Johannishus befriat och kan växa

Vi lever i ett Europa där ett invasionskrig numera är vardag. Ingen vet hur långvarigt det kan bli. Inte heller vet vi om det blir en befrielse eller ett övertagande.

När jag nu tillåter mig att använda ordet ”befriat” när det gäller samhället Johannishus i Ronneby kommun är min mening inte att tänka i termer av krig. I olika omfattning har människor överklagat en årsgammal ny detaljplan för Johannishus. Man har motsatt sig att samhället ska få växa och utvecklas. Nu har dock domstolen i två fall underkänt de klagandens synpunkter. Därmed är samhället befriat och kan växa som planerat.

Vi är många som gläds över dessa besked. Nu är det fritt fram att bygga ett drygt hundratal nya bostäder. Det ska också byggas en förskola och ett äldreboende. Byggnationen ska ske omedelbart söder om en just nu starkt växande ICA-butik.

ICA-butiken före tillbyggnad

Efter tillbyggnad dubbelt så stor.

Butiken och dess unga innehavare, Mikael Olsson och Marina Mathiasson, är i dagarna i full färd med att iordningsställa den nybyggda affärsytan som tillsammans med den äldre gör butiken dubbelt så stor. Ytan är välkommen för såväl oss kunder som för ägare och personal. ICA-butiken har också en betydande posthantering med paketutlämning vilket uppskattas i dessa bensindyra tider.

Betydligt ljusare och rymligare lokaler i ”nya” ICA-butiken.

Det har också varit en utdragen och livlig politisk debatt när det gäller byggandet i Johannishus. Den politiska ledningen har valt att ge byggnadsuppdraget till en privat byggherre när det gäller förskolan och äldreboendet. Oppositionen har ansett att det skulle bli allt för kostsamt för Ronneby kommun att hyra dessa lokaler. Den politiska ledningen har tryckt på vikten av att få ändamålsenliga lokaler i båda fallen vilket inte det kommunala bostadsbolaget hade kunnat prestera på samma sätt, har man betonat.

Johannishus har även andra växande verksamheter. Jag tänker på Johannishus Godsförvaltning AB som förutom skog, fastigheter, jakt och djurhållning bedriver ett ekologiskt och framtidsblickande jordbruk som redan har fått nationell uppmärksamhet. Företagets hela tiden växande verksamhet i samband med gårdsbutikens öppnande har medfört att man bör kunna se framtiden an med tillförsikt. Det numera lokala ölbryggeriet har också fått ett välkomnande som bör innebära att Johannishus nu nämns inte bara för sina guldgubbar och vackra natur. Även om det turistiska och historiska värdet är minst lika viktigt för en bygd som på olika grunder blir ett allt mäktigare besöksmål. Att Johannishus tagit sig in även i Systemets lokaler och hyllor ser jag som helt naturligt och framtidsinriktat.

Snabbt har också PlantRiket mitt emot ICA-butiken fått en stabil kundkrets som innebär långväga besökare. Även i detta fall handlar det om en ny generation som siktar högt och långt in i framtiden.

Johannishus är ett välkomnande samhälle som nu har framtiden för sig på många olika plan. När nu orten får allt fler boende måste detta rimligen också innebära att kollektivtrafiken kommer att byggas ut i en omfattning som motsvarar behovet.

Vårtalet på Snäckebacken i Ronneby

Bästa VÅRDIGGARE!

Ännu en gång ska ni känna er välkomna hit upp på Snäckebackens högsta punkt för att med gemensamma krafter försöka locka fram våren.

Även om vi gläds över ljusare tider i samband med vårens ankomst måste vi konstatera att vi lever i en ond å mörk värld. Människoliv släcks med bomber och folk drivs på flykt mot okända mål. Sverige är ett av dessa mål och här måste det vara vår gemensamma önskan att ge dessa utsatta en så trygg vistelse som det bara går.

I samband med terrorbrottet i Stockholm visade vi svenskar att med gemensamma krafter -vänskap – kärlek och medkänsla kan vi klara stora och betydande motgångar. Jag var säkert inte ensam att bli extra varm i hjärtat när den svenska solidariteten sattes på prov. Vi klarade det och vi bevisade att ensam är du inte stark men med gemensamma krafter kan vi klara det mesta.

