Etikettarkiv: Information

Rapport från frisk men isolerad årgång

Publicerat av

”Fram till i måndags var vi 70-plussare som folk är mest. Nu har synen på våra förmågor rasat i takt med börsen. När den dagen kommer att vi får röra oss fritt, har vi då kvar spänst i ben och sinne?

Att åldras tog 70 år, att definieras som infektionskänslig uråldring tog cirka sju sekunder. Den tid Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell behövde för att, extra tydligt, slå fast: Är man över 70 ska man helst isoleras.

Först fick ingen komma och hälsa på oss. Nu ska vi helst inte gå ut bland folk. Om vi inte måste.”

Så inleder Karin Thunberg sin krönika i dagens Svenska Dagbladet. På Twitter bemöts dessa rader av en yngre kvinna med orden: ”Men herregud boomers, skärp er. (En boomer är född mellan 1946 och 1964. Och vi kan av yngre generationer betraktas som bakåtsträvande och omsprungna.)

Detta är en rapport från en isolerad med utgånget bäst före-datum. Men inget rop på hjälp, bara några reflektioner till följd av coronavirusets utbredning.

Naturligtvis följer jag och mina närmaste de rekommendationer som ges. Att ta samhällsansvar ska och är alltid lätt att ta. Däremot tycker jag det brister ordentligt när det gäller solidariteten. Jag har alltid upplevt trygghet av att leva i Sverige men jag måste tillstå att jag förvånas över den oro och i vissa fall panik som det nu aktuella coronaviruset har skapat.

Jag tänker på det helt oförståeliga i att plötsligt hamstra just toapapper. Dessutom hamstras mjöl och jäst, ja, strängt taget vad som helst. Jag varken kan eller vill peka ut någon speciell åldersgrupp för fenomenet som senare måste utvärderas. Redan utförda undersökningar visar att vi 70-plussare är mest lugna och balanserade trots anbefallen isolering.

Naturligtvis ska vi som tillhör denna grupp undvika att ta emot besök, inte heller utsätta oss för större folksamlingar i affärer och apotek, men det får heller inte bli drastiskt tillämpat. Vi som t ex har fördelen av att leva på landsbygden fortsätter naturligtvis att genomföra våra dagliga promenader i skog och mark.

För någon dag sedan klättrade vi t o m i träd för att hänga upp nya fågelholkar. På kvällen efter promenad och klättring kände vi oss friska ock krya. Inte heller är vi giftiga, men jag förstår poängen med att vi KAN bli smittade. KAN bli smittade!!

Vi äldre letar efter och vill ha vederhäftig information av media.

Jag kan också förstå när människor blir ordentligt upprörda när rutinerade media som Ekoredaktionen tar efter tv och plötsligt bryter viktig samhällsinformation som delges i form av presskonferenser. Man bryter vederhäftiga informationssändningar för att i stället låta reportrar svamla och sia om framtida problem. Sådana tilltag skrämmer och oroar mer än nödvändigt. Inger i varje fall ingen trygghet.

Däremot tycker jag att lokala medier har fått tämligen bra rätsida på informationen genom att ha skapat en särskild kanal där relevant information ges. Artiklar på nyhetssidor har naturligtvis också sitt värde men kan ofta ha sämre källkritisk granskning. Jag såg en rubrik i dag- ”Tegnell: Fler kommer att dö av corona i Sverige.” Naturligtvis blir det så men för att rätt förstå innebörden i det uttalandet måste man också läsa förklaringen till rubriksättningen. Många fler människor har redan tidigare avlidit i Sverige till följd av influensa men utan dagens krigsrubriker.

Hur många dör dagligen av malaria och vad händer med alla miljontals flyktingar som sitter fast under bar himmel i Turkiet? Vem tänker på dessa människor där en stor del utgörs av barn. Vi hamstrar toapapper och jäst och struntar i att våra medmänniskor kanske blir utan. Vart tog den svenska solidariteten vägen?

Nu i denna stund kommer också den rubrik jag bara väntat på skulle komma i den s k kvällspressen: ”Corona skapar en konflikt mellan generationerna”. Expressen, skapa inte onödiga konflikter i en orolig situation.

Var det några som tänkte på oss 70-plussare så var det barnbarnen som snabbt erbjöd sin hjälp. DET är solidaritet.

Nu allra senast nyheten att ”Eurovision song contest” ställs in. Det är tydligen på allvar nu.

Kan kristider rädda papperstidningen?

Publicerat av

Efter att jag har studerat viktig information i kristid då och nu slås jag av hur underskattad papperstidningen är i dagsläget.

Det saknar betydelse om det är riks- eller lokaltidning. De är lika gångbara. Det viktiga är att det är papper och trycksvärta.

Under andra världskriget spelade papperstidningen en stor roll och den skulle vara så stor som möjligt för att användbarheten skulle bli så fullödig som möjligt. I årets skrift riktad till Sveriges invånare, ”Om krisen eller kriget kommer”, nämns inte ens papperstidningen.

