I dagens Sydöstran försvarar chefredaktör Gunnar Svensson papperstidningen och dess framtid. Han gör det efter att en insändarskribent framfört rädsla för att pappersupplagan ska tvingas stryka på foten för den digitala versionen.

Nyheter på papper har länge ifrågasatts men ingen vågar eller kan i dag sia om dess framtid. För egen del kan jag bara fastslå att hållbarheten för en papperstidning nästan är oändlig. Vårdar du den på ett ömt sätt och skyddar den för fukt och ljus kan den bli hur gammal som helst.

Från mitt arkiv har jag i dag med varlig hand bläddrat i ett exemplar av Ronneby-Posten från 1912. Visst har bladen gulnat men de fyra sidor som gavs ut lördagen den 30 mars 1912 är fortfarande fullt läsbara.

På den tiden var hela första sidan vikt åt annonser och naturligtvis valde tidningen den bästa tänkbara platsen för en egen annons. På den tiden var det brukligt att man läste tidningen från sida ett till slutet. I dag är ordningen en helt annan och betydligt mer osammanhängande beroende på intresse.

Längst upp till vänster var alltså bästa platsen för en annons i Ronneby-Posten årgång 1912. Där skrev man följande:

”Ronneby-Posten, tidning för Ronneby stad och mellersta Blekinge, rekommenderas åt hvar och en, som vill läsa en rask, påpasslig, innehållsrik och billig tidning. Prenumerationspris till årets slut 3 kronor”.

Vid den tidpunkten utkommer Ronneby-Posten varje helgfri tisdag, torsdag och lördag och prenumerationspris för ett helår är 3 kronor och 50 öre. Annonspriset före textdelen i tidningen var 5 öre och efter nyhetstext 4 öre. Ville man ha sin annons på tredje sidan och på begärd plats, ja, då var kostnaden 6 öre per millimeter. Utländska annonser kostade 8 öre och ingen annons infördes för mindre än 50 öre.

Tidningen jag försiktigt bläddrar i har 104 år på nacken och det känns nästan andäktigt att kunna studera annonser för stort och litet blandat med nyheter och faktiskt också en novell med titeln ”Osanningens trädgård.”

Av nyheterna framgår att det pågår en kolgruvestrejk i England och ett banditdåd i Paris. Man får veta att två mördare, kända anarkister, har avslöjats genom fingeravtryck. En svår gruvolycka i Amerika innebär att 82 gruvarbetare omkommer. Dessutom tycker jag att samlingsspalten med rubriken ” Senaste nytt per telegraf eller telefon” är en gullig tidsskildring av den dåvarande tekniken.

Du får här också några glimtar från tidningen som du själv kan ta del av. Jag kan bara inte låta bli att kommentera en större annons där man tar till läkare och lärare (ansågs sannolikt vara mest inflytelserika vid den tidpunkten. Intressant med tanke på dagens debatt om lärares status i landet.) Man lät läkare och lärare varna för bönkaffet!

Ronneby-Posten var en högertidning där flera av mina tidigare kolleger hade sina journalistuppdrag. Inte heller Oscar Bengtsson kan glömmas som var chefredaktör och ansvarig utgivare mellan åren 1931 – 1969. Ronneby-Posten lades ner 1971. Tidningen verkade således i 71 år.

Två böcker finns fram till i dag utgivna som skildrar en del av Ronneby-Postens liv. Böckerna är utgivna av Ronneby Musei och Hembygdsförening och har Gertrud Pettersson som författare.

Håll med om att papperstidningen håller i längden.

Underhållning fanns också:

Obs! Klicka för större bilder och text.