Samtidigt tvingas vi åse, läsa och höra om världens ledande makthavare som på olika sätt trappar upp sina hot. Vem har den största och mest förstörande bomben? Ja, det är frågan för dagen när man i öst och väst spänner muskler för att visa vem som har störst makt.

Det är nära till hands att göra jämförelsen med grabbarna på skolgården som förr slogs för att imponera på en viss tjej. Visst blir kapplöpningen och världsledarnas uppvisning till en tämligen bisarr historia när vi andra, alla jordens miljarder människor inget annat vill än att leva ett fredligt liv. Vi är ju så många fler men det tycks inte hjälpa.

Av allt detta drar jag därför den starkt förenklade men fullt mänskliga slutsatsen att inte ens våren har vågat sig fram. Det har inte hjälpt ett dugg att vi många vårdiggare har försökt hjälpa till. I år har april varit precis så kall och oberäknelig som den är känd för att kunna vara om man tittar långt tillbaka för att jämföra.

På tal om flydda tider – hur blir det med våra ”Guldgubbar”, ja, ni förtstår säkert vad jag åsyftar.

Jo, jag vill påstå att gubbarna rör på sig. Enligt kommunalrådet, Roger Fredriksson handlar det numera enbart om NÄR ett museum kan stå klart – dessutom här i RONNEBY.

Naturligtvis ska detta för Ronneby så viktiga landmärke också hysa vrakdelar från det danska kungaskeppet ”GRIBSHUNDEN”. Två ädla pärlor som också kan få samsas med Ronnebys rika historia. Ett beslutsunderlag ska vara klart i höst har chefen på Blekinge Museum, Marcus Sandekjer intygat och honom brukar man kunna lita på.

Visst är detta efterlängtade besked värt en värmande applåd!

Jag vill avsluta med några kloka ord från en begåvad man som i alla lägen försökte göra världen lite bättre. Jag tänker naturligtvis på professor Hans Rosling som gick bort på tok för tidigt. Han har sagt:

Ingenting stödjer tanken att du blir lyckligare av att vara klok, bildad och öppen.

Däremot ökar klokhet chansen att du tillbringar din stund på jorden som en positiv kraft. Ett ljus som gör mörkret lättare att bära – för andra.

Å mer än så kan du inte begära av livet.

Med dessa kärleksfulla och optimistiska ord gör vi nu ett rejält försök att locka fram våren med värme och ljusa dagar. Å det genom att för just våren utbringa ett fyrfaldigt leve. LEVE VÅREN!!!

 

 

Bygg Ronnebys landmärke vid österled

Varje gång det ropas på idéer som kan ge Ronneby kommun ett lyft dyker det alltid upp en artikel som jag inte kan glömma. Den publicerades inför kommunvalet 2010. Jag låter den fungera som ett slags avstamp.

Rubriken på artikeln – ”Ge oss ett Turning Torso” ledsagas med en bild på tre politiker, Sune Håkansson, Kenneth Michaelsson, Roger Fredriksson, då sex år yngre än i dag. Roger Fredriksson, då oppositionsledare sa:

”Det saknas en identitet. Tiden som IT-kommun är förbi.”

I artikeln lovade samma politiker att det skulle utlysas en tävling. Byggnadsnämnden skulle få i uppdrag att genomföra tävlingen om ett framtida landmärke.

Det blev aldrig någon tävling om ett nytt landmärke, om nu inte torget ska räknas som ett sådant. Ett gammalt och ganska slitet tema i så fall. Tävling blev det nämligen, ett antal arkitekter bjöds in för att ännu en gång förändra torgets utseende. För vilken gång i ordningen vågar jag inte ens gissa efter all stensättning och omgruppering av träd.

Något landmärke är inte torget i Ronneby. Inte i dag så vi lämnar det därhän.

Uppropet och krav på landmärke kvarstår. Behovet är skriande och för stunden är det ett upplevelseprojekt som diskuteras. Det är ”Guldgubbarna” i Västra Vång och inte minst vrakdelar från det danska förlista fartyget ”Gribshunden” som måste bli en turistmagnet av rang för Ronneby. Naturligtvis är detta ett projekt som måste ha nationell status, inte minst ur ekonomisk synvinkel.