Betydligt bättre informerades allmänheten i en liten och behändig bok utgiven av Åhlén & Åkerlunds boktryckeri 1942. Boken kostade 85 öre och innehöll goda råd och recept för att man skulle leva gott och riktigt på kristidens kuponger. I boken heter det:

”Förr trodde man att det betydde förargelse och fattigdom att använda tidningspapper i hushållet, i synnerhet till torkning, men i dessa kristider har vi fått en helt annan syn på saken. Nu är tidningspapperet vår alldeles speciella vän. Det hjälper oss att ersätta bränsle och kläder, handdukar och tvättmedel, ja, det kan faktiskt användas vid alla tillfällen i det dagliga livet.”

Efter denna inledning ges handfasta tips på tidningspapperets användbarhet.

”För den som bor i staden och inte har modern våning med sopnedkast kan det vara lämpligt att klä sophinken med tidningspapper. När man sedan vill bli av med soporna viker man ihop hela innehållet som ett paket och bär det med sig nästa gång man har ett ärende ut”

”Vill man ha en flaska rengjord är enklaste sättet att beta sönder tidningspapper i småbitar och stoppa ned det i flaskan jämte lite vatten. Sen är det bara att skaka till flaskan blir ren.”

Även matsilvret kan räddas av det otroliga tidningspapperet.

”Alla knivar av rostfritt stål må bäst av att bara sköljas i hett vatten utan såpa och sen gnidas med tidningspapper. De blir blanka tvärt.”

”När man skär lök eller annat med förskäraren och vill ha den ren och luktfri efteråt, gnid av den på tidningspapper. Hettar man upp kniven samtidigt går det ännu fortare.”

”Vid all fönstertvättning är tidningspapper det bästa för torkning och gnidning.”

Tidningspapper är dessutom ovärderligt för koklådan. En kastrull med tidningspapper håller maten varm.”

”Om vintern är kall och man inte har tillräckligt på sig är det bara att stoppa en tidning innanför tröjan eller västen.”

Sönderrivet och i vatten uppblött tidningspapper som kramats hårt ihop till knytnävsstora bollar brinner efter torkning som utmärkta briketter.”

Goda råd till allmänheten 1942. Papperstidningen är således i dagens tekniska samhälle djupt underskattad när det gäller såväl användningsområde som informationskälla.

Samhället sviker funktionsbegränsade

Publicerat av

NeuroVi lever i dag i ett informationssamhälle. Många upplever att de dränks av information. Många får svårt att välja bort den oviktiga informationen.

Men mitt i detta enorma informationsflöde finns det utsatta människor som inte får den information som de är berättigade till. Det handlar om människor med skiftande funktionsnedsättning som blir utan såväl vård som rehabilitering. Samhället sviker genom att inte leva upp till den sjukvård som har utlovats.

Neuroförbundet i Blekinge och dess medlemmar är hårt drabbade. Det visar en färsk rikstäckande undersökning som bildar grund för den konferens som arrangeras på Ronneby brunn i morgon tisdag. Neurodagen 2015 arrangeras av Neuroförbundet i Blekinge och är tänkt att bli en informationsdag för medlemmar men i högsta grad en signal till samhället att vakna.

Rapporten visar stora brister i såväl rehabilitering som information om att den finns och hur den egentligen ska fungera.

Neuro 2I Blekinge är det t ex många fler än i riket som helhet som säger att de inte har någon form av neurologisk rehabilitering, 64,7 % jämfört med riket 38,6 %. Väldigt få har kontakt med sjukgymnast i Blekinge 5,9 % jämfört med riket 31,1 %. Det är även färre som tränar själva.

I Blekinge är det knappt var fjärde som anser att de fått tillräcklig information om neurologisk rehabilitering, 23,5 % jämfört med 33,4 % i riket.

Anmärkningsvärt är också att hela 75 % av Neuroförbundets medlemmar i Blekinge är ganska eller mycket missnöjda med den neurologiska rehabilitering de får vilket är markant sämre än riket som stannar på 55,3 %.

Rapporten visar med all tydlighet att situationen för människor med behov av neurologisk vård och rehabilitering har fått det betydligt sämre i Blekinge.

Neuroförbundet i landet har länge arbetat med idén att människor med någon form av funktionsnedsättning ska få en riktig chans på arbetsmarknaden. Flexjobb är metoden, menar förbundet som skulle kunna hjälpa många till en anpassad anställningsform till 100 procent.

Grundprincipen är likvärdig lön för likvärdigt arbete. Flexjobbare ska få 100 procent av lönen för att arbeta 100 procent av sin arbetsförmåga. Löner sätts efter kollektivavtal. Metoden har använts i Danmark sedan 1998 och med stor framgång.

I senaste valet lovade Socialdemokraterna att införa flexjobb men tyvärr, säger Neuroförbundet, stannade det vid en målsättnjing.

Neurodagen arrangeras på Ronneby Brunn i morgon mellan 14.30 och 18.45. Föredragshållare är Håkan Johansson, Neurolog vid Blekingesjukhuset. Marie-Therese Siggelkow, Försäkringskassan och Matilda Mattisson, Arbetsförmedlingen. Inledare är Billy Lannér, Neuroförbundets ordförande i Blekinge.