdag gäller andelen barn med annat hemspråk än svenska. Denna grupp har ökat kraftigt vid ett antal förskolor. Vid skolorna på Hjorthöjden och Påtorp är andelen drygt 50 procent. På Espedalsskolan och Skogsgårdsskolan är situationen lika i klasserna 0-6.

Naturligtvis är detta ett problem som man inte kan blunda inför. Vid ett par av skolorna slår man nu i kapacitetstaket och den ekonomiska situationen tycks vara oklar. Finns det då en plan för åtgärder? Kunde inte denna nu uppkomna situation ha förutsetts och behandlats i god tid innan det blev till akut utryckning.