Jag känner till att en arbetsgrupp i Ronneby kommun är verksam i vilken även Björn O. Svensson ingår. Hur långt har denna grupp kommit? Man måste denna gång tänka på vikten av att hålla allmänheten välinformerad. Intresset är brett och hett även internationellt.

Det har en längre tid förts diskussioner var man kan finna lämpliga lokaler. Hittills har förslagen varit väl futtiga. Jag menar storleksmässigt. Varför inte bygga herlt nytt?! Bygg intill Ronnebys östra infart, nära till E 22. Bygg där ett framtida sjukhus borde ha legat men som stoppades av Karlskronafixerade landstingspolitiker.

Jag vet att det finns ledande politiker som vill använda det 15 hektar stora markområdet vid Ronnebys östra infart till bl a ett nytt köpcentrum men betänk att ett upplevelsecentrum med ”Guldgubbar” och ”Gribshunden” naturligtvis måste ligga lättillgängligt för trafikanter på E 22.

Östra infarten är ett perfekt område som med varsam hantering kan kompletteras med annan verksamhet. I den tilltänkta nya upplevelsebyggnaden borde även ett stadsmuseum inrymmas. Ronneby har en rik näringsverksamhet att se tillbaka på och får inte falla i glömska. Det kan inte bara vara ett ansvar för ett antal ideellt arbetande historiker att förverkliga.

Här vid östra infarten skulle Ronneby kunna skapa det landmärke som i många år har efterfrågats, inte minst av politiker. Ronneby behöver inget ”Turning Torso” kommunen behöver ett lockande landmärke.

Obs! Flygfotot visar den mark som Ronneby kommun köpte in för ett tilltänkt sjukhus men som nu kan bebyggas med ett lockande landmärke. Området är 15 ha stort. Klicka för större bilder.

 

Historiskt boksläpp på Blekinge museum

dsc05440

Kön ringlade lång när Thomas Persson i dag signerade sin historiska bok om bronsåldern i Blekinge med titeln – ”Spår av ett landskap”.

-Hur länge har du arbetat med boken, frågade jag strax innan han skulle presentera sitt verk. Svaret var typiskt lågmält men kristallklart:

– I 40 år!

En bättre sammanfattning av sina fyra decennier som antikvarie vid Blekinge museum kan väl knappast tänkas. Man kan utan ansträngning känna hur Thomas under sina forskarår har kommit människorna under bronsåldern allt närmare.

”Vi delar ett landskap, som varit livsrum också för hundratals generationer före oss. Borta är människorna, deras tankar och handlingar. Kvar är de bevarade materiella resterna av forna tiders samhällen. Som ingen annan period i vår förhistoria har bronsåldern gjort bestående avtryck i landskapet.”

bm-1

Så inleder Thomas sitt praktverk som i text och bild tar oss med på en tidsresa som saknar motstycke. Thomas är inte bara en forskare av stora mått han är också en berättare och pedagog som får oss att nästan andäktigt ta in hans upplevelser.

Boken är rikt illustrerad med landskapsbilder och förklarande kartmaterial som bl a visar antalet och var förhistoriska och övriga kulturlämningar har hittats i Blekinge.

bm-3

Se bilden med prickarna. Röd punkt är förhistoriska lämningar. Grå punkt övriga kulturlämningar. Kan du räkna antalet punkter? Du ger förmodligen upp men betänk då att Thomas Persson har besökt varje sådan plats. Men visst, säger förmodligen du och jag, han hade ju ändå 40 år på sig!

bm-2

Ett viktigt boksläpp var det också om guldgubbar och Vång, norr om Johannishus. ”Vikten av Vång, en järnåldersplats tar form” utgör en aktuell milstolpe i ett arbete som redan har fyra spännande år på nacken. Spännande saker kommer att hända på plats i Vång under 2017. Bl a ska en historisk källare räddas för eftervärlden och bli ett slags informationscentral om forskarnas arbete hittills.

Under nästa sommar kommer Kulturcentrum bl a att visa en utställning av italienska fotografer som dokumenterat Vång med omnejd under 2016.

