Greda löväng – lockande rikedom

Rikedom behöver inte alltid vara förknippad med pengar. Vår svenska natur, på många platser fredad, är en rikedom i sig. Den skänker oss ögonfröjd och lockar människor till långa resor för att uppleva unik växtlighet.

Öland är en ö som nästan utövar magnetisk kraft på människor runt om i Europa som personligen vill uppleva allt det vackra som finns. Södra Greda löväng är en plats som utgör en lockelse av högsta rang.

När vi, ett mindre sällskap, besöker platsen är vi långt ifrån ensamma. På en stig som alla följer för att inte trampa ner det vackra, möter vi ett sällskap från Skottland. Ett annat par kommer från Örebro. Alla är vi seniorer av skiftande ålder men med ett och samma intresse, att få vandra i Carl von Linnés fotspår.

Mitt på en blomstrande äng är det lätt att för en stund få nya vänner. Man utbyter tankar och ställer frågor. Tjock eller mindre litteratur plockas upp ur ryggsäckar och man pekar och hjälper varandra. Tro inte att det räcker med att dokumentera med kamera, nej, här antecknas noga vad rariteterna heter på såväl svenska som latin.

När jag studerar mitt eget lilla sällskap kan jag inte låta bli att med några bilder registrera hur det ser ut när jakten är som intensivast. Alla letar men kanske på olika sätt och väderstreck men till slut utropar någon – här! Titta, här är den. Dagen är räddad. Vi trodde först att den var överblommad men här står den i sin fulla glans.

Någon lyfter blicken och utbrister:

-Ser ni eken?!

Alla lyfter blicken och rätar på ryggen. Någon ligger kvar och kryper på marken för att plocka bort några grässtrån för att växten ska komma till sin rätt.

Eken är verkligen säregen där den står i den svaga lutningen, som ett paraply breder den ut sina långsträckta grenar och blir till ängens överhuvud.

Solen gör att ängens nästan överdådiga rikedom blir till en fulländad plats för naturlyriker som för länge sedan har glömt tid och rum. Det känns nästan andäktigt att få vistas i detta rum som våra svenska myndigheter haft klokheten att freda för framtida generationer. Att det på platsen finns flygande rariteter gör upplevelsen total.

I luften pilar svalor och tornseglare och i trädens lummiga grönska sjunger halsbandsflugsnapparen sin lite kärva visa tillsammans med lövsångare och trädpiplärkor.

Vid ingången till Greda Löväng söker sig blicken till ett litet och ovanligt hus. Ett lusthus? Förklaringen får vi av Länsstyrelsens text:

” I lövängens norra del finns en mindre byggnad som kallas fårhuset. Byggnaden fanns här redan i början av 1800-talet och har främst nyttjats som förvaringplats för redskap och seldon. Troligen också som skydd vid arbetet ute på åker och äng.”

Efter ett besök på Öland med många skiftande upplevelser är det lätt att känna sig rik.

Ett tips, res gärna i sällskap med en utbildad naturguide. I vårt fall hette han Bertil Friberg. Väl beprövad och uppskattad vän.

FAKTA
Naturreservatets storlek: 3 ha, beslutsår: 1962
Syfte: att bevara en typisk löväng och dess flora, samt åsbildningen i ängen.
Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

HITTA HIT
Södra Greda löväng ligger på Ölands östra sida, cirka 20 km NO Borgholm. Från Södra Greda by finns skyltning österut till naturreservatet. Vid naturreservatet finns parkeringsplats och information.

Se naturen med helt nya ögon

Det finns böcker som får dig att lyfta och plötsligt se verkligheten på ett helt nytt sätt. ”Trädens hemliga liv” är en bok som får dig att uppleva och se naturen på ett helt annat sätt än tidigare.

Det är tyske skogvaktaren Peter Wohlleben som i boken beskriver hur det i skogen finns ett liv som är helt okänt för oss – träden kommunicerar med varandra och de skyddar varandra mot yttre hot och de tar också svampar till hjälp för ett långt och resligt liv.

Jag var först skeptisk till vad Peter Wohlleben påstod att träd har känslor och minnen och inte minst att de hjälper sina drabbade grannar. Träd är t o m intelligenta och författaren beskriver det bl a på följande sätt:

”Skogsträd skulle helst vilja blomma alla på samma gång, för då kan många individers gener blandas om ordentligt. Det gäller åtminstone barrträd, men lövträd tar också hänsyn till en annan faktor: vildsvin och rådjur. Detta är djur med glupande aptit på bok- och ekollon, som hjälper dem att lägga på sig ett tjockt späcklager inför vintern. Ofta söks hela skogsområden igenom ner till sista smulan under hösten, så att nästan inga nya plantor kan gro på våren.

Därför kommer träden överens sinsemellan. Om de inte blommar varje år kan svin och rådjur inte ställa in sig på det. Deras avkomma håller sig inom vissa gränser eftersom de dräktiga djuren måste uthärda en lång, näringsfattig period under vintern, något som vissa individer inte överlever.

När alla bokträd och ekar till sist blommar och bildar frukter kan de fåtaliga växtätarna inte sätta i sig allt, och därmed blir det tillräckligt många oupptäckta frön som kan börja gro”.

Vi som ofta vistas i naturen vet att vi mår bättre efter sådana promenader något som också är vetenskapligt bevisat. I fackpressen har det redovisats ett försök utfört av forskare i Korea. Man lät studera äldre kvinnor som antingen fick promenera i skogen eller staden. Resultatet blev att kvinnor som promenerade i skogen fick förbättrat blodtryck och förstärkning av lungkapacitet och artärernas elasticitet medan utflykterna i staden inte ledde till några förändringar.

Läs boken sakta, gör gärna anteckningar eller varför inte ta några kapitel i taget och därefter på egen hand göra utflykter och studera naturen och trädens sätt att kommunicera med varandra. Speciellt ek- och bokträd är värda att studeras på nära håll, in på barken.

Omslag: Wickholm formavd.

Författarfoto: Miriam Wohlleben.

Obs! Klicka för större bilder