Maria Küchen har givetvis inte skrivit boken ”Att Flyga” för att bota många människors flygrädsla. Drivkraften har varit hennes kärlek till flyget och att hon fascineras av de tekniska landvinningar som gör flyg möjligt.

Maria tar oss med upp i fluften, in i cockpit på såväl den älskade Viggen som storheten Airbus. Hon förklarar på ett okomplicerat sätt vad som låter och vad som sker under en flygning och du kan som läsare lita på vad hon berättar. Hon har tillbringat mycket tid i luften med såväl piloter som entusiaster och hon vet vad hon talar om.

Maria Küchen är poet och prosaist och det bäddar för att hennes beskrivningar inte enbart stannar vid teknikens mystiska kraft.

”När du en gång har känt hur det är att flyga kommer du för all framtid att gå på jorden med ögonen riktade mot himlen, ty där har du varit och dit kommer du alltid att längta tillbaka”.

Detta anonyma citat , som ofta felaktigt tillskrivs Leonardo Da Vinci, är bästa tänkbara inledning på ett antal luftfärder som tar dig med upp med jättarna inom trafikflyget liksom ut i rymden och inte minst upplevelsen att hoppa fallskärm.

Kärleken till flygandet är lika närvarande när Maria t ex skildrar start och landning med pontonflygplanet OH-CTL, en Chessna 172 tillverkad på sjuttiotalet.

”På sjön där OH-CTL har sin hemmahamn går vi ner i solgatan. Tärnor cirklar över näckrosor och vass. Strandskator i flykt varnar ihärdigt. På vattenytan vid bryggan studsar skräddarna som om mänskligheten aldrig hade funnits.”

Hennes skildring av augustieftermiddagen 1993 när ett JAS Gripen störtar under en uppvisning är stark men inte överdriven. Ett par hundra meter och kammen på en ås skilde henne och barnen från döden.

”Det finns bara en person i det planet. TA SKYDD”.

Tillsammans med barnen kastade hon sig mot höjden och tryckte sig tätt tätt intill den och kupade händerna över barnens hjässor medan hon väntade på att vrakdelar och eld skulle börja regna ner.

Hon inleder boken med en skildring som jag bara inte kan motstå:

”På sjuhundrafemtio meters höjd drar jag i ett handtag under instrumentbrädan framför mig och bogserlinan släpper från segelflygplanets noskoppling. Några sekunder senare har flygplanet som drog upp oss från marken försvunnit ur synfältet. Ingen motorkraft hjälper oss nu. Vi är ensamma med blåst och moln.”

Läs boken och är du bara en liten gnutta flygfrälst kommer du att sträckläsa de drygt 200 välformulerade och förklarande sidorna. ”Att flyga” är att flyga med alla sinnen medan du tryggt sitter på moder jord. Rädslan många känner för att flyga underblåses ofta av missuppfattningar i stil med att flygplanet genast faller till marken vid ett motorstopp.Så är det inte. Maria förklarar detta och tar också död på många andra myter.