Vad gömmer sig bakom ”skatterna från Vång”? Vad säger fynden om platsen och människorna som levde här? Vad kan landskapet runt omkring berätta?

I boken får du några av svaren och dessutom en inblick i arkeologins spännande metoder och specialistområden.

I redaktionen har Mikael Henriksson och Björn Nilsson ingått och med 13 författare som tecknar historiska bakgrunder. Bokens omslagsbild visar kullen i västra Vång.

Det är lätt att förstå att chefen för Blekinge Museum, Marcus Sandekjer, i dag var stolt och glad när han presenterade de historiska boksläppen. Vi var många som kände som han.

Obs! Klicka för större bilder.

Ronneby laddar för upplevelsecentrum

Gribshunden 3

I drygt 80 år har det i Ronneby med såväl politiska som ideella krafter förts diskussioner om att förverkliga ett stadsmuseum. Av skiftande skäl har detta mål aldrig uppnåtts men nu med såväl fynd av ”Gribshunden” som ”Guldgubbar” har läget blivit ett annat.

Nu är det inte enbart i termer av stadsmuseum man diskuterar i den grupp som redan har haft två sammanträden. Gruppen leds av Anders Engblom, Ronnebys kommunstrateg, och nu menar man att det är viktigt att skapa ett arbetsnamn som inte direkt associerar till museum. Gruppen anser ”att det finns många med förutfattade meningar om vad ett museum är.”

Inledande sammanträden har varit av typen inventering av frågeställningar. Bl a anser man det angeläget att finna intressenter och stödjare av initiativet utanför myndighetssfären. Nivån på vad ett projekt av detta slag kan komma att kosta har medfört att man tittat på vad ”Ubåtshallen” vid Marinmuseum i Karlskrona kostade att bygga. I det fallet stannade notan på ca 150 miljoner kronor.

Det finns, anser arbetsgruppen, en hypotes om att projektet kan komma att kräva minst 2000 kvm. En framtida lokalutredning får utvisa krav på utrymme men den måste ta hänsyn till antalet intressenter och inriktning.

Naturligtvis måste ett projekt av detta slag som nu diskuteras också bli en nationell fråga. Möjligheter att söka ekonomiskt stöd finns, konstaterar gruppen, som bl a pekar på Leader Blekinge Småland Sydost. Ronneby uppfyller de krav som gäller för att söka medel denna väg.

Gribshunden 2

Redan nu har man listat ett antal tilltänkta etableringsplatser som har nämnts i olika sammanhang. Dessa är: Kommunens elverkstad, Kulturcentrum, Bruket, Fredriksbergsskolan, Rådhuset, Snäckebacken, Kilen, Brunnsparken, Östra Piren, Sörbyområdet och Davids kulle. Anders Engblom tar tacksamt emot fler förslag.

Närmast blir det kommunstyrelsens arbetsutskott som ska ta sig an museifrågan vid sitt sammanträde den 24 maj. Till det sammanträdet kommer även presidiet för Fritid- och Kulturnämnden att inbjudas.

I arbetsgruppen, som leds av kommunstrategen Anders Engblom, ingår Marcus Sandekjer, chef Blekinge Museum, Björn O Svensson, ordförande i Ronneby Musei- och Hembygdsförening, Helena Revelj, stadsarkitekt, Sattar Zad, tekniska förvaltningen och Karin Svensson, planarkitekt.

Dramatiserade guldgubbar i Västra Vång

Guldgubbe 1

Ronneby Folkteater utökar i år sina dramatiserade historiska vandringar. Man kommer att i juli och augusti uppmärksamma ”Guldgubbarna” i Västra Vång norr om Johannishus.

De historiska vandringarna inleddes i fjol. Då besöktes Heliga Kors kyrka med Bergslagen, Karön och Brunnsparken. Vandringarna på Karön och Heliga Kors kyrka med Bergslagen återkommer i år.

Lokala guider och skådespelare låter oss få träffa historiska gestalter. Fragment av vår historia spelas upp inför besökarnas ögon. Ronneby Folkteater lovar nyskrivna dramatiseringar varje år av manusförfattaren Urban Jönsson.

