Helge har lyft på tysta vingar

Mr Segelflygare Helge Stenberg har lämnat jordelivet och sitt älskade Lindö. Ingen annan har som han flugit på tysta vingar över Blekinge, södra Årefjällen (Ottsjö) och internationellt i Israel.

När Helge genomförde sitt sista flygpass med giltigt certifikat 2011 kunde han se tillbaka på nära nog 60 års segelflygande. Naturligtvis har han också flugit ett betydande antal olika segelflygplan.  Han hade bra koll och noterade antalet till 54. Hans bedrifter och stora kunskaper finns också bevarade i boken ”Segelflyg i går och i dag”. Den 7 maj 1989 finns väl bevarat genom att han då efter en 30-milaflygning tog sitt Guld C. Hans höjdrekord var 6 000 meter och är noterat i flygdagboken.

Helge var en nära och kär vän som var lätt att tycka om. Jag kan bara inte låta bli att blicka tillbaka till slutet av 1950- och början av 1960-talet. Helge hade 1959 genomgått en instruktörskurs i segelflygning på Ålleberg/Öttum. Det innebar att vi ynglingar slet och drog i honom väldigt ofta. I vuxen ålder har jag insett att det blev lite väl ofta. Vi var nämligen helt skoningslösa i vår iver att få flyga och det var Helge vi ville ha hjälp av. Helge var då i 20-årsåldern och ville naturligtvis använda sina dansskor på lördagskvällarna.

Men vi knackade på hans dörr redan vid fem halvsextiden på söndagsmorgnarna. Det blev inte mycket sömn för Helge som ändå alltid ställde upp. Vackert väder betydde alltid segelflygväder. Oavsett antal sovtimmar.

Helge var industrielektriker på Tarkett men av olika skäl kunde vi långt senare stråla samman på samma arbetsplats, nämligen Värmos i Kallinge.

Ett speciellt viktigt datum är för mig alltid inskrivet, nämligen den 25 juni 1988. Flera år tidigare hade jag kraschat med ett segelflygplan och var under flera år rädd för att flyga. Det var då Helge tog mig upp på trygga, tysta vingar och lät med tydlig stämma säga – ”DU flyger!”. Och det bara skedde. Helge utstrålade ett lugn och jag kände ju till hans mångåriga kunskaper.

Helge var ingen vän av uppmärksamhet. Jag minns när ett antal vänner genom Micke Berglunds försorg ville avtacka honom för hans mångåriga bedrifter. När Helge fick nys om vad som väntade uppe i flygklubbens lokaler utbrast han – ”Ibland ska man bara hålla truten!”.

Han fortsatte ödmjukt – ”Avtackning, jag har inte gjort något för segelflyget, jag har bara varit delaktig. Det finns dom som har gjort skyhögt mer än vad jag har gjort. Jag tänkte tacka nej till alltsammans men samtidigt kände jag att då sviker jag ju mina kamrater.”

Precis så var Helge.

Vi är många som har stor anledning att tacka och minnas Helge och hans bedrifter som vän och kunnig segelflygare. Vi har också anledning att tacka hans hustru Irene och döttrarna Petronella och Jenny för att vi genom åren har fått låna hans kraft, kunskap och tålamod. Vi delar er sorg men också rika minnen av en man som valde att under större delen av sitt liv glida högt över jorden.

Tack Helge!

Så slapp vi Karlskronas p-elände

Vi tog en slappardag i luften i onsdags vi som under vintern och dålig vår tampats med att färdigställa en utställning som skildrar Blekinge Flygklubbs segelflygsektions verksamhet under 70 år. Utställningen finns på Kallinge Museum som har öppet lördagar klockan 10-13.

Naturligtvis blev det en härlig flygtur, men denna gång med hjälp av motor och propeller och med Ingmar Olofsson som pilot.

I luften hade jag dessutom sällskap av Bengt Christer Nilsson och Kristina (Månsson) Berggren. På marken stannade Bengt Körling och Helge Stenberg bl a för att färdigställa fika och förbereda en som vanligt givande pratstund om svunnen tid och vad vi kan göra med den väntande tiden.

En flygtur är lika berikande som att gå en promenad i vår vackra natur. Skärgården i Blekinge är precis så vacker som den alltid har beskrivits och på lagom höjd, ca 1000 meter, fick vi denna dag hela landskapets härlighet inramad av vita, bulliga cumulus/stackmoln.

Naturligtvis ville vi kolla det trånga Trossö och redan när vi närmade oss Karlskrona väster ifrån blev vi vittnen till långa bilköer på utfarten. Trafikolycka var orsaken kunde vi lite senare konstatera.

Att få göra några varv över militärstaden Karlskrona är numera tillåtet och det var onekligen en positiv upplevelse att denna gång kunna tänka bort parkeringseländet som länge har präglat Blekinges utpost i öst.

Våra kameror var flitigt använda och här kommer några smakprov från min vinkel. Bilden på det aktuella flygplanet före start togs av Bengt Körling.

Till sist: upprymda av flygturen tog vi beslut att i höst fortsätta dokumentationen och då kommer det att handla om nuvarande verksamhet inom Blekinge Flygklubb. Nu är det enbart motorflyg som gäller och med ett rekordstort intresse för att just lära sig flyga. Varje tisdag kväll är det öppet hus på Blekinge Flygklubb mellan 18.00 – 21.00.Grillen är tänd och kaffet är på och är du flygsugen finns det möjlighet till kort eller längre flygtur.

Lindö udde möter framtidens krav

Lindö udde har alltid varit en omtyckt plats för ornitologer. Många av dem hävdar att det är Blekinges absolut bästa utpost och den kan lätt nås med bil som inte minst uppskattas av långväga fågelskådare.

Platsen har tidigare inte varit så besöksvänlig om man ser till intresset för platsen. Men detta har man nu åtgärdat och nu är det anläggning på topp.

Den invigdes i dag med besök av miljöminister, Karolina Skog som höll tal och klippte band. Markus Forslund berättade om det påkostade projektet att modernisera och skapa en attraktiv plattform för naturintresserade.

Thomas Rodesson beskrev fågellivet på Lindö udde som sägs vara en av de säkraste platserna i landet när det gäller att möta vårens och höstens flyttare.

Solen lyste över tillställningen i dag och naturligtvis bjöds det på fika under en kort rast för skådarna som naturligtvis var på plats denna hostoriska dag.

Jag var själv inte på plats men vännen och fotografen, Helge Stenberg, boende i området såg naturligtvis till att vi därför kan njuta av hans bildreportage. Håll till godo och tack Helge för din vänlighet och omtanke.