Kan kristider rädda papperstidningen?

Efter att jag har studerat viktig information i kristid då och nu slås jag av hur underskattad papperstidningen är i dagsläget.

Det saknar betydelse om det är riks- eller lokaltidning. De är lika gångbara. Det viktiga är att det är papper och trycksvärta.

Under andra världskriget spelade papperstidningen en stor roll och den skulle vara så stor som möjligt för att användbarheten skulle bli så fullödig som möjligt. I årets skrift riktad till Sveriges invånare, ”Om krisen eller kriget kommer”, nämns inte ens papperstidningen.

Betydligt bättre informerades allmänheten i en liten och behändig bok utgiven av Åhlén & Åkerlunds boktryckeri 1942. Boken kostade 85 öre och innehöll goda råd och recept för att man skulle leva gott och riktigt på kristidens kuponger. I boken heter det:

”Förr trodde man att det betydde förargelse och fattigdom att använda tidningspapper i hushållet, i synnerhet till torkning, men i dessa kristider har vi fått en helt annan syn på saken. Nu är tidningspapperet vår alldeles speciella vän. Det hjälper oss att ersätta bränsle och kläder, handdukar och tvättmedel, ja, det kan faktiskt användas vid alla tillfällen i det dagliga livet.”

Efter denna inledning ges handfasta tips på tidningspapperets användbarhet.

”För den som bor i staden och inte har modern våning med sopnedkast kan det vara lämpligt att klä sophinken med tidningspapper. När man sedan vill bli av med soporna viker man ihop hela innehållet som ett paket och bär det med sig nästa gång man har ett ärende ut”

”Vill man ha en flaska rengjord är enklaste sättet att beta sönder tidningspapper i småbitar och stoppa ned det i flaskan jämte lite vatten. Sen är det bara att skaka till flaskan blir ren.”

Även matsilvret kan räddas av det otroliga tidningspapperet.

”Alla knivar av rostfritt stål må bäst av att bara sköljas i hett vatten utan såpa och sen gnidas med tidningspapper. De blir blanka tvärt.”

”När man skär lök eller annat med förskäraren och vill ha den ren och luktfri efteråt, gnid av den på tidningspapper. Hettar man upp kniven samtidigt går det ännu fortare.”

”Vid all fönstertvättning är tidningspapper det bästa för torkning och gnidning.”

Tidningspapper är dessutom ovärderligt för koklådan. En kastrull med tidningspapper håller maten varm.”

”Om vintern är kall och man inte har tillräckligt på sig är det bara att stoppa en tidning innanför tröjan eller västen.”

Sönderrivet och i vatten uppblött tidningspapper som kramats hårt ihop till knytnävsstora bollar brinner efter torkning som utmärkta briketter.”

Goda råd till allmänheten 1942. Papperstidningen är således i dagens tekniska samhälle djupt underskattad när det gäller såväl användningsområde som informationskälla.

Samhället sviker funktionsbegränsade

NeuroVi lever i dag i ett informationssamhälle. Många upplever att de dränks av information. Många får svårt att välja bort den oviktiga informationen.

Men mitt i detta enorma informationsflöde finns det utsatta människor som inte får den information som de är berättigade till. Det handlar om människor med skiftande funktionsnedsättning som blir utan såväl vård som rehabilitering. Samhället sviker genom att inte leva upp till den sjukvård som har utlovats.

Neuroförbundet i Blekinge och dess medlemmar är hårt drabbade. Det visar en färsk rikstäckande undersökning som bildar grund för den konferens som arrangeras på Ronneby brunn i morgon tisdag. Neurodagen 2015 arrangeras av Neuroförbundet i Blekinge och är tänkt att bli en informationsdag för medlemmar men i högsta grad en signal till samhället att vakna.

Rapporten visar stora brister i såväl rehabilitering som information om att den finns och hur den egentligen ska fungera.

Neuro 2I Blekinge är det t ex många fler än i riket som helhet som säger att de inte har någon form av neurologisk rehabilitering, 64,7 % jämfört med riket 38,6 %. Väldigt få har kontakt med sjukgymnast i Blekinge 5,9 % jämfört med riket 31,1 %. Det är även färre som tränar själva.

I Blekinge är det knappt var fjärde som anser att de fått tillräcklig information om neurologisk rehabilitering, 23,5 % jämfört med 33,4 % i riket.

Anmärkningsvärt är också att hela 75 % av Neuroförbundets medlemmar i Blekinge är ganska eller mycket missnöjda med den neurologiska rehabilitering de får vilket är markant sämre än riket som stannar på 55,3 %.

Rapporten visar med all tydlighet att situationen för människor med behov av neurologisk vård och rehabilitering har fått det betydligt sämre i Blekinge.

Neuroförbundet i landet har länge arbetat med idén att människor med någon form av funktionsnedsättning ska få en riktig chans på arbetsmarknaden. Flexjobb är metoden, menar förbundet som skulle kunna hjälpa många till en anpassad anställningsform till 100 procent.

Grundprincipen är likvärdig lön för likvärdigt arbete. Flexjobbare ska få 100 procent av lönen för att arbeta 100 procent av sin arbetsförmåga. Löner sätts efter kollektivavtal. Metoden har använts i Danmark sedan 1998 och med stor framgång.

I senaste valet lovade Socialdemokraterna att införa flexjobb men tyvärr, säger Neuroförbundet, stannade det vid en målsättnjing.

Neurodagen arrangeras på Ronneby Brunn i morgon mellan 14.30 och 18.45. Föredragshållare är Håkan Johansson, Neurolog vid Blekingesjukhuset. Marie-Therese Siggelkow, Försäkringskassan och Matilda Mattisson, Arbetsförmedlingen. Inledare är Billy Lannér, Neuroförbundets ordförande i Blekinge.