Den nya vandringen i år förläggs till Hjortsberga gravfält och fyndplatsen för Guldgubbarna i Västra Vång med guider från Blekinge Museum. Premiären blir den 7 juli och deltagarna kommer att bussas ut till fyndplatserna.

Ronneby förfogar över rika samlingar

DSC04378

Blekinges äldsta stad Ronneby har en rik historia och tack vare en flitigt arbetande ideell förening har man nu en ansenlig skatt i form av föremål och fotografier.

Det är medlemmarna i Ronneby Musei- och Hembygdsförening som med kunskap och arbete har räddat Ronnebys historia för eftervärlden.

Drygt 25 000 föremål finns registrerade och merparten av dessa är nu också registrerade digitalt. Lägg därtill 7 500 bilder som är digitaliserade och registrerade. Samlingen innehåller bl a Blekinges äldsta bild.

Detta och mycket annat avslöjades när Ronneby Musei- och Hembygdsförening hade årsmöte för några dagar sedan. Det som saknas är ett stadshistoriskt museum. Frågan väcktes första gången 1933 och har nu 83 år på nacken vilket måste vara rekord för att tala om politisk långbänk.

DSC04381

Hembygdsföreningen bildades 1965 i akt och mening att sätta fart på museifrågan. Närmast ett förverkligande var man i början på 1970-talet då föreningen anvisades Kvarnen och Möllebackagården som lämpliga att inrymma Ronnebys museum. Så blev det dock inte och nu är det ett museum för Gribshunden och Guldgubbarna i Vång man diskuterar med förtur.

Björn O Svensson som omvaldes till ordförande berättar om de senast registrerade föremålen:

”Den nyregistrering som genomfördes i Gjuteri- och Emaljmuseet och Modelladan omfattar 17 300 föremål. I Risanäs skolmuseum är 2 200 föremål registrerade. Dessa samlingar är nu i sin helhet registrerade digitalt.

DSC04397

 

”När det gäller äldre samlingar har vi inte lika klara siffror. De har katalogiserats vid olika tillfällen av olika personer och enligt olika system sedan insamlingsarbetet påbörjades under 1950-talet och är ganska svåröverskådliga. Jag uppskattar att 6 000 objekt är en allt för låg siffra. Sammantaget är vi således en god bit över 25 000 föremål.

Björn O Svensson berättar att bildsamlingen uppgår till 7 500 foton som är digitaliserade och registrerade. Ytterligare ett hundratal står på tur. Föremålsfoton ingår naturligtvis inte i denna siffra.

Styrelsen omvaldes i sin helhet vilket betyder att Magnus Fast, Ingalill Nilsson, Jan Jönsson, Berit Karlsson, Agneta Enarsson, Liselotte Lundgren och Göran Tellhed fick förnyat fötroende fram till 2017. Kvarstår gör Inga-Britt Olsson, Eva Clarberg och Lars Martinsson som är valda fram till årsmötet 2016.

Bred offensiv för framtida Johannishus

Det blev en konstruktiv träff när Ronneby kommun i tisdags bjöd in till framtidssamtal med ortsbefolkningen i Johannishus och Listerby. Anledningen till mötet var att en ny översiktsplan för de kommande 15 åren ska ta form under innevarande år.

Denna gång testas en ny form av samråd. Nu är det inte politikerna som åker runt för att tala om vad man föreslår utan nu är det folkviljan som får råda. Ett tydligen uppskattat upplägg eftersom det lockade ett 60-tal att avge sina synpunkter i Rydsgården.

DSC04535

 

Det som genomsyrade kvällen var: ropen skalla, fiber åt alla! Det är hög tid att anmäla intresse till Miljöteknik som har full fart på grävandet och väljer områden efter antal inkommande anmälningar. Fibernätet är viktigt för nuvarande och framtida företagsetableringar. Även allmänheten har intresse av en snabb och stabil uppkoppling.

Styrkan för området Johannishus/Listerby är ett attraktiv boende med låga markpriser. Lediga tomter finns redan i området. En skola att slå vakt om är viktig för samhällets framtida utbyggnad. I Johannishus finns en livsmedelsaffär med god service med bl a post- och paketutlämning, vilket är viktigt för en levande landsbygd.

På möjligheternas konto fanns naturligtvis kravet på ökad tågtrafik och att ett tågstopp åter kan bli verklighet i Johannishus. Sista tågstoppet på linjen var 1965. En cykelväg mellan Johannishus och Listerby har diskuterats i 20-talet år men där tycks det vara Trafikverket som utgör bromsen, enligt ansvarigt kommunalråd, Roger Fredriksson.

En svaghet är ortens dåliga kollektivtrafik som måste byggas ut. Förr pendlade boende på orten till arbete i Karlskrona med tåg men i dag är kollektivt pendlande näst intill omöjligt. En landsvägsbuss går till Karlskrona på morgonen och återvänder sent på eftermiddagen.

Gatubelysning måste byggas ut och förfinas.

Framtida hot mot Johannishus/Listerby är fortsatt långa handläggningstider. Ett hot kan också vara om det inte skapas bra äldreboende och om skolans framtid står på spel om det inrättas en stor skola centralt i Ronneby.

Civilflyget med stationering är ett måste för framtiden och därför ser man fortsatta diskussioner om Brommas vara eller inte vara som ett direkt hot för framtiden.

Deltagarna såg också till hela Ronneby kommuns bästa för framtiden och vilka möjligheter som finns. Naturligtvis nämndes ”Guldgubbarna” i Västra Vång utanför Johannishus som en framtida satsning av rang. Även hanteringen av ”Gribshunden” är ett minst lika stort guldläge för framtiden.

För mig personligen var det glädjande att höra önskemål om ett öppnande av Ronnebyån för mer båttrafik och därmed ökad turism. Samma att ett nytt sjukhus bör uppföras vid Ronnebys östra infart. Detta sagt trots att flera aktiva socialdemokrater var på plats.

Mötet leddes av planarkitekter och med kommunens två styrande politiker, Roger Fredriksson och Kenneth Mikaelsson, ordförande respektive vice ordförande i kommunstyrelsen.

Årets valtal på Snäckebacken

DSC00533

”Dimman skingras, kölden flyktar

och naturens dvala lyktar.”

Det är Johan Ludvig Runeberg som har skildrat våren med dessa ord.

Hur gamla vi än är så föds vi på nytt vid denna tid på året.

Å våren – den kommer allt tidigare med gräsbränder å redan nu eldningsförbud.

Jordgubbarna är mogna redan i april – även här i vårt Blekinge – för närodlat ska det va –  och snart kan vi väl avnjuta nypotatis lagom till julafton.

I ett vårtal ska man tala om blommor å naturligtvis har jag plockat en bukett.

I den bukett jag i kväll vill ge till er – här på toppen av Snäckebacken- finns blommor som kan få hela Ronneby kommun att blomstra för lång tid framöver.

Jag tänker på byn Vång utanför Johannishus. Där är ordet GUBBAR inte längre ett skällsord. Där i jorden är gubbarna GULD värda och kan snart bli till en turistattraktion som i omfattning kan mäta sig med BIRKA.

Jag tänker på GRIBSHUNDEN – det danska kungliga skeppet som sjönk och la sig till rätta i vår skärgård. Detta båtvrak har redan nu lockat inte minst danska forskare till våra trakter. Med lite fantasi och betydligt mer pengar kan detta bli en attraktion med guldkant.

Å jag tänker på SAXEMARA BÅTVARV som har fått en ny möjlighet i form av en ny och intresserad arrendator och att ägaren till varvet – BLEKINGE MUSEUM – ser nya möjligheter tillsammans med Ronneby kommun. Båtvarvet är unikt och borde naturligtvis vara en angelägenhet för hela-  och jag menar – HELA Blekinge.

Jag tänker på KARÖN – denna pärla i min vårlika bukett som nu ska väckas till liv efter sin allt för långa TÖRNROSASÖMN. Det är äkta och genuina RONNEBYKRAFTER som nu rensar upp och dammar av ett stycke av det bästa och ädlaste som Blekinge kan ståta med i denna vår vackra skärgård.

I min fantasi kan jag se KARÖLINE och med hjälp av en minnesbild från kvällens arrangör Björn O Svensson i Ronneby Musei- och Hembygdsförening kan jag återse båtarna KARÖ, Turist, Freja, Balder, Ronneby och Blekinge tuffa fram på Ronnebyåns vackra vattenyta.

Ja – en härlig syn. Men då måste naturligtvis först betongklumpen vid hamnen fraktas bort. Det är på gång. Det är på gång.

Jag tänker på Ronnebys snart unika landmärke i form av en JAKTVIGGEN på pelare vid eken som delar på vägen mot kontinenten och KRONOBERG. Den kommer att tala om att vi i Ronneby är en tredjedel av det flygvapen som nu återstår. Där under vingarnas beskydd ska bilåkande turister kunna avnjuta sin medhavda matsäck. Mitt i Blekinge vid vår älskade ek.

– Något positivt håller på att hända med Ronneby

Vi ser möjligheter istället för hinder. Vi har rätat på ryggen och insett att vi i Ronneby har ett unikt läge – vi utgör navet i hela Blekinge.

När vi nu hälsar våren tillbaka vill jag också att vi i hyllningen ska tänka på alla de krafter – inte minst de ideella – som arbetar för vår kommuns bästa – å som en ringa belöning ska omfamnas i form av ett fyrfaldigt leve…

Mina önskeklappar inför 2014

DSC02338

Inför julen men också inför det nya året måste det vara tillåtet att önska sig klappar. Paket som inte låter sig rymmas under granen men väl som tilltänkta projekt som kan ge Ronneby hela kommun ett lyft.

För att mina och många andras önskningar ska bli infriade måste dock en hel rad tomtar ( politiker och tjänstemän på skilda nivåer)  tänka till och vara snälla inför varandra och tänka på kommunen och länets bästa. Vi är många som har tröttnat på deras gnabb. Nu vill vi ha samling och krafttag för allas bästa.

Jag vill inte gradera önskeklapparna men högt upp ligger naturligtvis ett nytt centralt placerat sjukhus i Ronneby kommun. Allt fler har detta som önskeklapp. Hoppas bara att landstingsrådet Kalle Sandström, vän av Ronneby, får en lugn och behaglig jul så att han kan tänka nya tankar för länets bästa. Vi tar nya tag i mitten av januari.

DSC02436

Naturligtvis önskar vi alla, utom några få politiker som kommer att namnges på nyåret, att Ronneby ska utvecklas som kust- och skärgårdskommun. Första åtgärden bör bli att tillsätta en utredning och att bygga om hamnbron  till en öppningsbar bro. Vi har i dagarna blivit ombedda att komma in med kostnadsförslag. Såväl moderater som Ronnebypartister har planer för Ronnebyån och hamnpiren. Sex båtklubbar delar intresset.

Ronneby har stora möjligheter att äntligen locka turister till en historiskt laddad kommun med en hel rad uppmärksammade besöksmål. Jag tänker på Västra Vång i öster och guldgubbarna och jag tänker på Gribshunden. Ett unikt danskt skeppsvrak från 1400-talet som vi bara sett små delar av men som kan bli hur stort som helst i form av lockande utställning.

Guldgubbe 3

Blekinge Museum behåller Saxemara historiska båtvarv och tänker nu förverkliga de idéer som har funnits sedan man övertog det historiskt intressanta träbåtsvarvet 2006. Detta är projekt som drar stora kostnader men lösningar måste kunna finnas på såväl lokal- som riksnivå.

Flygverkstaden vid F 17 i Kallinge vill utredare lägga ner, men eftersom långt ifrån alla delar har funnits med vid utredningsarbetet bör det tämligen snabbt komma andra besked. Det är många som nu säger – Gör om! Gör rätt!

Jag ser också fram mot 70-årsfirandet i sommar. Det är Blekinge Flygflottilj som fyller 70 och ska fira detta med en stor flygdag den 1 juni. Anhöriga och anställda får en egen flygdag på lördagen.

Vi får då också ett nytt landmärke när Viggen-monumentet kommer på plats i Sörby trafikplats.

Naturligtvis önskar jag också att nya naturreservatet Moabacken (ungdomsårens skid- och kojbyggarplats) får blomma ut under nästa år.

God Jul